Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Lärarhögskolan i Stockholm (LHS)


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0065
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yTZNkWCRxwTG15QXPwz0FE
ExtraID0065
Omfång
347,5 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv
Arkivbildare/upphov
Lärarhögskolan i Stockholm (1956 – 2007)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning för Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) 1956-2007
Arkivbeskrivningen är upprättad av arkivfunktionen 2021-04-08 på Stockholms universitet.
Historiken och beskrivningen av organisationen är baserad på arkivbeskrivningen för Lärarhögskolan i Stockholm från 2005-05-18. Denna arkivbeskrivningen har därefter uppdaterats och kompletterats med information om bland annat personarkiven och utgivna tidskrifter.
Inledning
”Den första lärarhögskolan inrättades i Stockholm år 1956. Den följdes av lärarhögskolor i Malmö, Göteborg och Uppsala. Förarbetena till beslutet omfattar viktiga grundtankar, som sedan återkommit i senare lärarutbildningsreformer. En sådan grundtanke är att arbetet vid lärarhögskolan måste ha vetenskapligt underlag.” (Författare Agneta Linné, Artikeltitel, www.lararnashistoria.se, 2010. Författare Agneta Linné https://lararnashistoria.se/wpcontent/uploads/2020/08/L%C3%A4rarutbildningen%20i%20historisk%2 0belysning_0.pdf)
Till förste innehavare av professuren i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm utsågs 1956 Torsten Husén. Den vetenskapliga forskningen var förlagd till den Psykolog-pedagogiska institutionen. I början fanns också ett antal ämnesindelade institutioner på Lärarhögskolan. Torsten Husén, kom ifrån Stockholms högskola där han tidigare varit professor i pedagogik 1953-55.
Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) verkade under olika former mellan åren 1956 till 2007.
Från 2008 bedrivs lärarutbildningen i Stockholm på Stockholms universitet. Lärarhögskolan i Stockholms efterlämnade arkivhandlingar förvaras på Stockholms universitet. En liten del av de äldsta handlingarna finns deponerade på Stadsarkivet Ytterligare leverans till Stadsarkivet av de äldre institutionernas handlingar planeras under 2021.

Kort historik
Lärarhögskolan i Stockholm, LHS, startade sin verksamhet 1956 som den första lärarutbildningen på högskolenivå i landet. Högskolan upphörde som myndighet sista december 2007.
En större omorganisation skedde den 1 juli 1977 i samband med 1977 års högskolereform. Ett flertal seminarier i Stockholm, och motsvarande utbildningar samordnades med Lärarhögskolan. 1 juli 1992 skedde nästa större omorganisation då institutionsindelningen förändrades. 1 juli 1999 skedde ytterligare en omorganisation då antalet institutioner minskade
Lärarhögskolan hade huserat i Konradsberg sen tidigare men 1995 stängdes Konradsbergs mentalsjukhus och lärarhögskolan flyttade in i denna slottsliknande byggnad, senare byggdes i samma område ett nytt campus med specialanpassade lokaler för lärarutbildning. Detta innebar att lärarhögskolan nu kunde samla utbildning och forskning på ett ställe. År 2004 flyttade lärarutbildningen in i de nya lokalerna på Campus Konradsberg.
Namnbyte
1956 - 30 juni 1977 Lärarhögskolan i Stockholm (LHS)
1 juli 1977 -31 december 1993, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS).
1 januari 1994 - 2007 Lärarhögskolan i Stockholm (LHS).
Från 1 januari 2008 övergick lärarutbildningen i Stockholm till att bedrivas och införlivas i Stockholms universitetets verksamhet.
Verksamhet och organisation
Inom Lärarhögskolan har det funnits ytterligare några större sammanslagningar och organisationsförändringar vilka här redovisas.
Fortbildningsinstitutet 1962-1992
Fortbildningsinstitutet inrättas 1962 och blir en fristående enhet för lärarfortbildning, men som organisatoriskt är knuten till Lärarhögskolan. Bland uppgifterna fanns att anordna sommarkurser och studiedagar. 1968 tillförs institutet medel från Skolöverstyrelsen och får därmed rikstäckande ansvar för fortbildning av lärare och elevvårdspersonal. I samband med
1977 års högskolereform inordnas institutet i Lärarhögskolan, och en regional fortbildningsnämnd inrättas för samarbete med andra högskolor i Stockholm. När det regionala samarbetet avvecklas bygger Lärarhögskolan upp en egen fortbildningsorganisation, som från och med 1992 är samordnad med den grundläggande utbildningen.

Förskollärarutbildningen
Förskollärarutbildningen i Stockholm påbörjas 1963 och var den första utbildningsenheten inom Storstockholms förskollärarutbildning efter att de tidigare förskoleseminarierna förstatligats 1963. Utbildningens längd var fyra terminer (exklusive krav på förpraktik).
Förskoleseminariet i Södertälje inrättades som en självständig läroanstalt 1964-07-01, och verksamheten startade i nyuppförda lokaler i Södertälje. Undervisningen startade höstterminen 1964 med 60 lärarkandidater i årskurs 1 fördelade på två klasser. Utbildningen var 2-årig och i den ingick obligatorisk praktik vid barnstugeverksamhet samt vid barnanstalt för psykiskt störda barn. I anslutning till praktiken anordnades även handledarkurser för handledarna. 1966-01-01 tillsätts Ulla-Britta Bruun som adjunkt vid seminariet. 1966-06-08 utexamineras de första lärarkandidaterna. Utbildningens längd var fyra terminer.
Förskollärarutbildningen i Solna på börjas 1966, och var den tredje utbildningsenheten inom Storstockholms förskollärarutbildning efter att de tidigare förskoleseminarierna förstatligats 1963 (de två andra fanns i Stockholm och Södertälje). Utbildningens längd var fyra terminer.
I och med 1977 års högskolereform kom tre ovanstående förskoleseminarierna att integreras med Lärarhögskolan, och utbildningen fortsätter därefter vid Institutionen för förskollärarutbildning i Stockholm, som förutom utbildningen i Stockholm även fortsatt har lokala utbildningar i Södertälje och Solna.
Parallellt med de tre institutionerna för förskollärarutbildning i Storstockholm fanns mellan 1980-86 även en enhet i Visby, vars arkivhandlingar förvaras hos Landsarkivet i Visby.
Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS) (1958–77)
Institutet (SIHUS) bildades 1958 då utbildningen övertogs från svensk sjuksköterskeförening och utbildningens längd ökade till att omfatta femtiosex utbildningsveckor. Huvudsaklig uppgift var att utbilda rektorer och instruktionssköterskor/lärare vid sjuksköterskeskolor samt husmödrar och avdelningssköterskor vid sjukvårdsanstalter. I samband med 1977 års högskolereform så införlivades denna verksamhet i Högskolan för Lärarutbildning- Institutionen för vårdlärarlinjen.

Organisation 1977-1992
1955-77 finns högskolans administration samlad inom kansliets arkiv (tillsammans med rektor och utbildningsledare). I och med 1977 års högskolereform fick landets universitet och högskolor utökat administrativt ansvar, vilket innebar att den administrativa verksamheten kom att växa. Högskoleförvaltningens uppgift bestod av att stödja högskolans institutioner och övriga enheter i deras verksamhet samt att svara för den gemensamma administrationen. Rektor är högskolans chef och beslutsfattare i alla frågor som inte beslutats av högskolestyrelsen.
Inom högskoleförvaltningen fanns följande enheter/sektioner:
Information
Personal
Ekonomi
Intendentur/fastighet (med vaktmästeri, telefonväxel, tryckeri t.o.m. 1982)
Lokalvård (t.o.m. 1991 då den fristående lokalvårdsenheten bildas)
Utbildningssektionen (utbildnings- och informationssektionen från och med 1987)
Kanslifunktion (kallad allmänna sektionen 1981-87 och ersatt av administrativa enheten/sektionen från 1984. 1991/92 omvandlas administrativa sektionen till rektorsämbetets kansli)
Institutioner:
Institutionen för klasslärarutbildning, med linjenämnden (1977-91)
Institutionen för fritidspedagogutbildning (1977-92)
Förskollärarlinjen: institutionen i Solna (1977-92)
Förskollärarlinjen: institutionen i Stockholm (1977-92)
Förskollärarlinjen: institutionen i Södertälje (1977-92)
Institutionen för hemspråk/institutionen. för hemspråk, ämnesteori och metodik (1977-92)
Institutionen för idrottslärarutbildning (1977-92) (Arkivet förvaras av GIH)
Institutionen för pedagogik (1977-92)
Institutionen för studie- och yrkesvägledning (1977-92)
Institutionen för vårdlärarutbildning (1977-92)
Institutionen för ämneslärarutbildning, med linjenämnden (1977-92)
Yrkespedagogiska institutionen (1977-92)
Linjenämnden för fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna (1977-92)
Institutionen för specialpedagogik I med linjenämnd (1977-92)
Samordnad utbildning av förskollärare, fritidspedagoger samt låg- och mellanstadielärare i Stockholm (Sam-Rål) (1985-89)
Samordnad utbildning av förskollärare, fritidspedagoger samt låg- och mellanstadielärare i Södertälje (Sam-Sö) (1983-85)
Grundskollärarlinjen med linjenämnd (1987-92)
Linjenämnden för gymnasie- och vårdlärarlinjerna samt de yrkespedagogiska linjerna (1987-93)
Institutionen för ämnesteori och metodik i bild, idrott, musik och pedagogiskt drama (1988-92)
Institutionen för ämnesteori i matematik, naturvetenskapliga och tekniska ämnen (1988-92)
Institutionen för ämnesteori och metodik i samhällsvetenskapliga och ekonomiska ämnen (1988-92)
Institutionen för ämnesteori och metodik i svenska och språk (1988-92)

Organisation 1992-1999
1991/92 omvandlas administrativa sektionen till rektorsämbetets kansli (där enheter för information och internationalisering ingår) som från 1993 benämns som rektors kansli och den tidigare kanslichefen blir förvaltningschef.
1993 övergår informationsenheten till att bli en egen sektion inom högskoleförvaltningen.
1994 har rektors kansli upphört, och istället har sektionen för administrativa och juridiska frågor tillkommit. Det finns nu inte heller någon samordnande förvaltningschef.
1994 blir internationella sekretariatet en egen enhet inom högskoleförvaltningen.
Förutom de nämnda sektionerna ingår 1992 i högskoleförvaltningen (med rektorsämbetet) även ekonomi-, fastighets- (med vaktmästeri och telefonväxel), personal-, studerande- samt planerings- och utvecklingssektioner. 1994 har planerings- och utvecklingssektionen upphört, och utbildnings- och forskningsavdelningen tillkommit. 1996 bildas datorsektionen. 1997 återinförs en gemensam förvaltningschef (vicerektor från 1994).
Institutioner 1992-1999:
⦁ Centrum för barn och ungdomsvetenskap (1988-99)
⦁ Didaktikcentrum (1988-99)
⦁ Institutionen för pedagogik III – enheten för allmänpedagogik (1992-99)
⦁ Institutionen för pedagogik III – enheten för studie- och yrkesvägledning (1992-95)
⦁ Institutionen för pedagogik III – enheten för vårdpedagogik (1992-99)
⦁ Linjenämnden för barnomsorgsutbildningarna (1992-93)
⦁ Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap – fritidspedagogutbildningen (1992-99)
⦁ Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Förskollärarutbildningen i Solna/Liljeholmen (1992-99)
⦁ Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Förskollärarutbildningen i Stockholm (1992-99)
⦁ Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Förskollärarutbildningen i Södertälje (1992-99)
⦁ Institutionen för bild, drama, idrott och musik (1992-99)
⦁ Institutionen för matematik och naturvetenskap (1992-99)
⦁ Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora (1992-99)
⦁ Institutionen för specialpedagogik II (1992-99)
⦁ Institutionen för språk och litteratur (1992-99)
⦁ Institutionen för yrkespedagogik (1992-99)
⦁ Institutionen för pedagogik III – enheten för skolledarhögskolan (1994-99)
⦁ Institutionen för studie- och yrkesvägledning (1995-99)
Organisation från 1 juli 1999
I och med omorganisationen 1 juli 1999 har antalet institutioner minskat från nio till tre, stödda av ett utbildningskansli. De tre institutionerna är.
⦁ Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL)
⦁ Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL)
⦁ Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (UKL)
Som stödfunktioner räknas avdelningen för samhällskontakter, högskolebiblioteket samt högskoleförvaltningen.
Efter 1999 års omorganisation består högskoleförvaltningen av följande avdelningar:
⦁ Högskoleledningens kansli (fd. sektionen för administrativa och juridiska frågor, och med ansvar för internationella sekretariatet)
⦁ Dator- och telekommunikationsavdelningen (fd datorsektionen)
⦁ Ekonomiavdelningen, fastighets- och serviceavdelningen (fd fastighetssektionen)
⦁ Informationsavdelningen
⦁ Personalavdelningen
⦁ Avdelningen för studerande- utbildnings- och forskningsfrågor (fd studerandesektionen och utbildnings- och forskningsavdelningen)
Organisation från 1 oktober 2002
Den 1 oktober 2002 sker en mindre omorganisation. Då upphör utbildningskansliet och inom förvaltningen upphör planerings- och utvecklingsenheten och avdelningen för studerande-, utbildnings- och forskningsfrågor. I stället för dessa enheter/avdelningar uppstår, två nya avdelningar som är placerade inom högskoleförvaltningen: studentavdelningen och planerings- och beredningsavdelningen. Planerings- och beredningsavdelningen byter namn till utbildnings- och forskningsavdelningen den 14 januari 2003.
Lärarhögskolan är från och med 1oktober 2002 organiserad i;
⦁ Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL)
⦁ Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL)
⦁ Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (UKL).
⦁ Stödfunktioner är avdelningen för samhällskontakter, högskoleförvaltningen och Lärum.
Om Högskoleförvaltningen och stödfunktionerna efter 1 oktober 2002
Stödfunktionerna har till uppgift att skapa bästa möjliga förutsättningar för utbildning, forskning och samhällskontakter.
Avdelningen för samhällskontakter är indelad i tre avdelningar:
⦁ HLS förlag
⦁ LHS konferens (Arkivhandlingar saknas)
⦁ Regionalt utvecklingscentrum
Högskoleförvaltningen är indelad i åtta avdelningar:
⦁ Ekonomiavdelningen
⦁ Fastighets- och serviceavdelningen
⦁ Högskoleledningens kansli
⦁ Informationsavdelningen
⦁ IT-avdelningen
⦁ Personalavdelningen
⦁ Studentavdelningen
⦁ Utbildnings- och forskningsavdelningen
Mediaproduktion och högskolebiblioteket går ihop och bildar Lärum 1 januari 2002.
Om institutionerna bildade 1 oktober 2002
Institutionen för individ och lärande, fokuserar kunskapen om lärande ur ett samspelsperspektiv, med utgångspunkt i människan som individ, subjekt, aktör och samhällsvarelse. Här framhålls variationen i lärandet, samt förutsättningar betingade av såväl inre som yttre omständigheter. Institutionen bedriver forskning och utbildning inom flera av pedagogikens områden, bland annat pedagogik, specialpedagogik, barn- och ungdomsvetenskap, beteendevetenskap och vuxenpedagogik. I institutionen har integrerats:
⦁ Centrum för barn och ungdomsvetenskap
⦁ Lisenprojektet (1995-2000)
⦁ Lärarhögskolans genusgrupp
⦁ Specialpedagogiskt forum.
Gemensamt för institutionen för samhälle, kultur och lärandes forskning och utbildning är dess fokus på förutsättningar för lärande ur samhällets perspektiv. Kultur- och utbildningssociologi, pedagogikens historia och frågor om etnicitet och pedagogik och miljöpsykologi är viktiga forskningsområden. Flera forskningsområden knyter an till andra samhällssektorer, exempelvis vårdpedagogik, idrottspedagogik, yrkespedagogik, vuxenpedagogik och studie- och yrkesvägledning. Institutionen är indelad i avdelningarna:
⦁ Allmän pedagogik
⦁ Centrum för utbildningsledning
⦁ Idrottspedagogik
⦁ Studie- och yrkesvägledning
⦁ Vårdpedagogik
⦁ Yrkespedagogik
Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande är den största av Lärarhögskolans institutioner. Samtliga institutioner fokuserar lärandebegreppet, men för institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande gäller det relationen till undervisningsprocesser och kommunikation. Till institutionen har integrerats fyra självfinansierande verksamheter:
⦁ Nationellt centrum (NC) för svenska invandrare och svenska som andra språk
⦁ Forskningsgruppen för bedömning av kunskap i matematik (PRIM)
⦁ Teknikum
⦁ Montessori
Arkivhandlingar
Arkivbildare
Högskoleförvaltningen är en arkivbildare och under högskoleförvaltningen finns även arkivhandlingar för de olika stödfunktionerna bevarade. Det finns en mindre mängd arkivhandlingar från två föreningar bevarade; seniorföreningen och konstföreningen. Dessa har infogats i högskoleförvaltningens arkiv. Även internationella sekretariatet, som har en mindre mängd arkivhandlingar, arkiveras inom högskoleförvaltingen.
De olika institutionerna räknas var och en som enskilda arkivbildare. Förutom egna protokoll
kan man i institutionernas arkiv finna bland annat kursplaner, litteraturlistor, olika Lärdoklistor och examensarbeten. Varje institution har ett eget diarium. Examensbevis utfärdade innan 1999 finns arkiverade i institutionsarkiven där även studiekorten finns.
Större forskningsprojekt är också egna arkivbildare medan mindre forskningsprojekt inom samma kategori kan ha slagits samman som en gemensam arkivbildare.
Till Lärarhögskolan i Stockholm tillhör även två personarkiv: Stina Sandels arkiv och Ulla-Britta Bruuns arkiv.
Högskoleförvaltningens arkiv
Högskoleförvaltningen är den största enskilda arkivbildaren hos Lärarhögskolan i Stockholm. Högskoleförvaltningens arkiv ingick inte i arkivöverlämnandet 2021 utan förvaras på Stockholms universitet.
Tidskrifter
Lärarhögskolan i Stockholm ansvarade för publikation av diverse tidskrifter. Däribland fanns Locus som var en flerdisciplinär tidskrift om aktuell forskning rörande barn och ungdomar.
Tidskriften är arkiverad i Didaktikcentrum och Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Didaktikens forum var en tidskrift som i första hand vände sig till lärare på fältet, lärarutbildare samt studerande inom universitet och högskolor. Information om tidskriften och tillgång till publicerade nummer (årgång 1-5) finns som pdf:er, efter årgång 5 lades tidskriften ned. Tidskriften är arkiverad i institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande.
Teknik, kommunikation och handikapp (TKH) var en publikationsserie som gav ut under år 1992 – 2006 (arkivhandlingar saknas).
Examensbevis och utlämnande av kopia
Examensbevis före 1999 finns bevarade i institutionernas arkiv och därefter finns de bevarade i högskoleförvaltningens arkiv.
Kopior av examensbevis/utbildningsbevis är den mest efterfrågade utlämnande av allmän handling. Dessa har under olika tidsperioder benämnts som utbildningsbevis eller examensbevis. De består ofta av två blad (fram och baksida), men i arkivboxarna och inom aktomslagen ligger de ibland endast med en tryckt framsida per examinerad student, och baksidan för utbildningsbeviset som innehåller beskrivande information om respektive utbildning ligger som separat papper längst bak inom aktomslaget. Vid utlämningsärenden behöver då båda dessa delar sättas ihop som en kopia.
I vissa fall, där examensbevis saknas, finns informationen om examen på studentens studiekort, där det framgår när examensbeviset är utfärdat och vilket kontrollnummer som examensbeviset fick. I undantagsfall om studiekort inte finns kan underlag finnas i betygsexamenskatalog, betygskollegieprotokoll eller dylikt.
För Institutionen för specialpedagogik/speciallärarlinjen 1977 – 1992 existerar varken examensbevis, studiekort eller annan dokumentation. Det betyder att man inte kan bevisa att en student har gått en viss utbildning Oftast finns bara klasslista och uppsats, inget som bekräftar examen.
Sekretess
Ytterst få handlingar hos institutionerna och förvaltningens handlingar inom Lärarhögskolan i Stockholm skyddas av sekretess. Nämnas kan dock hälsoutredningar, läkarutlåtanden och liknande angående LHS personal. Inom forskningsprojekten kan vissa handlingar skyddas av sekretess.
Gallringsregler som tillämpas
Riksarkivets föreskrifter för gallring har tillämpats där tillämpningsbeslut finns. Utöver detta har Stockholms universitet till Riksarkivet ansökt om (Dnr SU FV-2545-20) och fått beviljat gallring av enkäter, se RA-MS 2020:38.
”Stockholms universitet får gallra elevenkäter, elevprover och lärarenkäter som tillkommit i Prov i matematik-gruppens verksamhet i Lärarhögskolans arkiv. En förutsättning för gallring är att forskningens behov beaktas.” Beslutet trädde i kraft den 5 oktober 2020.
Övrigt
Kursplaner för Lärarhögskolan i Stockholm planeras att helt digitaliseras och tillgängliggöras via su.se/arkivet under 2021.

Kontroll

Skapad2014-02-18 12:56:15
Senast ändrad2022-11-18 22:08:52