Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Hamndirektionen i Malmö


Basic data

Reference codeSE/MSA/00570
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Yc4MRpA6N4k7npSADngAa2
Extra IDKMN
Extent
232.3 Hyllmeter 
Date
1775–1991(Tidsomfång)
Terms and conditionsJa
Finding aid
Arkivförteckning (godkänd)
Archive institutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Record creator / Origination
Hamndirektionen i Malmö
Kategori: Kommunal myndighet

Content

System of arrangementArkivnr MSA/00570









Förteckning

över

Hamndirektionen i Malmö

1774 - 1991
General noteFotomaterial har flyttats till Fotoarkivet.
Introduction (older form)Hamndirektion i Malmö 1775-1991

Hamnen har periodvis varit av avgörande betydelse för Malmös utveckling som handels- och industristad. Under 1700-talet var den i ett mycket dåligt skick. Vattendjupet var så ringa att omlastning fick ske 300 meter från kusten för fortsatt transport med flatbottnade pråmar eller vagnar till hamnens enda brygga. Handelsmannen Haquin Bager lämnade redan 1753 in ett förslag till magistraten rörande upprustning av hamnen med ritningar av stadsingenjör Örngren, som dock inte medförde några åtgärder. På 1770-talet var det gyllene tider för sillhandeln, men Malmö hade svårt att konkurrera om denna handeln på grund av hamnens dåliga skick. Även spannmålshandeln påverkades negativt. Situationen ansågs på längre sikt innebära ett hot mot stadens existens. Efter initiativ från Kunglig Maj:t - som ville få tillstånd en allmän upprustning av rikets hamnar - upprättades ett förslag till hamnreglemente, muddring för att förbättra hamndjupet och ny brygga av fortifikationslöjtnanten von Stockenström. Den 17 juli 1775 utsågs en direktion med bl a Per Schultin och Frans Suell som medlemmar. Före 1900-talet rekryterades direktionens medlemmar i huvudsak från stadens ledande handelsidkare och rederiägare, som i eget intresse kraftfullt agerade för att öka hamnens kapacitet. Före införande av stadsfullmäktige var direktionen underställd magistraten, men dess medlemmar utsågs av borgarsocieteterna. Den fick redan från början en gentemot stadens äldste självständig ställning. Direktionen fick sin första instruktion 1866.

Anläggningarna planerades i ett inledande skede av Schultin, men det var Suell - fr o m 1798 direktionens ordförande - som med stor energi kom att genomföra projektet. Arbeten igångsattes för utbyggnaden av bryggor och vågskydd, upprensning av inseglingsleden samt skapande av mark för upplag och magasin. Arbetet finansierades dels genom bropenningar, dels hamnavgifter enligt 1769 års resolution. Borgarna skulle även vid 20 dalers vite utföra dagsverken och körslor för byggnadsverksamheten.

Fram till 1800-talets slut genomfördes en utvidgning av kajer och andra anläggningar i ett allt högre tempo, särskilt efter tillkomsten av järnvägen på 1850-talet. 1857 byggdes den första torrdockan, 1887 den så kallade Lilla torrdockan och 1910-12 Stora torrdockan. 1873 uppläts inom västra hamnområdet mark åt Kockums Mekaniska Verkstads AB för anläggande av ett skeppsvarv och utgrävning för varvsbassängen utfördes 1873-1875. Under senare hälften av 1800-talet var konjunkturerna för handelsutbyte mycket gynnsamma. Vid 1800-talets början gick endast 1 % av landets totala export och 1,7 % av dess import över Malmö. 50 år senare hade andelen ökat till 6,5 % av exporten och 8,5 % av importen. Öresundstullens avveckling 1857 gynnade en redan ökande export över Malmö av spannmål och animala produkter såsom smör, kött och fläsk samt trävaror och krita. Andelen jordbruksprodukter av den totala exporten över Malmö var högre än för någon annan svensk hamnstad. På importsidan fick stenkolen allt större betydelse. Den första reguljära passagerartrafiken med ångbåt mellan Malmö och Köpenhamn startades 1838 (hjulångaren Malmö) och 1895 öppnades en tågfärjelinje mellan Malmö-Köpenhamn.

Till 1900-talets stora hamnprojekt hör anläggandet av industrihamnen och frihamnen (se Malmö Frihamnsaktiebolag). Genom denna utbyggnad blev hamnen i Malmö landets tredje största. Nyhamnen byggdes 1902-1904 och västra delen av Industrihamnen började tas i bruk omkring 1920. 1909 såldes västra hamnområdet till Kockums, som flyttade hela sin verkstadsrörelse till området. Redan under 1930-talet började oljeimporten att öka och 1932 anslog stadsfullmäktige medel för en första utbyggnad av en oljehamn nordväst om centralhamnen.

Efter andra världskriget började oljan överta stenkolets roll som bränslekälla och 1955 beslutade stadsfullmäktige att en ny oljehamn skulle projekteras i Lommabukten. Hamnen var avsedd att ta emot både oceangående tankfartyg och kustfartyg för vidarebefordran av olja. Den gamla oljehamnen och Stora Torrdockan såldes 1957 till Kockums. Oljehamnen lades ner 1966 och marken kom att användas för varvets utbyggnad. Kockums hade redan 1945, efter hårda förhandlingar med staden och dess hamndirektion, förvärvat en stor del av västra hamnområdet. Genom detta förvärv förflyttades varvets tyngdpunkt från den gamla Varvsbassängen till det nya mot Öresund vettande mark- och vattenområdet. Utvecklingen av handeln under mellankrigstiden präglades av perioder av stagnation och kraftiga svängningar i den ekonomiska konjukturen. Efter andra världskriget har både export- och importvolymen ökat starkt. Varuomsättningen ökade från 2,3 miljoner ton 1955 till 4,5 miljoner 1970. Malmö har kunnat hävda sig väl som import- och omlastningshamn tack vare sitt förmånliga läge och sin stora lagerkapacitet. Passtvångets avskaffande 1930 och andra faktorer gjorde att antalet resande över Sundet ökade. Andra världskriget medförde ett tillfälligt avbrott i denna utveckling. Nya moderna bilfärjor sattes in i reguljär trafik vid 1950-talets mitt. Sommaren 1960 genomfördes några provturer med flygbåt mellan Malmö-Köpenhamn. Försöket slog så väl ut att flera båtar anskaffades redan samma år. Färjelinjen Malmö-Travemünde öppnades 1965, containertrafiklinjen Malmö-Felixstowe 1967 samt Malmö-Goole 1969.

Driften av Malmö hamn övergick 1/7 1990 i bolagsform och hamndirektionen upplöstes 31/12 1991.

Hamnavgifter m.m.

Hamnverksamheten och investeringar i hamnen kom att som tidigare till stor del finansieras genom avgifter (jfr. Borgerskapet i Malmö). Ända fram till 1870 fastställde Kunglig Maj:t särskilda uppbördsreglementen beträffande hamnavgifterna. Denna ordning ändrades genom kungliga brevet den 5 maj 1871. 1950 års hamntaxeförordning gav hamnarna frihet att kostnadsanpassa hamnavgiften.

Bl a följande avgifter togs ut av fartyg, varor och passagerare före 1837:

Bropenningar. Ankommande fartyg skulle betala en viss avgift per läst och en särskild avgift togs även ut per resande. Avgift för fartyg har enligt bevarade räkenskaper betalats först fr o m år 1700. Bropenningar utgick även för varor och taxan var anpassad efter varuslag.
Last- eller lästpenningar. Utgjorde avgift för lastning och lossning i hamnen. Olika avgifter betalades beroende på om fartyget tillhörde stadens borgerskap eller inte, hur stor del av lasten som lossades samt om det rörde sig om in- eller utrikes sjöfart. Avgiften avskaffades 1836.
Tolagsavgifter. Ordet tolag har bildats av det holländska toelaag - tillägg och infördes som ett tillägg med en viss procent av tullavgiften för att bidra till avlöning av magistrat och för underhåll av städernas byggnader. 1802 beslutades genom kungligt brev att eventuella överskott skulle disponeras till hamnens förmån. Tolagen avskaffades 1857 som särskild avgift och staden ersattes genom andel av tullavgiften (tolagsersättningen). Tolagsersättningen försvann inte helt förrän 1964.
Vågpenningar. Vid införsel av varor land- eller sjövägen skulle särskild avgift erläggas för vägning vid stadens våg. Avgiften var knuten till gällande tulltaxa. Avgiften avskaffades 1880.

Under 1820-talet vidtog statsmakterna åtgärder för att åstadkomma ett enhetligare avgiftssystem. Stapelstädernas möjligheter att ta ut avgifter av fartyg som besökte i tullhänseende underlydande hamnar inskränktes. Magistraten anbefalldes genom kungligt brev den 30 juni 1835, att upprätta ett förslag till taxa för avgifter av fartyg och varor. En ny och enhetlig taxa fastställdes den 9 december 1836 och bl a last-, lykt-, vakt-, kokhus- och arvodesavgifterna (eller - ”penningarna”) avskaffades. Reformen innebar att samtliga avgifter som utgått för fartyg fr o m 1837 sammanslogs till en enda avgift.

Hamnavgifter av fartyg

Den första taxan för hamnavgift för fartyg enligt det nya systemet fastställdes den 9 december 1836. Denna taxa har därefter reviderats vid åtskilliga tillfällen. De grundläggande principerna för uttag av hamnavgifter har i stort sett behållits. Hamnavgiften baserades sig på fartygets dräktighet. En ny mätningsmetod infördes enligt det kungliga brevet den 15 maj 1874, innebärande övergång från nyläster till registerton. De på utrikeshamnar gående fartygen har fått betala högst hamnavgift, medan inrikessjöfarten gynnats ur avgiftssynpunkt. Viss sjötrafik har befriats från avgift; främst statens fartyg ( t ex lot- och tullfartyg), passagerartrafiken mellan Malmö och Köpenhamn, vissa pråmar och fartyg som anlöper hamnen på grund av skador, sjukdomsfall ombord och motsvarande.

Hamnavgifter av varor

Hamnavgifter av varor beräknades med omkring en procent av varans värde enligt gällande tulltaxa. I de den 9 december 1836 respektive 1 januari 1851 fastställda taxorna anges även värden för varor som inte var uppförda i tulltaxan. Avgiften skulle tas ut av alla från Malmö hamn ankommande och utgående fartygs varor. Tillhörde fartyget en nation som saknade handelsavtal med Sverige (privilegierad nation), uttogs en högre avgift. I vissa fall var fartygen befriade från varuavgift; t ex varor som efter (tull) nederlag i Malmö hamn gick på export, vissa typer av varor avsedda för export (t ex järn och plankor), varor som endast omlastas från en båt till en annan, utan att föras iland etc. Den 15 december 1865 fastställdes en ny taxa som inte baserades sig på varuvärde enligt tulltaxan utan fastställdes med ett bestämt belopp för en viss mängd, beräknad efter vikt, mått eller stycketal. Avgiften kallades bro- och kajavgift; men i kungliga brevet den 7 april 1876 återgick man till den gamla benämningen hamnavgift av varor. Med det kungliga brevet den 30 maj 1880 skedde flera väsentliga förändringar av hamnavgiften. Avgiften sänktes, avskaffades vi mindre kvantiteter, och slopades helt för vissa varor. Avsikten med denna förändring var att undvika onödig kameral byråkrati samt i stort underlätta varuutbytet.


Nedan ges en översikt över de serier som är av särskilt intresse i samband med forskning om Sjöfarten i Malmö.

1786-1856. Hamn- och tolagskassans räkenskaper, serie G 1 A

1857-1877. Hamnavgiftsjournaler, serie G2CA. Innehåller uppgifter om både avgifter av fartyg samt avgifter av varor.

1878-1981. Journaler över hamnavgifter av varor, serie G 2 CBA Fr o m 1952 består serien av blanketter.

1878-1952. Journaler över hamnavgifter av fartyg, serie G 2 CCA.

1974-1992. Fartygs- och godsanmälningar, serie G 2 CD.


Organisation

Hamnkaptenbefattningen utgör en direkt fortsättning på hamnfogde.


Angående arkivet

Hamnförvaltningens arkiv består av ca 280 hyllmeter handlingar och ca. 1500 kartor och ritningar, varav de äldsta är från 1700-talets slut. Till arkivet hör även ca 6000 fotografier. Förutom flygbilder över hamnområdet, finns bilder på kajområden, aktiviteter som lastning och lossning, fartyg samt anläggningar och byggnader.

Över hälften av arkivet består av långa obrutna serier av journaler över fartyg och varor. Kontinuiteten i informationsinnehållet är stor. I jämförelse med många andra hamnstäder är källäget ovanligt gott för långt specificerade studier om handelsutbyte, handelns sammansättning och rederinäringens utveckling i Malmö. I journalerna lämnas uppgifter om fartygstyp, fartygets mätvärden, nationalitet, hemort, avgångshamn, destination, varuslag och kvantiteter. Uppgifter lämnas även om fartygets befraktare samt befälhavare. Magistratens passjournaler utgör en viktig komplementkälla för perioden 1786-1836 ( se Magistraten i Malmö).

Arkivet ordnat och förtecknat av Åke Norström under år 2000.

Accessibility

SecrecyJa

References

Related archival units
Se även: Malmö Förenade Stuveri AB (SE/MSA/01465)
Se även: Malmö Hamn AB (SE/MSA/02066)

Control

Created18/09/1996 00:00:00
Amended27/03/2024 14:26:14