Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svenska Sockerfabriks AB. Rederiavdelningens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30648:011
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Fiy6sBS0L2VANwd1T8KJS1
Omfång
19 Hyllmeter  (-)
Datering
1910–1972(Tidsomfång)
1920–1971(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
TillståndsgivareDeponenten
VillkorsanmFör handlingar yngre än 70 år i serie D 4, F 4 och G 5 krävs tillstånd från Nordic Sugar (VD).
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
Arkivförteckning (koncept): Kortregister
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Rederi AB SSA (1920 – 1926)
Kategori: Företag. Transport- och lagringsföretag (Sjötransport)
 
Svenska Sockerfabriks AB. Rederiavdelningen (1926 – 1971?)
Kategori: Företag

Innehåll

Allmän anmärkningRederiavdelningens arkiv omfattar även tiden 1920-1926, då SSAs rederirörelse drevs genom dotterbolaget Rederi AB SSA.
Inledning (äldre form)HISTORIK

1917 markerar året då Svenska Sockerfabriks AB förvärvade sin första båt – den lilla galeasen Snapp som gick med betor mellan Ven och Borstahusen. Ett par år senare, 1920, startades ett eget rederibolag, som fick namnet Rederi AB SSA. Bolaget hade sitt säte i Stockholm, och dess ändamål var att dels transportera sockerprodukter och råsocker, dels att förse bruken med råvaror som kol och kalksten. Chef för rederiet blev SSAs verkställande direktör sedan 1916, Albert Broomé (f. 18 maj 1861). Fyra begagnade fartyg anskaffades under startåret och ett lät man bygga (se lista över SSAs båtar längre ner). Under de följande åren inköptes fler motorfartyg och ångare. I början av 1920-talet åkte de största båtarna, Astur och Lestris, till och med över Atlanten för att hämta kol.

Mellersta Sveriges Sockerfabriks AB i Lidköping, som då fortfarande var ett till SSA konkurrerande bolag, startade egen rederiverksamhet år 1922 genom att inköpa en ångare som gavs namnet Kinne. Året därpå införskaffades ännu en som fick heta Helle. Fartygen gick mest i trafik runt Vänern och 1923 bildades bolaget Rederi AB Kinnevik för dessa båtar.

Rederi AB SSA:s tidiga satsning på stora ångfartyg visade sig, vid en förödande fraktkris i mitten på 1920-talet, vara mindre lyckad och under år 1925 såldes de tre största båtarna. Det var ofta mer fördelaktigt att använda små fartyg som lastade under 1000 ton, bland annat för att de kunde komma in i hamnar där vattendjupet inte var så stort.
1923 flyttade Svenska Sockerfabriks AB:s säte till Malmö och 1926 uppgick rederiet i moderbolaget och kom därefter att verka som en avdelning inom SSA.
1927 startades emellertid ett nytt dotterbolag för att förse bruken med kalksten, AB Bungenäs kalkbrott. Detta bolag kom att äga tre båtar; Bungenäs, Österklint och Smöjen, som till största del användes till kalkstenstransporter från Gotland.
I november 1930 gick för första gången ett av SSAs fartyg under, då m/s Fringilla sjönk utanför Sandhamn efter en kollision.
1936 gick SSA och Mellersta Sveriges Sockerfabriks AB i Lidköping samman och Rederi AB Kinnevik kom därför att uppgå i Svenska Sockerfabriks AB.

Då sockerbolagets fartyg främst sysslade med inrikesfart, hade andra världskriget inte så stor påverkan på verksamheten. Sockerbolaget hade fram till 1947 en särskild rederichef, konsul E Lilljeqvist. Efter 1947 kombinerade Lennart Junker (tidigare disponent i Karlshamn) befattningarna inköps- och rederichef.
Större delen av fartygstransporterna inom bolaget sköttes, trots de egna fartygen, av främmande båtar. 1951/52 transporterades sockerbolagets och Bungenäs kalkbrotts båtar endast cirka 240 000 ton av de totalt 560 000 ton kalk, koks, stenkol, råsocker, raffinad med mera som fraktades skeppsledes för bolagets räkning.

1955 började rederiverksamhetens snabba avveckling. Många av ångarna var ganska ålderstigna, men den främsta anledningen var tillkomsten av strösockerbruk. När man gjorde färdigt strösocker på betbruken bortföll sockertransporter med båt och alla raffinaderier utom det i Arlöv lades ner under samma period. 1959 avyttrades de sista tre fartygen, Helle, Österklint och Betula. Sockerbolaget var nu utan tonnage, men bestämde sig för att beställa ett specialfartyg för transporterna av socker och kalksten. Falkenbergs Varv fick uppdraget att bygga m/s Tanto som invigdes 1960 (ej att förväxla med det tidigare fartyg med samma namn som SSA ägt!). m/s Tantos uppgift blev först och främst att transportera socker från Mörbylånga och Roma till fastlandet, framför allt till sockerlagret i Ulvsunda, och även att medverka till att de skånska sockerbruken under betkampanjen hade tillräckligt med kalksten för en säker drift.
I juni 1971 såldes fartyget och bolagets rederiverksamhet upphörde. En av de bidragande orsakerna var bron från Öland till fastlandet som var på väg att färdigställas.


SVENSKA SOCKERFABRIKS AB:S BÅTAR

1. SNAPP (inköpt av SSA 1917)
Galeas. Närmare uppgifter okända.

2. ASTUR (i SSAs ägo 1920-1925)
Ångfartyg byggt 1919 av Fredrikstads Mekaniske Verksted, Fredrikstad, då med namnet Aquila.
Skrotat 1963.

3. PANDION (i SSAs ägo 1920-1925)
Ångfartyg byggt 1917 av De Haan & Oerlemans Scheepswerf, Heusden, då med namnet Thisted.
Sjönk 29 oktober 1954 vid Drogdens fyr i Öresund efter kollision. Bortforslat och skrotat.

4. LARUS (i SSAs ägo 1918/1920-1937)
Ångfartyg byggt 1904 vid Helsingborgs Varfs AB, Helsingborg, då med namnet Mudir. Köptes 1918 av Säbyholms Jernvägs AB, Stockholm. Ägandet övergick 1920 till Rederi AB SSA.
Torpederat av tysk ubåt 1940.

5. LESTRIS (i SSAs ägo 1920-1925)
Ångfartyg byggt 1898 av A. Rodger & Co, Port Glasgow, då med namnet Craigneuk.
Skrotat 1960.

6. FRINGILLA (i SSAs ägo 1920-1930)
Motorfartyg byggt 1920 vid Vesterviks Nya Varfs AB i Figeholm för Rederi AB SSA.
Sjönk 6 november 1930 vid Sandhamn efter kollision.

7. ALCA (i SSAs ägo 1923-1928)
Motorfartyg, byggt 1919 vid AB Östersjövarfvet, Norrköping, då med namnet Nils Daniel.
Sjönk 26 augusti 1951 i Finska Viken efter explosion.

8. GALLUS (i SSAs ägo 1923-1929)
Trämotorfartyg byggt 1919 vid Varfs AB Dalaskär i Bergqvara, då med namnet Dalaskär.
Sjönk 12 oktober 1951 utanför Nidingen vid kollision.

9. BUNGENÄS (i AB Bungenäs kalkbrotts ägo 1927-1955)
Ångfartyg, byggt 1920 av J. Koster i Groningen, då med namnet Nederwaard.
Skrotat 1955.

10. ÖSTERKLINT (i AB Bungenäs kalkbrotts ägo 1928-1959)
Ångfartyg byggt 1917 vid AB Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg, då med namnet Vesterby. Minsprängdes 1919 i Lilla Bält men restaurerades och var i trafik igen 1921.
Strandat 1964 i Rigabukten.

11. TANTO (i SSAs ägo 1929-1955)
Ångfartyg byggt 1918 vid Larvik Slip & Verkstad, Larvik, då med namnet Ytterøy.
Grundstötte nära Capo Sperone och skrotades 1968.

12. SMÖJEN (i AB Bungenäs kalkbrotts ägo 1934-1954)
Ångfartyg byggt 1921 vid AB Lödöse Varf, Lödöse, då med namnet Siva.
Kantrade och sjönk 13 oktober 1954 utanför Visby.

13. HELLE (i Mellersta Sveriges Sockerfabriks ABs och Rederi AB Kinneviks ägo 1923-1935, i SSAs ägo 1936-1959)
Ångfartyg byggt 1908 vid Burmeister & Wain, Köpenhamn, då med namnet Washington.
Såldes till Tyskland 1912 under namnet Adrana men kapades av fransmännen 1915, omdöptes till Marguerite VI och gjordes om till armerat s.k. Q-ship, det vill säga ett lockskepp som skulle se ut som ett vanligt handelsfartyg och dra till sig u-båtar. Under befäl av löjtnant M Lafargue sköts fartyget i brand av en tysk u-båt den 17 juni 1917. Först när u-båten var 1300 meter från fartyget gav löjtnanten order om eld, och u-båten sänktes. Det svårt skadade och brinnande fartyget lyckades ta sig i land. Både Lafargue, som sedermera blev amiral, och fartyget fick samma år för sina insatser motta hedersbetygelsen la Fourragère i krigskorsets färger med två lagerkvistar från den franske presidenten. Efter försäljningen till Sverige glömdes fartygets märkliga historia bort något fram till 1959, då SSA och fartygets befälhavare fick kontakt med Lafargue igen. Djupt rörd över att höra från sitt gamla fartyg blev han så entusiastisk, att han med franska marinministeriets tillstånd anskaffade repliker av de utmärkelser som förärats fartyget och skänkte dessa till SSA. En utmärkelse förärades även den pensionerade befälhavaren Marinus Larsson, för att han tagit väl hand om ett så förtjänstfullt fartyg.
Fartyget avyttrades 1959 till en skeppsredare i Helsingfors. Skrotat 1964.

14. KINNE (i Mellersta Sveriges Sockerfabriks ABs och Rederi AB Kinneviks ägo 1922-1935, i SSAs ägo 1936-1943)
Ångfartyg byggt 1920 vid Vulcan Wærftet A/S, Korsør, då med namnet Niels.
Skrotat troligen 1975.

15. KISA (i Rederi AB Kinneviks ägo 1928-1935, i SSAs ägo 1936-1943)
Ångfartyg byggt 1920 vid Ph. Stuhrs Maskinbyggeri & Skibsværft, Ålborg, då med namnet Palnatoke.
Sjönk 11 december 1943 vid Nidingen efter kollision med ett tyskt fartyg.

16. LIDA (i Rederi AB Kinneviks ägo 1931-1935, i SSAs ägo 1936-1943)
Ångfartyg byggt 1920 vid Ph. Stuhrs Maskinbyggeri & Skibsværft, Ålborg, då med namnet Danefelt.
Skrotat 1964.

17. MELIS (i SSAs ägo 1946-1957)
Ångfartyg byggt 1920 vid A/S Porsgrunds Mekaniske Verksted, Porsgrund, då med namnet Herfinn.
Skrotat 1959.

18. BETULA (i SSAs ägo 1953-1959)
Ångfärja byggd 1929 av Caledon S.B. Co Ltd, Dundee, då med namnet Perch Rock.
Användes för att transportera betor till bruket i Mörbylånga.
Såld 1959 till Linjebuss International AB och ombyggd till bil- och passagerarfärja varefter hon trafikerade leden Helsingborg-Helsingør fram till 1968 (båten hade även varit utchartrad för användning på samma sträcka under somrar på 1950-talet).
Fortfarande i drift 1992, ombyggd till flytande pålkran.

19. TANTO (i SSAs ägo 1960-1971)
Motorfartyg byggt 1960 vid Falkenbergs varv, Falkenberg på uppdrag av Svenska Sockerfabriks AB, Malmö. Sjösatt i december 1959 under högtidliga former och dåligt väder – Sydsvenska Dagbladet skrev att ”det var det decemberklimat idag, i vilket man inte skulle velat köra ut en katt med en sådan regntjock vind från Kattegatt. […] Frigjord från terra firma löpte Tanto av stapeln ledsagad av ett trefaldigt hurra. Med god fart utan att åtra sig gick skrovet i Ätran, neg och stoppade farten”. Drygt två år senare, i mars 1962, råkade fartyget ut för en dramatisk olycka. I inseglingsrännan mot Mörbylånga fick fartyget bottenkänning och ett stort hål revs upp i maskinrummet. Hela besättningen kunde via livbåtarna rädda sig från det sjunkande fartyget. Kvällsposten skrev att ”Kapten Karl Eriksson rörde inte en min. Han stod i stram givakt i fören på livbåten och såg hur hans fartyg, Sockerbolagets tusentonnare ’Tanto’ från Malmö vände kölen i vädret”. Efter en komplicerad bärgning en dryg månad senare reparerades fartyget och var åter i trafik i juli 1962.
Sålt 1971 till ett partrederi i Tegelstrand.
Ännu i trafik 1991.


ARKIVBESTÅNDET

Arkivet består av handlingar från och med tiden då rederirörelsen startades som ett eget bolag (Rederi AB SSA) och fram till att sockerbolaget sålde sitt sista fartyg 1971-1972. Här ingår även handlingar rörande de fartyg som ägdes av AB Bungenäs kalkbrott. Exakt hur rederirörelsen praktiskt administrerades i de två bolagen har inte gått att få fram vid ordnings- och förteckningsarbetet, men i en redogörelse för företagsnämnderna från 1951/52 noteras: ”Rederirörelsen ledes från bolagets huvudkontor i Malmö i samverkan med den rederirörelse, som bedrives av dotterbolaget AB Bungenäs kalkbrott”.
Arkivet innehåller bland annat skepps- och maskindagböcker, utförlig korrespondens framför allt från 1940- och 1950-talen, dokumentation av köp och försäljningar av fartyg, utredningar rörande haverier, och uppgifter om anställda. Från rörelsens äldsta tid finns en del protokoll, styrelseberättelser och olika utredningar.
I synnerhet den specialbyggda m/s Tanto är väldokumenterad i en egen serie (F 3) och en mängd ritningar finns registrerade separat.


ÖVRIGA KÄLLOR

Rederiverksamheten behandlas endast ytligt i jubileumsboken ”Sockerbolaget Cardo 1907-1982”. Däremot finns det flera sammanställningar i artikelform rörande rederiverksamheten och de olika fartygen som bolaget ägt. Källorna till den här historiken har hämtats från biblioteket tillhörande Sockermuseet i Örtofta.


Arkivarie Maria Wallin 2016


KÄLLOR

”Drama i Kalmarsund: Kaptenen stod i stram givakt när hans fartyg vände kölen upp”, Kvällsposten 28 mars 1962.
”Gammal malmöångare ’Q-båt’, sänkte u-båt, fick fransk medalj. Sagan om s/s Helle som ett filmdrama: Lockfågel för ubåt!” i Sydsvenska Dagbladet 7 januari 1962.
”Historiskt för Malmö sjöfart vid sjösättning i Falkenberg”, Sydsvenska dagbladet 3 december 1959.
Johannesson, Tomas: ”Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget: Rederiverksamheten”, stencil utan årtal, 16 s.
Kuuse, Jan (1982): Sockerbolaget Cardo 1907-1982.
Loggen Magazine: Svenska Sockerfabriks AB. Odaterad.
Paulsson, P.E.: Avtackning av m/s Tantos besättning, manuskript, 1971.
”Rederirörelsen” ur Sockerbolagets verksamhet: Redogörelse för företagsnämnderna 1951/52.
”Socker till sjöss” i Socker i fokus, nr 8 1995.

Kontroll

Senast ändrad2017-12-06 15:12:26