Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

S:t Jacobi gymnasium


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2394
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/peh8et73YaE809rJ28v3j0
ExtraID2394
Omfång
33,9 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)
Arkivbildare/upphov
S:t Jacobi gymnasium (1960 – 2002)

Innehåll

ArkivhistorikArkivbeskrivning

Arkivbeståndet sträcker sig över de år S:t Jacobi gymnasium var verksam 1960-2002. Dessutom finns någon enstaka handling från skolans förhistoria. Det har skett stora förändringar både organisatoriskt och tekniskt inom skolväsendet under dessa 42 år. Före 1968 gjorde eleverna linjeval och tog sin studentexamen. Idag kan eleverna göra mer individuella val och mycket av den administrativa verksamheten är datoriserad. Inom Stockholm konkurrerar gymnasierna om stadens alla elever genom att profilera sig med specialkurser. Därför har skolorna numera lokala kursplaner. Arkivet speglar de förändringar som har skett.

Det finns sedan tidigare tre arkivförteckningar vid S:t Jacobi gymnasium 1960-1968, 1960-1980 och 1981-2002. De har varit till hjälp när beståndet har samsorterats. I beståndet finns även gallringsbara serier som har bevarats som typex, enligt tidigare gallringsbeslut.

Arkivförteckningen är sökingång för hela arkivbeståndet. Det kan dock vara på sin plats med några kommentarer:
Det finns 12 serierubriker för protokoll. Några protokolltyper har bytt namn under årens lopp. Trots det har protokollen förtecknats i en gemensam serie om funktionen har varit likadan, t ex ändrades kollegiets protokoll till personalkonferensens.
Klasskonferensen har varit intakt allt sedan starten 1960. Några möten benämndes betygkonferens, men även de har sorterats in på A2. Under A12, övriga protokoll, finns enstaka protokoll av olika slag. Det bör dock observeras att alla enstaka protokoll inte finns här. Handlingar kan även ha sorterats in i en närbesläktad serie, vilket är angivet i seriens anmärkningskolumn. Så är fallet med skyddsrondens och arbetsmiljökommittens protokoll. De ingår i serien A9, Skyddsgruppens (arbetsmiljökommittens) protokoll.

Med hjälp av diariet hittar man de diarieförda handlingarna. Från 1960 fram till 1990 var de upprättade och inkommande handlingarna separata serier som registrerades och arkiverades i en B och en E-serie. Ett gemensamt ämnesbaserat diarieföringssystem för både upprättade och inkommande handlingar infördes 1990. Övergången till det nya diariesystemet innebar dock en del problem. Diariet är indelat med koder för elva olika ämnen. Meningen var att varje diarie skulle föras årsvis. Den principen har dock frångåtts för ämnen som förekommer sällan och man har i stället diariefört över flera år. Något som skapat problem, när lösbladen sammanförts årsvis. För att få kompletta årgångar av diarierna har man gjort kopior av de som sträcker sig över flera år.

Elevkort och personnummerlistor kan vara sökvägar till betygen. Vid övergången till det för Stockholm gymnasieskolors gemensamma digitala elevregistersystemet Hanna kan det förekomma vissa missar: elever som gått ut skolan kan sakna det sista läsåret på sitt handskrivna elevkort, samtidigt som det inte finns något utskrivet från Hanna.

Kopior av betygen har funnits sedan skolan startade och några ord kan behöva sägas om dem. I många år var gymnasiet linjeutformat och eleverna fick ett avgångsbetyg. I och med att skolväsendet reformerades 1996, så blev gymnasiet kursutformad. Eleverna fick större möjligheter att välja olika ämnen och skolorna utfärdade slutbetyg istället för avgångsbetyg. Dessutom upprättades samlade betygsdokument. De utfärdades på begäran av elever som inte hade slutfört sina studier på gymnasiet. Samlade betygsdokument skrevs också ut för elever vid komvux som hade läst enstaka ämnen eller om studierna drog ut på tiden. Vid specialkurser och uppdragsutbildning inom komvux upprättades samlade betygsdokument om eleven slutfört utbildningen.

Det finns ytterligare en viktig notering att göra angående betygen. Det gäller framför allt sedan det nya betygssystemet med icke godkänd infördes. Underkända elever har kunnat göra en kompletterande prövning. Prövningar har en egen serie D1h. Där finns de flesta betygen från kompletterande prövningar, men en hel del är även insorterade med betygskatalogerna D1c och D1d.
Det finns olika prövningar och antalet ökade under 1990-talet. Inom kunskapslyftet anordnades 1998-1999 särskilda prövningar. Betygen från dessa har samlats i D1h:6 tillsammans med intyg/betyg från de sommarkurser eleverna kunde gå för att bli godkända. Där finns även noter från lärarna om betyg.

Det finns en serie klassfotografier. Huvuddelen av klasskorten är monterade på syrafattig kartong och ligger i särskilda fotoalbum. Några årgångar förvaras emellertid i plastfickor.

Serien med skolans historia innehåller en del volymer med videoband och det finns även några elevarbeten på video.

Skolans anställda administreras centralt. Skolan hade enbart arbetskopior som är gallringsbara. Därför innehåller inte arkivet mycket handlingar som berör skolans anställda. Merparten av de ekonomiska handlingarna är gallringsbara. Stockholms stad har också ett gemensamt redovisningssystem, varifrån uttag göes årligen och bevaras på Stockholms stadsarkiv.

Arkivet har förtecknats enligt allmänna arkivschemat. Det ordnades och förtecknades i utbildningsförvaltningens centralarkiv. Handlingarna förvaras i arkivboxar om inte annat anges.

Till slut bör det påpekas att det i F-serierna finns handlingar som kan vara belagda med sekretess enligt sekretesslagen § 7:9 eller § 7:11.

Thomas Mullo

5 september 2002
Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning

Arkivbeståndet sträcker sig över de år S:t Jacobi gymnasium var verksam 1960-2002. Dessutom finns någon enstaka handling från skolans förhistoria. Det har skett stora förändringar både organisatoriskt och tekniskt inom skolväsendet under dessa 42 år. Före 1968 gjorde eleverna linjeval och tog sin studentexamen. Idag kan eleverna göra mer individuella val och mycket av den administrativa verksamheten är datoriserad. Inom Stockholm konkurrerar gymnasierna om stadens alla elever genom att profilera sig med specialkurser. Därför har skolorna numera lokala kursplaner. Arkivet speglar de förändringar som har skett.

Det finns sedan tidigare tre arkivförteckningar vid S:t Jacobi gymnasium 1960-1968, 1960-1980 och 1981-2002. De har varit till hjälp när beståndet har samsorterats. I beståndet finns även gallringsbara serier som har bevarats som typex, enligt tidigare gallringsbeslut.

Arkivförteckningen är sökingång för hela arkivbeståndet. Det kan dock vara på sin plats med några kommentarer:
Det finns 12 serierubriker för protokoll. Några protokolltyper har bytt namn under årens lopp. Trots det har protokollen förtecknats i en gemensam serie om funktionen har varit likadan, t ex ändrades kollegiets protokoll till personalkonferensens.
Klasskonferensen har varit intakt allt sedan starten 1960. Några möten benämndes betygkonferens, men även de har sorterats in på A2. Under A12, övriga protokoll, finns enstaka protokoll av olika slag. Det bör dock observeras att alla enstaka protokoll inte finns här. Handlingar kan även ha sorterats in i en närbesläktad serie, vilket är angivet i seriens anmärkningskolumn. Så är fallet med skyddsrondens och arbetsmiljökommittens protokoll. De ingår i serien A9, Skyddsgruppens (arbetsmiljökommittens) protokoll.

Med hjälp av diariet hittar man de diarieförda handlingarna. Från 1960 fram till 1990 var de upprättade och inkommande handlingarna separata serier som registrerades och arkiverades i en B och en E-serie. Ett gemensamt ämnesbaserat diarieföringssystem för både upprättade och inkommande handlingar infördes 1990. Övergången till det nya diariesystemet innebar dock en del problem. Diariet är indelat med koder för elva olika ämnen. Meningen var att varje diarie skulle föras årsvis. Den principen har dock frångåtts för ämnen som förekommer sällan och man har i stället diariefört över flera år. Något som skapat problem, när lösbladen sammanförts årsvis. För att få kompletta årgångar av diarierna har man gjort kopior av de som sträcker sig över flera år.

Elevkort och personnummerlistor kan vara sökvägar till betygen. Vid övergången till det för Stockholm gymnasieskolors gemensamma digitala elevregistersystemet Hanna kan det förekomma vissa missar: elever som gått ut skolan kan sakna det sista läsåret på sitt handskrivna elevkort, samtidigt som det inte finns något utskrivet från Hanna.

Kopior av betygen har funnits sedan skolan startade och några ord kan behöva sägas om dem. I många år var gymnasiet linjeutformat och eleverna fick ett avgångsbetyg. I och med att skolväsendet reformerades 1996, så blev gymnasiet kursutformad. Eleverna fick större möjligheter att välja olika ämnen och skolorna utfärdade slutbetyg istället för avgångsbetyg. Dessutom upprättades samlade betygsdokument. De utfärdades på begäran av elever som inte hade slutfört sina studier på gymnasiet. Samlade betygsdokument skrevs också ut för elever vid komvux som hade läst enstaka ämnen eller om studierna drog ut på tiden. Vid specialkurser och uppdragsutbildning inom komvux upprättades samlade betygsdokument om eleven slutfört utbildningen.

Det finns ytterligare en viktig notering att göra angående betygen. Det gäller framför allt sedan det nya betygssystemet med icke godkänd infördes. Underkända elever har kunnat göra en kompletterande prövning. Prövningar har en egen serie D1h. Där finns de flesta betygen från kompletterande prövningar, men en hel del är även insorterade med betygskatalogerna D1c och D1d.
Det finns olika prövningar och antalet ökade under 1990-talet. Inom kunskapslyftet anordnades 1998-1999 särskilda prövningar. Betygen från dessa har samlats i D1h:6 tillsammans med intyg/betyg från de sommarkurser eleverna kunde gå för att bli godkända. Där finns även noter från lärarna om betyg.

Det finns en serie klassfotografier. Huvuddelen av klasskorten är monterade på syrafattig kartong och ligger i särskilda fotoalbum. Några årgångar förvaras emellertid i plastfickor.

Serien med skolans historia innehåller en del volymer med videoband och det finns även några elevarbeten på video.

Skolans anställda administreras centralt. Skolan hade enbart arbetskopior som är gallringsbara. Därför innehåller inte arkivet mycket handlingar som berör skolans anställda. Merparten av de ekonomiska handlingarna är gallringsbara. Stockholms stad har också ett gemensamt redovisningssystem, varifrån uttag göes årligen och bevaras på Stockholms stadsarkiv.

Arkivet har förtecknats enligt allmänna arkivschemat. Det ordnades och förtecknades i utbildningsförvaltningens centralarkiv. Handlingarna förvaras i arkivboxar om inte annat anges.

Till slut bör det påpekas att det i F-serierna finns handlingar som kan vara belagda med sekretess enligt sekretesslagen § 7:9 eller § 7:11.

Thomas Mullo

5 september 2002

Ämnesord

Ämnesord, ort
Stockholms stad

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2009-10-08 14:30:18
Senast ändrad2015-08-17 08:44:59