Judiska församlingen i Stockholm (1776 – )

Organisation

Kategori

Förening. Religiösa föreningar

Alternative names

Mosaiska församlingen i Stockholm (1838 – 1980)

History

Judiska församlingen i Stockholm leder sitt ursprung till sigillgravören och köpmannen Aaron Isaac, som 1774 kom från Mecklenburg till Stockholm och 1775 fick Gustav III:s tillstånd, ett så kallat skyddsbrev, att med sin familj bosätta sig här. Snart därpå anlände släktingar och vänner och därmed var Stockholms judiska församling grundad.

Riksdagen beslöt 1779 att utvidga religionsfriheten. Reglerna för judarnas offentliga ställning i Sverige fanns i det av Kommerskollegium 1782 utfärdade "judereglementet", som i sina huvuddelar blev gällande till 1838. Genom en kungl. förordning 1838 upphävdes många administrativa inskränkningar för de svenska "mosaiska trosbekännarna", som judarna hädanefter officiellt kallades. Judarnas rättigheter ökades därefter kontinuerligt. Med religionsfrihetslagen upphävdes slutligen 1952 skyldigheten för mosaiska trosbekännare att tillhöra en mosaisk församling.

Församlingen benämndes fr.o.m. 1838 Mosaiska församlingen i Stockholm. 1980 återtogs namnet Judiska församlingen i Stockholm. Som övergripande arkivbeteckning har därför valts Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm. Stockholmsförsamlingen är en enhetsförsamling, öppen för alla judar oberoende av religiös inriktning. Församlingen har tre synagogor: Stora synagogan (konservativ) samt Adat Jeschurun och Adat Jisrael (ortodoxa).

References to locations

Sverige (Odefinierat värde)

Stockholms län (Odefinierat värde)

Stockholms mosaiska församling (Sätesort)