Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Landsarkivets i Lund arkiv (ämbetsarkivet)


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/11182
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/5r10X1eD9KsNnCJPyycjDD
Omfång
210 Hyllmeter  (Eventuellt mer; lite svårt att få överblick över vad som ska ingå i ämbetsarkivet (MW 2021))
Datering
1903–2009(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, Annika Tergius
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Landsarkivet i Lund (1903 – 2009)
Kategori: Statlig myndighet. Landsarkiv 1898-

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/11182











Förteckning


över

Landsarkivets i Lunds arkiv
Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning för Landsarkivet i Lund
(1903-2009)

Denna arkivbeskrivning ersätter föregångare upprättad 2009.

1. Myndighetens organisation och arbetsuppgifter
Den statliga arkivmyndigheten Landsarkivet i Lund tillkom 1903 och upphörde som egen myndighet 2009, då alla statliga arkivmyndigheter slogs samman och bildade den nya myndigheten Riksarkivet. Landsarkivet i Lund blev då liksom de andra landsarkiven en avdelning i den nya myndighetens regionala division. Landsarkivets eget arkiv, kallat ämbetsarkivet, avslutades som en följd härav med utgången av 2009. Ämbetsarkivet fr. o. m. 2010 är en del av myndigheten Riksarkivets arkiv.

Landsarkivets verksamhet reglerades i arkivförfattningarna och i instruktioner, den sista från 2007 (SFS 2007:1197). Landsarkivet i Lund ansvarade för de lokala och regionala statliga myndigheternas arkiv i Skåne, Hallands och Blekinge län (utom myndigheter under försvarsdepartementet). Ansvaret för förvaring av äldre arkivhandlingar från statliga myndigheter med huvudsaklig verksamhet i Malmö hade redan från 1903 överförts till Malmö stadsarkiv, vilket kom att medföra att tillsyn över dessa myndigheter också sköttes av Malmö stadsarkiv.
Verksamheten var uppdelad på tre kärnområden:
? Arbeta för god arkivhantering
? Ta emot, bevara och vårda
? Tillhandahålla och tillgängliggöra

Myndigheten leddes av en landsarkivarie, som fördelade arbetet bland den länge ganska fåtaliga personalen. Först år 2000 organiserades verksamheten på tre avdelningar och en stab. Avdelningarna ansvarade för olika grupper av myndigheter. Tillsyn, leveransmottagning, ordnings- och förteckningsarbeten och ärendehandläggning utfördes inom alla avdelningarna. Från år 2003 fanns en platschef för depåerna på Gastelyckan som då blev en del av Arkivcentrum Syd (ACS). Landsarkivarien, avdelningscheferna och platschefen på ACS utgjorde Landsarkivets ledningsgrupp. År 2009 uppgick personalen till ca 40 årsarbetskrafter.

Till verksamhetsområdet Arbeta för en god arkivhantering hörde tillsyn genom inspektioner eller besök, rådgivning och utbildning. Verksamheten var främst riktad mot statliga myndigheter, men rådgivning och utbildning bedrevs även åt enskilda arkivbildare och kommuner. Under 1960-, 70- och 80-talen var det vanligt att landsarkivets personal som konsulter utförde ordnings- och förteckningsarbeten åt myndigheterna.

Till verksamhetsområdet Ta emot, bevara och vårda hörde leveranserna. Landsarkivet var från början avsett att vara en depå för de äldre delarna av de statliga myndigheternas arkiv i distriktet. Det ursprungliga magasinet från 1903 blev snart otillräckligt, men först 1970 uppfördes en ny magasinsbyggnad. Dessutom förhyrdes från 1960- och 70-talen externa magasin (Parentesen och Sparta). Dessa senare, som var av sämre standard, avvecklades i samband med etableringen på Gastelyckan, som skedde i etapper (1993, 1997 och 2003). Ett bokbinderi fanns från starten vid Landsarkivet, där det utfördes sanering, papperslagningar, reparationer av trasiga band samt om- och nybindningar, såväl i Landsarkivets egna bestånd som åt myndigheterna i distriktet.

Till verksamhetsområdet Tillhandahålla och tillgängliggöra hörde ordnings- och förteckningsarbeten samt upprättande av register och sökdatabaser. En arkivdatabas och ett förteckningsstöd, Arkia/Arkis, konstruerades i början av 1990-talet i samarbete med Riksarkivet. Ur Arkia utvecklades senare den Nationella arkivdatabasen (NAD). I samarbete med Lunds universitet startade 1983 ett viktigt och långsiktigt demografiskt registreringsprojekt, som 1997 vidareutvecklades och då fick namnet Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS).

Landarkivet i Lund förvarade år 2009 runt 45 000 hyllmeter handlingar, fördelade på mer än
5 000 arkivbildare. Leveranserna från myndigheterna tenderade under hela perioden att omfatta allt yngre material, t. ex. folkbokföringshandlingar fram till 1991 och bouppteckningar fram till 2001. Förutom de statliga myndighetsarkiven fanns över 2 000 enskilda arkiv. Under 1900-talets sista decennier gjordes stora satsningar på insamling av gods- och gårdsarkiv samt arkiv från större företag i regionen, t. ex. Skånska Cement-koncernen och Svenska Sockerfabriks AB.

I bestånden skedde forskning genom att forskare besökte Landsarkivets forskarsalar eller genom att de sände in skriftliga förfrågningar. Att besvara forskarförfrågningar var den enskilt största arbetsuppgiften vid myndighetens upphörande 2009, då över 13 000 frågor inkom årligen. De flesta frågorna gällde uppgifter ur de yngre myndighetsarkiven. Från att från början främst ha handlagt förfrågningar i handlingar, som var hundra år eller äldre, blev Landsarkivet mot slutet av 1900-talet allt mer en servicemyndighet för enskilda och myndigheter, som behövde utdrag och utredningar i administrativa ärenden.

2. Sambandet mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och handlingsslag
Landarkivets eget arkiv, kallat ämbetsarkivet, har två längre serier. Den ena är dossiéerna, sorterade på dossiénummer. Serien innehåller bl. a. dossiéer över alla myndigheter, som har stått under Landsarkivets tillsyn och som levererat sina arkiv till myndigheten. Den andra är serien med inkomna ärenden/förfrågningar, sorterad på diarienummer. Både i dossiéerna och i ärendeserien diariefördes handlingarna, och de är sökbara i diariedatabasen från 1992 och framåt. För tiden dessförinnan finns diarium med olika sökregister i pappersform. Andra viktiga serier är liggarna över leveranser och inspektioner.

3. Förvarade arkiv och sökingångar
Landsarkivet förvarade vid sitt upphörande 2009 drygt 5 000 arkiv, vilka var sökbara i arkivdatabasen Arkis 2 och via Internet på www.nad.ra.se . Även ämbetsarkivet är redovisat i samma arkivdatabas.

4. Inskränkningar i tillgänglighet genom sekretess
Övervägande delen av Landsarkivets ämbetsarkiv är fritt tillgängligt för forskning. Sekretess kan gälla för ritningar och dokumentation av skyddsklassade byggnader (Offentlighets- och sekretesslagen, kap. 18, § 8), vissa uppgifter i personaldossiéer (OSL kap. 21) samt i svar på förfrågningar. Eftersom Landsarkivet hanterade flera arkiv för vilka sekretessen överförts från respektive myndighet, är åtskilliga föreskrifter i OSL tillämpbara.

5. Gallringsregler
I arkivförteckningen framgår vilka gallringsföreskrifter som har tillämpats vid respektive serie. Exempel på föreskrifter som tillämpas är: RA-MS 1996:46 och RA-FS 1991:6 med lokala tillämpningsbeslut från 1996-03-22 (AD 356/96) rörande administrativa handlingar och 2004-10-19 (Dnr 16-2004/2239) rörande vissa forskarförfrågningar (se serie F VI c).

6. Ansvarig för arkivverksamheten
Landsarkivarien har det överordnade ansvaret för ämbetsarkivet. Det operativa ansvaret för det avslutade ämbetsarkivet från tiden 1903 - 2009 ligger hos Sektionen för bevarande och tillgängliggörande (BT-sektionen).


Mer om Landsarkivets verksamhet kan läsas bland annat i:
Forsberg, Suzanne och Storn, Thomas, Infotek(red) på Landsarkivet i Lunds arkiv, otryckt uppsats, Lunds universitet, Historiska institutionen, Arkivkunskap vt 1999
Kärrholm, Mattias, Landsarkivet i Lund - en byggnadshistorik, I - II, i Ale, historisk tidskrift för Skåne , Halland och Blekinge, nr 2 - 3/2000
Sandberg, Suzanne, Världens vuxnaste människor, tillsynsarkivarie ett yrke i yrket, Arkiv samhälle och forskning 2010:1, 2010
Sinclaire, Camilla och Tzakov, Anatolij, Arkivbeskrivning för Lunds Landsarkiv, otryckt uppsats, Lunds universitet, Historiska institutionen, Arkivkunskap vt 1996.
Ulfsparre, Anna Christina (red), Landsarkivet i Lund 1903-2003, Lund 2003

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Riksarkivets myndighetsarkiv I, delarkiv Landsarkivet i Lund (SE/RA/485/1/3)
Se även: ST-Kultur Riksarkivets, klubb Lund arkiv (SE/LLA/31384)

Kontroll

Skapad1995-03-31 00:00:00
Senast ändrad2024-03-04 14:32:38