bild
Arkiv

Sveriges Flickscoutråd


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730545
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/8vVYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
1 Hyllmeter 
16 Volymer 
Datering
19231968(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Sveriges Flickscoutråd (1923 – 1968)
Kategori: Förening. Ej klassificerade föreningar (Ungdomsorganisation)

Innehåll

Inledning (äldre form)SVERIGES FLICKSCOUTRÅDS ARKIV 1923-1968

INLEDNING

1. Omfattning och avgränsning

Sveriges Flickscoutråd (SFR) bildades 1923 som ett samarbetsorgan mellan Sveriges Flickors Scoutförbund (SFS) och Sveriges KFUK:s Scoutförbund för att främja scoutarbete bland flickor. De första åren saknade rådet egen beslutsrätt men fick 1931 utökade och klarare uppgifter och befogenheter genom att dess första stadgar antogs av de båda scoutförbunden. Till rådet anslöts 1946 NTO:s Flickscoutförbund och IOGT:s Flickscoutförbund, 1951 FA:s Flickscoutförbund och 1961 Svenska Missionsförbundets Ungdom. Rådet uppgick som en del i Svenska Scoutunionen (SSU) 1965 med Svenska Scoutrådet (SSR) som övergripande organ för både pojk- och flickscoutverksamheten i landet. Sveriges Flickscoutråd upphörde 1968 genom en omorganisation av SSU. En förteckning över anslutna scoutförbund bifogas som bilaga 1.

Sveriges Flickscoutråds arkiv omfattar rådets och dess kommittéers arkiv åren 1923 till 1968. Arkivet inbegriper däremot inte de anslutna scoutförbundens arkiv.

2. Organisation

Sveriges Flickscoutråds organisation reglerades genom dess stadgar:
* 1931 års stadgar antagna 1931-03-18
* 1954 års stadgar antagna 1954-05-17 och reviderade 1958-04-25, 1961-12-11 och 1962-05-14
* 1965 års stadgar antagna av Sveriges Flickscoutråd och Svenska Scoutrådet 1965-03-26

I bilaga 2 finns organisationsplaner för rådet enligt de olika stadgarna. Utredningar och övriga handlingar rörande SFR:s organisation återfinns bl.a. i serie F 3 i Svenska Scoutrådets arkiv.

Rådet bestod av 2-3 representanter från varje anslutet scoutförbund och sammanträdde minst 4 gånger per år.

Första ordinarie ordförande i Sveriges Flickscoutråd var grevinnan Ebba von Eckermann. 1931 fastställdes att ordförandeposten skulle alterneras mellan SFS och KFUK. Maria Dillner (SFS:s scoutchef) inledde åren 1931-33. Därefter var KFUK:s scoutchef Elsa Cedergren ordförande i rådet åren 1934-35, 1938-39, 1942-43, 1946-47 och 1950-51 och SFS:s scoutchef Gerda Bäckström ordförande åren 1936-37, 1940-41, 1944-45 och 1948-49. Systemet med växlande ordförandeskap frångicks då SFS:s scoutchef Estelle Bernadotte af Wisborg trädde till som rådsordförande 1952 och innehade posten till år 1960. Därefter var Märta Norrman ordförande i rådet fram till dess upplösning 1968.

Rådet 1:a hedersordförande var alltifrån mitten av 1930-talet H K H prinsessan Sibylla.

Rådets protokoll finns bevarade i obruten originalserie inklusive bilagor t.o.m 1945. Därefter fram till 1958 är protokollen mycket sporadiskt bevarade. För åren 1955-57 saknas serien helt. 1958-68 finns protokollen åter bevarade - om än inte i helt komplett serie och utan bilagor.

Rådet bildade från och till ett antal kommittéer med särskilda uppdrag. Protokollen från en del av dessa kommittéer finns bevarade i serie A 2.

För att bereda rådets ärenden bildades dessutom 1952 ett verkställande utskott, fr o m 1954 omdöpt till beredningskommittén. Dess protokoll finns bevarade i serie A 2 med undantag för åren 1955-57.

För att bereda rådets internationella ärenden bildades även en internationell kommitté 1962. Slutligen bildades 1964 en utbildningskommitté (1965 omdöpt till treklöverkommittén). Även dessa kommittéers protokoll finns bevarade i serie A 2.

3. Verksamhet och arkivbildning

3.1 Internationellt arbete
En betydande del av rådets arbete var inriktat på kontakterna med den internationella flickscoutrörelsen, fr o m 1928 organiserad i ett världsflickscoutförbund (WAGGGS). Rådet fungerade som Sveriges representant vid de regelbundet återkommande världskonferenserna (förteckning över dessa återfinns i bilaga 3). För handläggningen av de internationella ärendena hade rådet en särskild funktionär, den internationella sekreteraren (eng. International Commissioner). Elsa Kjederqvist innehade funktionen t o m 1947, Estelle Bernadotte af Wisborg 1948-49, Birgit Rudberg 1950-53 och därefter Margareta Puke.

De fåtal handlingar som finns bevarade från det internationella arbetet (utöver vad som finns bevarat som protokollsbilagor) återfinns från 1962 i Internationella kommitténs protokoll (serie A 2). Se även Svenska Scoutrådets arkiv, serie F 1.

3.2 Nationellt arbete
SFR hade beslutanderätt när det gäller lag, löfte, valspråk, prov, åldersbestämmelser, benämningar, hälsning och minimifordringar för ledare. En rad kommittéer arbetade därför med nya förslag inom dessa områden. Handlingar från detta arbete återfinns dels i serien Kommittéprotokoll (A 2), dels i Svenska Scoutrådets arkiv, serie F 2.

Stockholm i december 1991

Mats Burell

Ämnesord

Ämnesord, sak
FA:s Flickscoutförbund (Lokalt ämnesord)
IOGT:s Flickscoutförbund (Lokalt ämnesord)
NTO:s Flickscoutförbund (Lokalt ämnesord)
Sveriges Flickors Scoutförbund (Lokalt ämnesord)
Sveriges KFUK:s Scoutförbund (Lokalt ämnesord)

Kontroll

Skapad1996-09-26 00:00:00
Senast ändrad2012-09-21 15:44:06