Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Ystads stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/10214
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ZDxytLX3rgNTV3PYYQmf24
Omfång
134,6 Hyllmeter 
52,5 Hyllmeter  (-, Nya leveransen 2002.)
2 Hyllmeter  (-, Ny leverans 2008 av fastighetshandlingar.)
Datering
1532–1960(Tidsomfång)
1611–1960(Huvudsaklig tid)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1973/31
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, Nya leveransen 2002.
Bouppteckningsregister: Bouppteckningsregister, 1611-1854
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Rådhusrätten och magistraten i Ystad (– 1960)
Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964
Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970
 
Notarius publicus i Ystad (1879 – 1962)
Alternativa namn: Notarii Publici i Ystad
Kategori: Statlig myndighet. Notarius Publicus -1964

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/10214

Förteckning 31/1973









Förteckning

över

Ystads stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv





































Förteckningen justerad 1972 av
amanuens Lars Johansson.
Allmän anmärkningFörteckningen kompletterad av arkivhandläggare Maria Wallin 2007.

Förteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling.
Inledning (äldre form)Ystads stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv

År 1959 förtecknade sedermera stadsarkivarien i Malmö Lennart Tomner de delar av Ystads stadsarkiv - rådhusrätten och magistraten - som då levererats till landsarkivet, dvs beståndet för tiden t o m 1850. De delar av rådhusrättens och magistratens arkiv, som förvarats i Ystad, har senare förtecknats, först rådhusrättens arkiv av arkivvårdare G.Gadd och därefter magistratens arkiv av arkivvårdare E.Hansson.

Tomner utgick från förteckningsplanen för stadsarkiv av år 1903. Gadd utgick vid förtecknandet av den senare delen av rådhusrättens arkiv från stadsarkivarie Sven Olssons förslag till förteckning av stadsarkiv. Hansson å sin sida har vid förtecknandet av magistratens arkiv anpassat sig till de två tidigare förteckningarna. Dessa olika principer har gjort att åtskilliga egenheter har uppstått när de skilda förteckningarna nu arbetats samman.

Av praktiska skäl har det bedömts ogörligt att, trots att Olssons förslag till förteckningsplan ej antagits, omarbeta signa på de delar av det senare beståndet av rådhusrättens arkiv, som levererats till landsarkivet (1851-1900). En revidering skulle behöva omarbetas och beståndet etiketteras om. Seriesigna som C IX bb och C IX m i föreliggande förteckning motiveras följaktligen av att dessa serier finns representerade i Ystad. Som exempel på de skilda principerna kan anges att Tomner under seriesignum C I har Brevdiarier medan i Olssons förslag under denna serie finns Diarier och förteckningar refererande till giftermålsbalken. Däremot har magistratens arkiv kunnat förtecknas om, då hela magistratens arkiv levererats till landsarkivet. Då materialet sålunda förvaras på ett och samma ställe har det funnist möjlighet att förändra serieindelningen. Så t ex har hela G-serien omarbetats. En mindre sump har även inordnats.

Rådhusrättens domböcker är bevarade alltifrån 1694 och dessutom finns en äldre volym, omfattande åren 1664-1669. Magistratens protokoll börjar 1670. Förutom några spridda äldre årgångar finns stadens räkenskaper bevarade först efter 1735 och kronoräkenskaperna efter 1750. Särskilda svårigheter har under ordnings- och förteckningsarbetet vållats av en serie inkomna handlingar, nu kallad Inneliggande handlingar, huvudserie (F I). Serien innehåller för tiden 1611-1756 väsentligt mer än vad som täckes av denna rubrik.

Vid ordningsarbete före inlevererandet har lösa handlingar i stadsarkivet sammanförts till enheter, vars handlingar läggvis hopsytts, sammanlimmats och försetts med pärmar av kartong och rygg av blå klot. Volymernas innehåll har angivits endast med årtalsbeteckning på ryggfältet. De äldsta banden omfattar oftast flera år, men från 1700 utgör varje årgång en volym. Dessa band är ganska otympliga med en ryggtjocklek på inemot 20 cm. Härtill kommer ibland svåra fuktskador. I nästan alla volymer från den här perioden finns förutom arkivalier, som enligt tidsangivelsen hör dit, enstaka och ibland flerahandlingar från kringliggande år. Sålunda har exempelvis ett trettiotal skrivelser från generalguvernören Gustaf Banér 1668 hamnat i 1686 års volym. Det hela har ytterligare komplicerats av att man i dessa volymer förutom inkomna handlingar, bouppteckningar och arvskifteshandlingar även inbundit enstaka protokoll, koncept, diarier och räkenskaper. Vid förekomst av sådana handlingar av väsentlig betydelse har hänvisning till respektive volymer gjorts från de serier där de rätteligen hör hemma.

Över ritningar har uppgjorts en särskild förteckning. Ystads stadsarkivs äldre delar har drabbats av stora förluster genom krig, eldsvådor eller på annat sätt. I latinskolans fundationsbok från 1686 omtalas att rådhuset brann 1569, och därvid skulle stadens privilegier och andra handlingar förstörts. För rådhusbyggandets behov erhöll staden genom ett kungligt brev 1572 11/6 tillstånd att ta sten från S:t Nikolai ödekapell. Brevet på pergament, finns bevarat i stadsarkivet. Kriget under 1640- och 1670-talen medförde nya skador och förluster för stadens arkiv, enligt vad flera handlingar från särskilt 1680-talet och 1690-talen omvittnar. Rådstugan blev förstörd och där stående skåp, skrin och kistor sönderhuggna. Magistratens protokollsbok, som börjar 1675, har av en anteckning att döma klarat sig tack vare att den undanförts. Detta hade skett så omsorgsfullt, att den påträffades igen först 1680. Den samtida domboken har däremot gått förlorad. Även en del andra stadens handlingar blev under samma krigsår "distraherade" och borta.

Det blå och gula papper, som klistrats på skinnryggarna på rådhusrättens och kämnärsrättens domböcker samt magistratens protokollsböcker är ett bevis för stadens omsorger om sitt arkiv. Enligt en tradition i landsarkivet skall denna fosterländska överklädsel ha tillkommit i anledning av ett väntat men tyvärr inhiberat kungligt besök.

Rådhusrätten och Magistraten i Ystad upphörde 1960 31/12. I judiciellt hänseende bildade förutvarnade Ystad rådhusrätt och Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsaga tillsammans Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsaga. 1967 1/1 bildade Färs domsaga och Vemmenhögs Ljunits och Herrestads domsaga - med undantag av Anderslövs och Klagstorps kommuner - Ystads domsaga. Fr o m 1971 1/1 utgör samma område domkrets för Ystads tingsrätt. Magistratens funktion överflyttades fr o m 1961 1/1 dels på den inrättade kommunal borgmästaren, dels på andra kommunla organ.

Av de många historiska arbeten, som i övervägande grad bygger på källmaterial ur Ystads stadsarkiv och därtill knutna arkiv, skall här endast nämnas Ystads Historia I - III (Ystad 1953-1956)

Lennart Tomner Lars Johansson

Ämnesord

Ämnesord, ort
Malmöhus län

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Senast ändrad2022-10-12 11:52:14