Arkiv

Kirurgiska kliniken I

Serafimerlasarettet

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420251/06

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/K42NeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

80,4 Hyllmeter

Datering

1844	–	1961		(Tidsomfång)
1886				(Huvudsaklig tid)

Villkor

Tillståndsgivare

S-avd, resp enhet

Villkorsanm

OSL 25 kap 1 §

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Serafimerlasarettet (1752 – 1980)

Alternativa namn: Kungl. Serafimerordens lasarett (1752 – ?)

Alternativa namn: Kungl. Serafimerlasarettet i Stockholm (? – )

Alternativa namn: Serafen

Alternativa namn: Serafimern

Kategori: Övriga. Centrala civila myndigheter

Kategori: Övriga. Kommunala myndigheter

Innehåll

Ordning & struktur	Förteckning över 420251.06 Serafimerlasarettet Kirurgiska kliniken I Förteckning: Ellinor Melander 1999
Allmän anmärkning	Journaler utgallrade t.o.m. 1911 förutom liggare med diagnoser 1886-1961. Liggare och journaler 1912-1961 i samt Op-berättelser och Op-liggare 1969-1979 i Riksarkivet. Journaler 1962-1980 i Gröndalsarkivet.
Inledning (äldre form)	Serafimerlasarettet Kirurgiska kliniken I Serafimerlasarettet öppnades för allmänheten den 30 oktober 1752. Lasarettet - som vid öppnandet hade åtta vårdplatser - skulle vara rikslasarett för Sverige och Finland. Det var även rikets första akutsjukhus och centrala medicinska utbildningsanstalt. Verksamheten var uppdelad på en medicinsk och en kirurgisk avdelning. Under åren 1752-1806 tjänstgjorde Olof af Acrel - "den svenska kirurgins fader" - som överkirurg på den kirurgiska avdelningen. Hans arbete "Genaste sättet at inrätta och underhålla et Lazaret eller Sjukhus, så at det inom få år måtte ärnå en ansenlig tilväxt" (1746) hade bidragit till Serafimerlasarettets tillkomst. Under de första tjugo åren hade Acrel enbart en fältskärsgesäll till sin hjälp. Till en början förrättades operationerna för öppna dörrar. Antalet närvarande inskränktes dock snart till att enbart omfatta kirurgistuderande och lasarettets tjänstgörande personal. Acrel var särskilt skicklig på ögonkirurgins område. Under 1700-talet bestod dock en stor del av den kirurgiska avdelningens patienter av veneriskt sjuka. Dessa utgjorde uppemot en fjärdedel av avdelningens totala patientantal. Trots den stora arbetsbördan var Acrel även verksam som kirurgisk författare. Hans mest kända arbete "Chirurgiske händelser" (1759) bygger nästan uteslutande på fall som behandlats på den kirurgiska avdelningen. 1844 delades den kirurgiska avdelningen i två underavdelningar. 1886 fick dessa beteckningarna Kirurgiska kliniken I och Kirurgiska kliniken II. Vid mitten av 1800-talet började anestesin utvecklas. På Serafimerlasarettets kirurgiska kliniker gjordes de första svenska försöken med eternarkos 1847, och ett par år senare började man även använda kloroform som narkosmedel. De sporadiskt bevarade narkosliggarna härrör dock enbart från 1900-talet. Under slutet av 1800-talet bedrevs fortfarande huvudsakligen vad som har karakteriserats som extremitetskirurgi. Under professor John Bergs tid som överkirurg, 1893-1916, utvidgades emellertid Serafimerlasarettets kirurgiska verksamhet. Berg var bland annat en föregångsman inom magsårskirurgin. Ett annat specialintresse rörde narkosfrågor, och han införde lokalbedövning som alternativ till eter och kloroform. Arkivet omfattar de bevarade handlingarna efter den kirurgiska avdelningen 1752-1843 och Kirurgiska kliniken I 1844-1980. Dagböckerna från 1756 (i serie F 1) utgör de äldsta i Riksarkivet förvarade journalhandlingarna från Serafimerlasarettet. Arkivet innehåller journaluppgifter - om än i varierande omfattning - för åren 1756-1961. Under vissa perioder består informationen enbart av korta uppgifter i dagböcker och patientliggare (serierna F 1 och D 3). Under större delen av perioden, närmare bestämt 1771-1865 och 1912-1961, finns patientjournalerna bevarade. 1866-1911 saknas dessa på grund av de felaktiga utgallringar som ägde rum i samband med Serafimerlasarettets ombyggnad under förra delen av 1960-talet. Patientjournaler fr.o.m. 1962 ingår i delarkivet Kirurgi/medicin 1962-1980. I Riksarkivet förvaras även arkivet efter Kirurgiska kliniken II för perioden 1844-1926, se särskild förteckning. Arkivet består av 87,5 hm, 1.272 volymer. Riksarkivet den 30 mars 1999 Ellinor Melander Litteratur: Kock, Wolfram, Kungl. Serafimerlasarettet 1752-1952: En studie i svensk sjukvårdshistoria, Diss. med.(Stockholm, 1952). Lindroth, Sten, Svensk lärdomshistoria: Frihetstiden (Stockholm, 1978).

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se-hänvisning från: Kirurgiska avdelningen (SE/RA/420251/02)

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	1997-11-07 00:00:00
Senast ändrad	2018-06-20 09:52:42

Serafimerlasarettet
Kirurgiska kliniken I

Serafimerlasarettet öppnades för allmänheten den 30 oktober 1752. Lasarettet - som vid öppnandet hade åtta vårdplatser - skulle vara rikslasarett för Sverige och Finland. Det var även rikets första akutsjukhus och centrala medicinska utbildningsanstalt. Verksamheten var uppdelad på en medicinsk och en kirurgisk avdelning.

Under åren 1752-1806 tjänstgjorde Olof af Acrel - "den svenska kirurgins fader" - som överkirurg på den kirurgiska avdelningen. Hans arbete "Genaste sättet at inrätta och underhålla et Lazaret eller Sjukhus, så at det inom få år måtte ärnå en ansenlig tilväxt" (1746) hade bidragit till Serafimerlasarettets tillkomst.

Under de första tjugo åren hade Acrel enbart en fältskärsgesäll till sin hjälp. Till en början förrättades operationerna för öppna dörrar. Antalet närvarande inskränktes dock snart till att enbart omfatta kirurgistuderande och lasarettets tjänstgörande personal. Acrel var särskilt skicklig på ögonkirurgins område. Under 1700-talet bestod dock en stor del av den kirurgiska avdelningens patienter av veneriskt sjuka. Dessa utgjorde uppemot en fjärdedel av avdelningens totala patientantal.

Trots den stora arbetsbördan var Acrel även verksam som kirurgisk författare. Hans mest kända arbete "Chirurgiske händelser" (1759) bygger nästan uteslutande på fall som behandlats på den kirurgiska avdelningen.

1844 delades den kirurgiska avdelningen i två underavdelningar. 1886 fick dessa beteckningarna Kirurgiska kliniken I och Kirurgiska kliniken II.
Vid mitten av 1800-talet började anestesin utvecklas. På Serafimerlasarettets kirurgiska kliniker gjordes de första svenska försöken med eternarkos 1847, och ett par år senare började man även använda kloroform som narkosmedel. De sporadiskt bevarade narkosliggarna härrör dock enbart från 1900-talet.

Under slutet av 1800-talet bedrevs fortfarande huvudsakligen vad som har karakteriserats som extremitetskirurgi. Under professor John Bergs tid som överkirurg, 1893-1916, utvidgades emellertid Serafimerlasarettets kirurgiska verksamhet. Berg var bland annat en föregångsman inom magsårskirurgin. Ett annat specialintresse rörde narkosfrågor, och han införde lokalbedövning som alternativ till eter och kloroform.

Arkivet omfattar de bevarade handlingarna efter den kirurgiska avdelningen 1752-1843 och Kirurgiska kliniken I 1844-1980. Dagböckerna från 1756 (i serie
F 1) utgör de äldsta i Riksarkivet förvarade journalhandlingarna från Serafimerlasarettet.

Arkivet innehåller journaluppgifter - om än i varierande omfattning - för åren 1756-1961. Under vissa perioder består informationen enbart av korta uppgifter i dagböcker och patientliggare (serierna F 1 och D 3). Under större delen av perioden, närmare bestämt 1771-1865 och 1912-1961, finns patientjournalerna bevarade. 1866-1911 saknas dessa på grund av de felaktiga utgallringar som ägde rum i samband med Serafimerlasarettets ombyggnad under förra delen av 1960-talet. Patientjournaler fr.o.m. 1962 ingår i delarkivet Kirurgi/medicin 1962-1980.

I Riksarkivet förvaras även arkivet efter Kirurgiska kliniken II för perioden 1844-1926, se särskild förteckning.

Arkivet består av 87,5 hm, 1.272 volymer.

Riksarkivet den 30 mars 1999

Ellinor Melander

Litteratur:

Kock, Wolfram, Kungl. Serafimerlasarettet 1752-1952: En studie i svensk sjukvårdshistoria, Diss. med.(Stockholm, 1952).

Lindroth, Sten, Svensk lärdomshistoria: Frihetstiden (Stockholm, 1978).

Serier (33 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL OCH FÖREDRAGNINGSLISTOR Finns ej		Läsesal
B	ARKIVEXEMPLAR AV UTGÅENDE HANDLINGAR Finns ej		Läsesal
C	DIARIER		Läsesal
C 1	Diarier över inkomna tjänstehandlingar	Serien inbunden. De i diariet omnämnda konceptböckerna har ej påträffats.
D	REGISTER OCH LIGGARE		Läsesal
D 1	Tjänstgöringsliggare	Band i arkivkartong. Kronologisk ordning.
D 2	Operationsliggare		Läsesal
D 2 A	Operationsliggare, huvudserie	Serien är inbunden om ej annat anges. Kronologisk ordning med årsvis löpnumrering efter operationsdatum. Vol. 1-3 innehåller uppgifter om patienternas namn samt vanligen även ålder och journalnummer. Fr.o.m. vol. 4 förekommer ej längre patienternas namn, utan istället innehåller volymerna uppgifter om patienternas ålder och kön, typ av operation, diagnos samt journalnummer. Journalnumren hänvisar till serierna F 2 A respektive F 6.
D 2 B	Operationsliggare, gamla operationssalen	Serien är inbunden. Kronologisk ordning med årsvis löpnumrering efter operationsdatum. Med uppgifter om patienternas ålder och kön (ej namn), typ av operation, diagnos samt journalnummer. Journalnumren hänvisar till serie F 6.
D 2 C	Operationsliggare, avd. IX	Band i arkivkartong. Kronologisk ordning med årsvis löpnumrering efter operationsdatum. Med uppgifter om patienternas ålder och kön (ej namn), typ av operation, diagnos samt journalnummer. Journalnumren hänvisar till serie F 2 B.
D 3	Patientliggare med diagnoser	Serien inbunden. I journalnummerordning. Med alfabetiskt register i varje volym. Serien utgör fr.o.m. vol.47 register till Patientjournaler, serie F 6.
D 4	Narkosliggare		Läsesal
D 4 A	Narkosliggare, huvudserie	Band i kartonger. I kronologisk ordning efter operationsdatum. Fr.o.m. 1913 med årsvis löpnumrering. Med uppgifter om patienternas ålder och kön (ej namn eller födelsedatum). T.o.m. den 30 september 1911 ingår narkosjournaler från båda kirurgiska klinikerna i arkivet Kirurgiska kliniken II, serie D 3. Se separat förteckning.
D 4 B	Narkosliggare, sal I, op. 2	Serien i kartonger. Kronologisk ordning efter operationsdatum. Med uppgifter om patienternas namn, ålder (ej födelsedatum) samt journalnummer. Journalnumren hänvisar till serie F 6.
D 4 C	Narkosliggare, sal II, op. 3	Serien i kartong. Kronologisk ordning efter operationsdatum. Med uppgifter om patienternas namn, ålder (ej födelsedatum) samt journalnummer. Journalnumren hänvisar till serie F 6.
D 5	Liggare över avlidna patienter	Band i kartong. I dödsdatumordning. Med uppgifter om patienternas namn, journalnummer och dödsorsak. Journalnumren hänvisar till serie F 6 t.o.m. 1961. Patientjournaler 1962-1966 återfinns i delarkivet Kirurgi/medicin 1962-1980.
D 6	Register över diagnoser och ingrepp		Läsesal
D 6 A	Diagnoskort	Serien i viscardpärmar. Korten ordnade efter diagnos. Sorterade efter okänt "Stat.nr."
D 6 B	Register över kirurgiska ingrepp	Serien i viscardpärmar. Korten ordnade efter kirurgiskt ingrepp. Sorterade efter ingreppens nummer enligt okänt klassificeringssystem.
E	INKOMNA HANDLINGAR Finns ej		Läsesal
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE		Läsesal
F 1	Dagböcker	Band i kartonger. Kronologisk ordning med ett uppslag per dag innehållande kolumner för rum och sängnummer, patientens namn, sjukdom, åtgärd för dagen, matordning samt frisk/utgår/död. Serien innehåller luckor.
F 2	Allmänna journaler		Läsesal
F 2 A	Allmänna journaler, huvudserie	Band i kartonger om ej annat anges. Årsvis löpnumrering efter inskrivningsdatum om ej annat anges. Med alfabetiskt register i varje volym fr.o.m. vol. 10. Serien fortsätter fr.o.m. 1912 i serie F 6. Lucka 1866-1911.
F 2 B	Allmänna journaler, avd. IX	Band i kartonger. Kronologisk ordning efter inskrivningsdatum. Årsvis löpnummerordning. Med alfabetiskt register i varje volym.
F 3	Journaler över märkvärdiga händelser	Band i kartong.
F 4	Bråckjournaler	Band i kartong. Årsvis löpnumrering efter inskrivningsdatum. Med alfabetiskt register.
F 5	Obduktionsjournaler	Serien i kartong.
F 6	Patientjournaler	Serien inbunden t.o.m. 1949, därefter i arkivkartonger. I journalnummerordning. Serien är en fortsättning på F 2 A. Serie D 3 utgör register till journalerna.
F 7	Operationsberättelser	Serien i arkivkartonger. Berättelserna är ordnade efter operationsår. Inom varje år är de sorterade i tvåmånadersperioder efter patienternas födelsedag, dag 1-16 respektive 17-31.
G	RÄKENSKAPER Finns ej		Läsesal
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR		Läsesal
Ö 1	Pressade växter	Serien i kartong.