Sök i arkiven
Genvägar MENY

CENTRALA KANSLIET  (1863 – 1970)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
Alternativa namn
Landstingsstyrelsen
HistorikSTOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1863-1969
Förtroendemannaorgan
Landtinget började sin verksamhet 1863 som en följd av 1862 års förordning om landsting. Till en början ägde länsstyrelsen stort inflytande på verksamheten, som dock under en lång tid var av blygsam omfattning.
Enligt den Kungliga förordningen tillkom det landstingen att "rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka afse den allmänna hushållningen, jordbrukets och andra näringars utveckling, anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, hälsovård, undervisning allmän ordning och säkerhet m.m. dylikt".
Utav dessa kom hälsovårdsfrågorna, särskilt rörande den egentliga sjukvården, redan från början att dominera.
Det organ som mellan landstingssammanträdena skulle representera landstinget var ursprungligen landstingsbestyrelsen som tillsattes första gången 1864 enligt den då antagna arbetsordningen. Den hade till uppgift att vara landstingets verkställande myndighet samt skulle övervaka förvaltningen av landstingsmedlen, till vilka fr.o.m. 1897 även sjukvårdsmedlen räknades. Bestyrelsen ersattes, enligt 1913 års lagstiftning, detta år av ett förvaltningsutskott.
Från de första 50 åren utav landstingets historia kan vidare följande framdras.
Enligt Kungl Brev 1863 ålåg det landstinget att välja ledamöter till den s.k. "kurhuskommittén", som förvaltade länets kurhusmedel, samt från 1876 även sjukvårdsfonden. Denna kommitté upphörde 1896 varefter landstingsbestyrelsen övertog förvaltningen utav fonderna.
Landstinget hade vidare samarbete med Stockholms läns hushållningssällskap i vissa frågor. Bland annat tillsattes år 1869 en gemensam kommitté för att befrämja husfliten. Denna kommitté fick 1906 även hand om utbildningen i huslig ekonomi.
Slutligen hade år 1910 inrättats en veterinärstyrelse som ett centralt organ för veterinärväsendet inom länet. Denna upphörde 1933, då staten genom riksdagsbeslut övertog huvudmannaskapet härför.
Under perioden 1918-1920 skedde en kraftig utbyggnad av
förtroendemannaorganisationen. Sålunda inrättades år 1918 en sjukvårdsnämnd som skulle fungera som ett beredande organ för de till landstingets förvaltningsområde hörande sjukvårdsfrågorna. Denna nämnd övertog även de arbetsuppgifter som tidigare tillkommit den år 1912 tillsatta lasarettskommittén. Vidare fattades beslut om en central upphandlingsnämnd för landstingets samtliga sjukvårdsanstalter. De med denna nämnd tillhörande arbetsuppgifterna kom dock redan år 1923 att överflyttas till sjukvårdsnämnden.
Med anledning av att landstinget från och med år 1920 åtog sig all epidemisjukvård inom länet bröts dessa frågor ut från sjukvårdsnämnden år 1919 och lades på en nyinrättad epideminämnd.
Samma år inrättades även "sjukvårdsdelegerade", som ett organ för gemensamma överläggningar i sjukvården rörande frågor, med representanter för landstinget och för länets sjukhus. Detta slog dock inte så väl ut varför man efter fem år upphörde med dessa överläggningar.
Vidare inrättades år 1919 en styrelse för att förvalta Norrby och Husby skyddshem för gossar respektive flickor, vilka uppköptes av lanstinget 1919-1920.
Värt att notera är även att kansliorganisationen samma år byggdes ut, varvid en tjänst som landstingsdirektör inrättades.
Följande år tillsattes slutligen en barnmorskestyrelse, som, enligt lagen om anställande av barnmorskor, hade att svara för denna del utav förvaltningen.
Nästa större förändring i förtroendemannaorganistionen inträffade 1925. Från den första januari detta år var FU uppdelat i en finans- och en sjukvårdsavdelning. Det samfällda FU tillkom då bl a att upphöra förslag till utgifts- och inkomststat, att fungera som upphandlingsnämnd, att besluta i frågor om förordnanden m.m. Finansavdelningen skulle handha landstingets penningaväsende m.m. medan sjukvårdsavdelningen bl a övertog de uppgifter, förutom upphandlingen, som tidigare ålegat sjukvårdsnämnden
1930 övertog landstinget den av Stockholms läns förening mot tuberkulos bedrivna dispensärverksamhet, till vilket man tidigare lämnat ekonomiska bidrag. För att handha denna verksamhet valdes en dispensärstyrelse.
Följande år beslöt landstinget tillsätta en folkbildningskommitté som hade att ansvara för det fria folkbildningsarbete inom länet samt fördela utav landstinget beslutande anslag.
Jämlikt KK den 28/6 1935 angående statsbidrag till distriktsvård inrättades från år 1936 en distriktsvårdstyrelse. Denna kom 1939 även att få hand om den förebyggande mödra- och barnavården, enligt landstingets beslut att åtaga sig huvudmannaskapet härför, samt vidare folktandvården i länet jämlikt bestämmelserna i KK 3.6 1938 om stadsbidrag till folktandvård. Slutligen överflyttades dispensärstyrelsens verksamhet till distriktsvårdstyrlesen från och med år 1940.
En ytterligare verksamhetsgren landstinget vid denna tid kom att satsa på var yrkesundervisningen. Efter utredningsarbete inom FU beslöt landstinget 1938 att uppföra en central verkstadskola i Häggvik samt att tillsätta en yrkesskolstyrelse (I). Skolan invigdes först 1945, medan styrelsen omgående började sin verksamhet. Denna upplöstes av landstinget år 1953, då Stockholms läns landstings skolor för yrkesundervisning inrättades. För dessa valdes nämligen en ny yrkesskolstyrelse (II), med en något annorlunda sammansättning, i enlighet med den gällande yrkesskolstadgans föreskrifter.
Vid landstingsmötet 1938 beslöts vidare att fr o m 1/1 1939 inrätta en offentlig rättshjälpsanstalt och att övertaga den av Stockholms läns rättshjälpsförening u p a bedriva verksamheten. Denna anstalt skulle stå under ledning av en styrelse vilken valdes av landstinget.
Enligt beslut av landstinget att FU:s sjukvårdsavdelning skulle fungera som epideminämnd fr o m 1938 samt som barnmorskestyrelse fr o m 1940 upphörde vid dessa tidpunkter de förutvarande organen med sin verksamhet, även skyddshemsstyrelsen som inte längre ansågs ha någon funktion, då de skyddshem styrelsen var satt att förvalta hade kommit att disponeras för andra ändamål, hade sitt sista sammanträde vid denna tid.
Genom beslut av 1940 års riksdag fastställdes en ny ordning för ledning utav landstingens hälso- och sjukvårdande verksamhet, att gälla fr o m 1/1 1942. Med anledning härav beslöt landstinget om vissa förändringar i förtroendemanna-
organisationen, vilket innebar en centralisering av landstingets förvaltning till ett odelat förvaltningsutskott, som tillika skulle utgöra såväl hälso- som sjukvårdsberedning. De arbetsuppgifterna som förut hade åvilat förvaltningsutskottet, dess båda avdelningar, den inom utskottet sedan 1929 arbetande sinnessjukvårdskommittén samt distriktsvårdsstyrelsen kom nu att sammanföras till ett enda organ. Dessutom beslöt man att förvaltningen utav landstingets vårdhem och sinnesslöanstalter skulle anförtros åt en gemensam vårdhemsdirektion.
Den verksamhet som kommittén för hemslöjd och huslig ekonomi bedrivit, nedlades 1944, varvid arbetsuppgifterna överflyttades på Stockholms läns och stads hemslöjdsförening, under yrkesskolstyrelsens överinseende, respektive Stockholms läns hushållningssällskap.
Samma år beslöt landstinget att FU i egenskap av hälsovårdsberedningen fr o m 1/1 1945 skulle vara hemhjälpsstyrelse och besluta i frågor om stats- och landstingsbidrag till hemhjälpsverksamheten. Härför inrättades fr o m 1/1 1946 en särskild hemhjälpsstyrelse. Denna kom under år 1947 även att fungera som husmoderssemesternämnd i enlighet med statsmakternas beslut i fråga om semesterhemsverksamhet (SFS 1946:232).
År 1948 inrättades Stockholms läns landstings familjesociala nämnd, som skulle omhänderta dels barnhemsverksamhetens upprätthållande och utveckling, vilket från 1/1 1946 sorterat under en inom FU arbetande barnhemskommitté, dels de arbetsuppgifter som tidigare hade tillkommit hemhjälpsstyrelsen och husmoderssemesternämnden.
Under 1950-talet inträffade inga mer genomgripande förändringar i förtroendemannaorganisationen. Nämnas kan dock att FU:s funktion som epideminämnd upphörde 1954, varvid verksamheten decentraliserades så att respektive styrelse eller direktion bl a fick uppgöra staterna.
År 1957 fastställdes instruktion för en arbetsvårdsstyrelse, vilken övertog de ärenden rörande partiellt arbetsföra, arbetsträning m.m. som från 1953 sorterade under FU och dess arbetsvårdskommitté.
Vidare inrättades 1955 en systugekommitté, som skulle väljas utav förvaltningsutskottet. Då intresset för systugor under senare år visade en klart nedåtgående tendens beslöt landstinget 1961 emellertid att successivt avveckla verksamheten, varför kommitténs arbete förklarades avslutad och yrkesskolstyrelsen ålades att under avvecklingstiden handlägga uppkommande anslagsfrågor.
Slutligen beslöt FU 1955 om bildande av en landstingets bostadsstiftelse för uppförande och förvaltande av personalbostadshus för landstingets befattningshavare, vilket godkändes av landstinget samma år. Till följd av ändrade regler om uthyrning och hyror 1960, varigenom det viktigaste motivet bakom stiftelsens tillkomst upphörde, beslöt landstinget emellertid att fr o m 1/1 1962 i stället inrätta en fastighetsnämnd, vars ledamöter skulle väljas utav landstinget.
Genom FU:s beslut att fr o m 1960 genomföra en ändring vad gällde fördelningen av arbetet inom utskottet, slopades de tidigare arbetande kommittéerna och arbetet fördelades mellan utskottets medlemmar så att utskottet inom sig utsåg fyra stycken beredningskommittéer, (I-IV beredningen). Tanken var att den fördelningen av ärenden som skulle ske mellan de fyra beredningarna i görligaste mån skulle överensstämma med motsvarande fördelning mellan de fyra utskotten vid landstinget. Sålunda kom första beredningen att handlägga ärenden rörande lasarettsvård, distriktsvård, folktandvård och dyl, andra att handlägga ärenden rörande långtids- och mentalvård och dyl, tredje undervisningsfrågor, kulturanslag, löne- och pensionsfrågor och dyl samt fjärde finansierings- och budgetfrågor, byggnation och dyl. Fjärde beredningen kom delvis även att fungera som ett centralt beredningsorgan, då de andra beredningarnas förslag, i den mån de innehöll något ekonomiskt moment, hänsköts dit.
Första beredningen kom även enligt landstingets beslut att utgöra hörselvårdsnämnd för länet, med uppgift att samordna hörselvården inom landstingsområdet, efter ett förslag från direktionen för Danderyds sjukhus om att en sådan nämnd skulle inrättas.
De beredningsorgan inom FU som på grund av omorganisationen kom att upphöra, var dels speciella kommittéer såsom centrala byggnads- och upphandlingskommittéen (hade fungerat från år 1942), lönekommittéen (från 1925), rationaliseringskommittéen (från 1952), tandvårdskommittéen (från 1948), ambulanskommittéen (från 1948), dels utskottets allmänna beredningskommitté som beredde alla ärenden till utskottets sammanträden (från 1946).
Den jämna fördelningen av ärenden som från början åsyftats kom dock så småningom att snedvridas varför landstingsdirektören i september 1963 lade fram till FU ett PM om ny organisation av dess beredningsverksamhet. Enligt det av FU i januari 1964 fattade beslutet skulle beredningsverksamheten fullgöras genom en ordförandeberedning, som var avsedd som ett rent beredande organ, samt fyra stycken delegationer. Vidare inrättades en lönenämnd som övertog de arbetsuppgifter rörande förhandlingsfrågor och andra frågor med avseende på lönefrågor, vilka förut legat på tredje beredningen.
Fördelningen utav ärendena mellan de fyra delegationerna var ungefär följande: Första delegationen skulle handlägga ärendena rörande lasarettsvård, epidemisjukvård, barn- och hemsjukvård m.m. samt skulle även fungera som hörselvårdsnämnd. Andra delegationen skulle handlägga mentalsjukvården, arbetsvården, ärenden rörande psykiskt sjuka och psykiskt efterblivna m.m. Tredje distriktsvård, barnmorskor, dispensärer, folktandvård, undervisningsverksamhet m.m. Fjärde kostförsörjning, utrustning och byggnation m.m. Denna beredning övertog även de uppgifter som förut legat på fastighetsnämnden vilken nu upphörde efter att ha fungerat i blott två år.
En grundtanke bakom den nya organisationen var att avlasta FU vissa arbetsuppgifter, varför beslutanderätten i ökad grad kom att läggas på delegationerna. Speciellt gällde detta fjärde delegationen som bl a ålades att svara för verkställandet av beslutad byggnation och utrustningsupphandling.
Rätt snart uppkom dock frågor som motiverade en ytterligare översyn utav förvaltningsutskottets arbetsordning, såsom storlandstingsfrågan, samarbetsfrågor mellan Stockholms stad och län, länsindelningsfrågor. Enligt ett vid urtima landstingsmötet i maj 1965 framlagt förslag, vilket landstinget godkände att gälla fr o m 1/7 1965, skulle nu antalet delegationer begränsas till tre samt skulle inom ordförandeberedningen tillskapas en organisation för samarbets- och avtalsfrågor.
Noteras kan även landstingets beslut att heltidsengagera delegationernas ordförande, vilka fick benämningen landstingsråd.
Slutligen uppdrogs åt FU att tillsätta en kommitté för att i detalj utreda organisationen för landstingets centrala förvaltning. Denna utredning var klar till landstingsmötet 1966 och resulterade i beslut om att från och med 1/1 1967 i grunden omorganisera de centrala och lokala förtroendemannaorganen. Den organisation som härvid uppstod var i huvudsak den idag fungerande.
Under 1960-talet hade dock tidigare även andra förändringar skett vad gäller förtroendemannaorganen. Sålunda beslöt landstinget inrätta en landstingets besvärsnämnd från 1961, en revisionsnämnd från 1962 samt från detta år även som en fortsättning på den utav Stor-Stockholms sjukvårdsförhandlingsdelegerade 1960 tillsatta kostutredningen, en koststyrelse. Dess verksamhet övergick fr o m 1/9 1967 till "styrelsen för kommunernas centralkök", (KOCK), som var en nybildad ekonomisk förening u.p.a. (utan personligt ansvar) under landstinget.
Slutligen kom enligt landstingsbeslut en särskild folktandvårdsstyrelse att fungera från 1966.
Den nya organisationen 1967 innebar i korthet följande vad gällde de centrala förtroendemannaorganen.
Under FU bildades fyra stycken centrala nämnder; lönenämnd (från 1968 med beteckningen personalnämnd), hälso- och sjukvårdsnämnd, utbildnings- och socialnämnd samt byggnads- och upphandlingsnämnd. Besvärs- och revisionsnämnderna berördes icke. Nämnas kan även att FU den 29/12 1966 beslöt att inom sig tillsätta en beredning med benämningen förvaltningsutskottets beredning.
Vad gällde de lokala förtroendemannaorganen skedde följande. Hörselvårdsnämnden, som egentligen varit första delegationen inom FU, upphörde i och med utgången av år 1966. Verksamheten överfördes till den centrala HSN som i dessa ärenden kom att fungera som lokal nämnd.
Vårdhemsdirektionen, som från 1955 även fungerat som centralstyrelse för undervisning och vård av psykiskt efterblivna, uppdelades fr o m 1967 på två organ, benämnda vårdhemsdirektionen respektive centralstyrelsen. Enligt den nya omsorgslagen på- följande år kom denna centralstyrelse fr o m 1/7 1968 att erhålla beteckningen styrelsen för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, eller omsorgsstyrelsen.
Vidare inrättades fr o m 1/1 1967 ett särskilt organ för öppenvården benämnt direktionen för Stockholms läns landstings öppna vård.
Yrkesskolestyrelsens respektive folkbildningskommitténs verksamheter överflyttades
fr o m 1/1 1968 på den centrala USN.
Slutligen inrättades från samma tid, som nya förtroendemannaorgan, styrelsen för Stockholms läns landstings vårdyrkesutbildning, samt en konstnämnd, som skulle väljas utav förvaltningsutskottet.
Föreliggande historik över förtroendemannaorganen 1863-1969 gör på intet sätt anspråk på att vara fullständig. Utgångspunkten har huvudsakligen varit de handlingar som förvaras vid landstingets centrala kansli, varför ej medtagits de lokala förtroendemannastyrelser, vilka svarat för den direkta skötseln av olika verksamhetsgrenar och som i de flesta fall under sig har haft institutioner (driftsenheter) samt förvaltningskanslier, som svarat för verksamhetens fullgörande, exempelvis sjukhusdirektioner.
En annan grupp som ej medtagits i denna historik är de organ, som under de senaste åren tillsatts för vissa planerings- eller utredningsfrågor, såsom KOD, KRO.
Ej heller har uppräknats de "sekundära" förtroendemannaorgan, typ barnhemsstyrelser, vilka stundom valts för större institutioner som geografiskt ligger långt från förtroendemannaorganets kansli och normala sammanträdesort.
Påpekas bör dock att vid landstingets centrala kansli förvaras handlingar från ett flertal barnhem fram t o m 1961 (se bilaga 2) samt styrelseprotokoll och huvudböcker från Nynäshamns epidemisjukhus, vilket förhyrdes av landstinget från Nynäshamns köping under åren1925-1934.
I bilaga 1 har en sammanställning gjorts av de i denna historik uppräknade förtroendemannaorganen med angivande av den tidsperiod de har fungerat. Såvida ej annat anges i anmärkningskolumnen finns samtliga eller i varje fall huvudparten av organets handlingar förvarade vid landstingets centrala kansli. De organ som markerats med en asterisk har betraktats som egna arkivbildare och har i samband med den speciella förteckning som upprättats över deras handlingar försetts med en något fylligare historik.
14/11 1969
Stockholms läns landsting
Allmänna avdelningen
Tf arkivarie Klas Havren, IH
Bilaga 1.
Organ Tid Anmärkning
Allmänna beredningskommittén 1946-1956 Under FU. Har ej skapat egna serier
Abulanskommittén 1948-1959 Under FU. 1944-1947 benämnd besparings-
kommittén
Arbetsvårdskommittén 1952-1956 Under FU. Handlingarna vid arbetsvårdsstyrelsens kansli
Arbetsvårdsstyrelsen 1957- Handl. vid dess kansli
Barnhemskommittén 1946-1948 Under FU
Barnmorskestyrelsen 1920-1939
Besparingskommittén 1944-1947 Se Ambulans- resp. Rationaliseringskommittén
Besvärsnämnd 1961- Ej vid centrala kansliet
Byggnads- och upphandlingsnämnd 1967-
Centrala byggn. & upphandl. kommittén 1942-1959 Under FU
Centralstyrelsen för undervisning
och vård av psykiskt efterblivna 1967 1955-1966 under vårdhems-
direktionen. Handl. vid
omsorgsstyrelsens kansli
Dispensär styrelse 1930-1940
Distriktsvårdsstyrelse 1936-1941
Epideminämnd 1919-1938
Familje- och social nämnd 1948- Handl. vid omsorgsstyrelsens
kansli
Fastighetsnämnd 1962-1963 Handlingar ej påträffade
Folkbildningskommittén 1931-1967
Folktandvårdsstyrelse 1966- Handlingar vid dess kansli
Förvaltningsutskott: 1913-
Finansavdelningen 1925-1941
Sjukvårdsavdelningen 1925-1941
I-IV beredningen 1960-1963
Ordförandeberedningen 1964-1966
I-IV delegationen 1964-1965
I-III delegationen 1965-1966
FU:s beredning 1967-
Hemhjälpsstyrelse 1946-1947 Även husmorssemester-
nämnd 1947
Hemslöjd och Huslig ekonomi;
kommittén för- 1868-1944
Husmorssemesternämnd 1947 Se Hemhjälpsstyrelse
Hälso- och sjukvårdsnämnd 1967-
Hörselvårdsnämnd 1960-1966 Har ej skapat egna serier
KOCK 1967- Handlingar vid dess kansli
Konstnämnd 1968- Ej vid centrala kansliet.
Koststyrelse 1962-1967
Kostutredningen 1960-1964
Kurhus- resp. sjukvårdsfondens
förvaltning; kommittén för- 1842-1896
Landstinget 1863-
Landstingsbestyrelsen 1864-1913
Lasarettskommittén 1912-1917
Lönekommittén 1925-1959 Under FU
Lönenämnd 1964-1967
Omsorgsstyrelse 1968- Handl. vid dess kansli
Personalnämnd 1968-
Rationaliseringskommittén 1952-1959 Under FU. 1944-1951 benämnd
besparingskommitén.
Revisionsnämnd 1962- Handl. vid revisionsavdelningen
Rättshjälpsanstalt; Styrelsen för
Sthlm:s läns landstings- 1939- Förvarar själva sina handl.
Sinnessjukvårdskommittén 1929-1941 Under FU
Sjukvårdsdelegerade 1919-1924 Handl. ej påträffade
Sjukvårdsnämnd 1918-1924
Skyddshemsstyrelse 1919-1940
Stiftelsen för Sthlms:s läns
landstings fastigheter och
bostäder 1955-1961 Endast vissa handl. påträffade
Systugekommittén 1955-1961
Tandvårdskommittén 1948-1959 Under FU. Handl vid folktandvårds-
styrelsens kansli.
Upphandlingsnämnd 1918-1922 Handl. ej påträffade
Utbildnings- och socialnämnd 1967-
Veterinärstyrelse 1910-1933
Vårdhemsdirektion 1942- Handl. från ca 1960 vid dess kansli
Vårdyrkesutbildning; styrelse för- 1968- Handl. vid dess kansli
Yrkesskolstyrelse ( I ) 1938-1953
Yrkesskolstyrelse ( II ) 1954-1967
Öppenvårdsdirektionen 1967- Handl. vid dess kansli
Bilaga 2 Barnhem
Förteckning över barnhem som har drivits eller drives utav Stockholms läns landsting från den 1/1 1946- och vars handlingar helt eller delvis förvaras vid landstingets kansli
Barnhem namn Under landstinget Vid landst förvarade handl
År År
Edshöjdens upptagningshem 1947- 1935-1961
Geneta upptagningshem 1952- 1951-1964
Glädjens barnhem för långvarig vård 1947-1951 1946-1951
Gribbylunds barnhem 1948- 1943-1954
Heimdalsgårdens barnhem för
långvarig vård 1948- 1947-1961
Huddinge upptagningshem 1953- 1953-1961
Husby mödra- och spädbarnshem 1947-1954 1942-1954
Klingsta spädbarnshem 1951- 1948-1961
Lidingö upptagningshem 1946-1959 1936-1959
Lina upptagningshem 1947-1952 1943-1952
Nacka upptagningshem 1947-1962 1927-1962
Norrtälje barnhem för långvarigt sjuka 1947-1954 1918-1954
Rålambshovs barnhem ? 1924-1946
Sollentuna barnhem för
långvarigt sjuka 1958- 1958-1961
Södertälje upptagningshem 1946-1950 1949-1950
Södertälje ungdomshem 1956- 1953-1961
Täby barnhem för långvarigt sjuka 1947 1926-1947
Ulfbergs upptagningshem 1947- 1931-1961
Barnhem 1969, vars handlingar ej förvaras vid kansliet
Baptisternas pojkhem i Kungsängen 1947-
(Delas med Uppsala läns landsting)
Hammarbo barnhem 1967-
Rosenhills spädbarnshem 1967-
Skogsbo mödrahem 1962-
Upplands-Väsby pojkhem 1967-
Avskrift
LA 9309-0126
Landstingets sigillstamp före 1971.
När jag 1965 kom till landstinget såg jag ett äldre sigill hos framlidne landstingssekreteraren Lars Erik Matsgård. Om det finns i behåll vet jag ej. För tiden före 1971 användes ett nyare sigill som överlämnades till mig omkring 1980 av förmannen Ingemar Karlsson, kontorsservice, Haga Norra (nu på Wollmar Yxkullsg), som förvarade sigillet.
Efter storlandstingsbildningen 1971 har den tidigare sigillstampen ej använts utan ett nytt med ett merkat, de fyra vägarna (stubben)
Det gamla sigillet föreställer en grip, Sörmlands vapen från mitten av 1500-talet (baserat på den mäktiga släkten Grips vapen, Bo Jonsson Grip, Gripsholm). Gripen bär Upplands riksäpple i en klo. Detta kombinationsvapen är Stockhoms läns gamla vapen. Den nya tredelade vapenbilden med gripen, S:t Erik och riksäpplet är ej så vackert. Det kom efter sammanslagningen av gamla Stockholms län med Stockholms Överståthållarskap.
1993-09-21
Erik Nordblom
f. landstingsjurist
P.S. Såg gärna att "stubben" i mera festliga sammanhang ersattes med gamla sigillets vapenbild.
Erik Nordblom
Södra Kungsvägen 236
181 62 Lidingö
Tillägg:
Erik Nordblom överlämnade den 22 september 1993 sigillstampen till landstingsarkivet.
Sigillstampen förvaras i forskarsalens dokumentskåp.
KONKORDANS
Tidigare signa Nuvarande signum
A1, Landstingets protokoll med utskottsutlåtanden A1A, ibid
- D5, Arkivförteckningar
D5, Övriga register D6, Övriga register
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/pbuxA57ZygVF0UzoDUgEc1
SpråkSvenska
ExtraIDLA_1