VARBERGS STADS STADSINGENJÖRSKONTOR

H I S T O R I K

Länsmuseet Varberg Arkiv

11548 Varbergs kommun, stadsingenjörskontoret

Redigerat utdrag ur NAD-skivan 1998:

STADSINGENJÖR kommunal Kartläggningen av städerna kom i gång i början av 1600-talet, främst för att beskriva olika befästningsanläggningar och lägga grunden till bebyggelsen i de många nyskapade städerna. 1695 utfärdade Kungl. Maj:t ett cirkulär att landets städer skulle uppmätas och rannsakas. Detta ledde till en viss kartläggning, som dock inte följdes upp av någon större aktivitet under 1700-talet och början av 1800-talet. Undantaget var Stockholm, som tidigt hade en tomtmätare, från 1637 kallad stadsingenjör. Stadsingenjör tillkom i Göteborg 1717, Malmö 1747, Gävle 1779. Byggnadsstadgan 1874 drev fram anställning av yrkesutbildad mätpersonal i städerna. Riksdagen beslutade 1917 att stadsingenjör skulle föra fastighetsregister och att enhetlig registrering av tomter och stadsägor skulle göras i likhet med vad som föreskrivits för landsbygden i jordregisterlagen 1908. 1917 års fastighetslag förutsatte att städernas mätningsmän skulle ha lantmätarutbildning från teknisk högskola eller motsvarande. Generaldirektören på Lantmäteristyrelsen lyckades dock aldrig få inflytande över tillsättningarna.1804 delades i Göteborg byggnadsfrågorna mellan STADSARKITEKT och stadsingenjör. Den senare fick bl a hand om utstakningar, tomtmätningar och plankartor. Runt denna verksamhet utvecklades ett stadsingenjörskontor, som i Göteborg 1935 blev stadsplanekontoret.Antalet stadsingenjörskontor minskade kraftigt vid 1971 års omorganisation av LANTMÄTERIET; i de mindre f d stadskommunerna flyttades verksamhet och handlingar till LÄNSSTYRELSENS lantmäterienhet.STADSINGENJÖR kommunal Kartläggningen av städerna kom i gång i början av 1600-talet, främst för att beskriva olika befästningsanläggningar och lägga grunden till bebyggelsen i de många nyskapade städerna. 1695 utfärdade Kungl. Maj:t ett cirkulär att landets städer skulle uppmätas och rannsakas. Detta ledde till en viss kartläggning, som dock inte följdes upp av någon större aktivitet under 1700-talet och början av 1800-talet. Undantaget var Stockholm, som tidigt hade en tomtmätare, från 1637 kallad stadsingenjör. Stadsingenjör tillkom i Göteborg 1717, Malmö 1747, Gävle 1779. Byggnadsstadgan 1874 drev fram anställning av yrkesutbildad mätpersonal i städerna. Riksdagen beslutade 1917 att stadsingenjör skulle föra fastighetsregister och att enhetlig registrering av tomter och stadsägor skulle göras i likhet med vad som föreskrivits för landsbygden i jordregisterlagen 1908. 1917 års fastighetslag förutsatte att städernas mätningsmän skulle ha lantmätarutbildning från teknisk högskola eller motsvarande. Generaldirektören på Lantmäteristyrelsen lyckades dock aldrig få inflytande över tillsättningarna.1804 delades i Göteborg byggnadsfrågorna mellan STADSARKITEKT och stadsingenjör. Den senare fick bl a hand om utstakningar, tomtmätningar och plankartor. Runt denna verksamhet utvecklades ett stadsingenjörskontor, som i Göteborg 1935 blev stadsplanekontoret.Antalet stadsingenjörskontor minskade kraftigt vid 1971 års omorganisation av LANTMÄTERIET; i de mindre f d stadskommunerna flyttades verksamhet och handlingar till LÄNSSTYRELSENS lantmäterienhet.