bild
Arkiv

Stockholms Brandförsvar


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0043
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Q3QbZYiB1qUuwBNY21y7l2
Omfång
76,5 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)VERKSAMHET OCH HISTORIK

På hösten 1875 fick Stockholm en yrkesbrankår i enlighet med stadsfullmäktiges beslut den 1 december 1874. Brandkåren organiserades på militär basis. Kommendörkaptenen Bruno Hollstén blev kårens förste chef och rekryterades från Flottan liksom de övriga befälen. Manskapet uppgick 1876 till närmare 100 man, kontraktsanställda på 3 år.

Sju branstationer inrättades, varav två huvudstationer. Den norra, Johannes brandstation uppfördes vid Johannes Kyrkoplan och togs i bruk 1878 efter att provisoriskt varit inrymd i först vid Hötorget och senare från 1876 i ett före detta spruthus intill den nya brandstationen. Den södra huvudstationen Katarina brandstation, inrättades i den s.k. Siewertska kasernen vid Tjärhovsgatan. Invigningen skedde i juli 1876. Huvudstyrkan placerades där under brandlöjtnants befäl. De mindre stationerna förlades 1876 till Gamla Rådhuset vid Riddarhustorget, Ladugårdslands torg på Östermalm, Adolf Fredriks torg på Södermalm och Almänna gränd på Djurgården. Kungsholmen fick sin första brandstation vid Parmmätargatan 1879. I samband med brankårens tillkomst installerades en brandtelegraf med 58 brandskåp uppsatta på offentliga ställen i staden.

1884 förbands de båda huvudstationerna med telefon bolagen. 1902 tillkom tillkom uppgiften att sköta stadens sjuktransporter och tre år senare övertog brandkåren renhållningsverkets uppgift att forsla bort döda eller sjuka djur. Motoriseringen inleddes 1912 och var helt genomförd 1916. 1913 togs steget från värvad kår till civil yrkeskår med pensionsrätt. 1914 centraliserades samtliga telefonlinjer till Johannes brandstation, där förvaltningen inrättades. Brandtelegrafen byggdes 1944 om till en gemensam polistelefon och brandlarmanläggning.

Drätselnämnden svarade för stadens brandväsende från kårens tillkomst 1875 till 1920, då den nyinrättade gatunämnden tog över ansvaret. Branförsvarets två huvuduppgifter har varit eldslävkning och förebyggande åtgärder som brandsyn och besikningar. Verksamheten har varit fördelad på ett kansli och avdelnningar, som 1971 benämndes brandskyddsavdelningen, räddningsavdelningen och driftavdelningen.

Sotningsväsendet överflyttades 1954 från överståthållarämbetet till gatunämnden. I samband med sotning skulle skorstensfejarmästarna verkställa brandsyn av eldstäder, vilket även gällt före 1954.

1971 överfördes ambulansväsendet till landstinget.

FÖRFATTNINGAR

Brandlagen den 15 juli 1944 för hela landet ersattes en ny lag den 1 mars 1974. Brandstadgan den 15 juli 1944 för hela landet ersattes av en ny stadga den 30 mars 1962. brandordningar för Stockholm har utfärdats 30 oktober 1875, 19 juli 1924 och 14 juni 1965.

ARKIVET

Arkivet innehåller brankårens handlingar från starten 1875 till årsskiftet 1976/1977, då brandförsvaret bröts ut ur gatunämnden och med civilförsvaret bildade brand- och civilförsvarsnämnden. Nämndhandlingarna från 1875-1920 återfinnes i drätselnämnden arkiv och fortsättningen1920-1976 i gatunämndens arkiv. Kunskap om äldre tiders brandskydd ger framför allt politikollegiets, överståthållarämbetets och brandvaktskassa administrationens arkiv.

Den ena komponenten i brandförsvaret eldsläckning och annan utryckning har dokumenterats på ett utomordentligt sätt. Från 1913 till slutåret 1976 löper en oavbruten eldsvåderapporter, D 4 A men uppgift om larmad tid, brandställe, orsak till utryckningen, utryckande brandstationer, personal, redskap, personskador, väderlek och eldsläckningens förlopp. Som ingår till de kronologiskt numrerade rapporterna tjänar serie D 6 A, Kortregister över eldsvådor 1832-1957. Uppgifter om bränder 1875-1927 återfinnes i Veckorapporter till överståthållarämbetet, serie B 2 B.

Förebyggande brandförsvar med brandsyn och besikningar är den andra komponenten. Dokumentationen är här inte lika homogen. Olika liggare och register (serier D 7 A- C) har förts åren 1877 till 1976 med en markant lucka 1932-1948. Från 1957 har handlingar rörande brandsyn arkivlagts i akter efter kvartersnamn (serie F 3).

Äldre dossierserien F 1 består av spridda ämnesordnade handlingar 1899-1947, av vilka merparten är diarieförd i C 1 A-C. I syfte att göra innehållet sökbart för forskarna har ett databaserat register upprättats se Bilaga F 1. En raritet i arkivbeståndet utgör brandmästare Carlings antteckningar om bränder i stockholm 1834-1876. Carling var anställd vid Kungliga teatern. Arkivet kompletteras av en större samling fotografier, av vilka de äldsta är från brandkårens första år. brandkårens militära organisation har präglat tjänstematriklarnas utformning med Generalrullor och Straffjournaler.

Gallring har i några fall åstakommit beklagliga dokumentationsförluster. Ett exempel är Brandstationernas rapportjournaler, som gallrades enligt beslut den 27 december 1957. Hur rapportjournalerna har sett ut, framgår av den lilla rest (Maria brandstation bl .a.), som påträffats i Röde Hanens arkiv och nu inordnats i brandförsvarets, serie D 4 D. Ambulansjournalerna med början 1902 har helt utgallrats efter beslut den 10 oktober 1955. Vid inventeringen saknades ett flertal Huvudfördelningsböcker, vilka efter det de påträffats i gatukontorets arkiv, nu inordnats i serie G 1 B.

Merparten av arkivet har överlämnats till stadsarkivet i olika omgångar under 1980-talet och 1990-talets början. Ritningar och personalakter förvaras fortfarande hos brandförsvaret.

Stockholm i stadsarkivet den 13 december 1955

Margareta Andersson

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2017-02-06 17:45:02