Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 23 maj, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Tullanstalten i Stockholm (1923-1944-06-30)

Tullanstalten i Stockholm

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0093/03
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/4uEw5TX6U4MX00wT9FRwO0
Omfång
175,2 Hyllmeter 
Datering
1923–1944(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Syfte & innehållEn motion 1912 av den socialdemokratiske andrakammarledamoten, tullvaktmästare Magnus Bengtsson, ledde till en stor omorganisation av hela tullverket i början av 1920-talet och dessutom till åtskilliga förändringar i tullagstiftningen senare under samma decennium.

Nyordningen gällde till stor del personalens arbetsuppgifter. Vid sekelskiftet 1900 utfördes så gott som allt arbete av tjänstemän som avlagt studentexamen. Från och med omorganisationen övertogs enklare arbetsuppgifter av lägre utbildad personal – oftast kvinnor. 1923 finns ett fyrtiotal kvinnor i ordinarie tjänst inom verket.

För tullförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö fortsatte man på den organisationsuppdelning Stockholm haft sedan 1600-talet, nämligen kring; kamerala göromål, tulltaxeringsgöromål samt bevakningsgöromål.

Centraltullkamrarna, som organisationen i de tre städerna kom att heta från 1928, delades upp i ledning, huvudavdelningar och underavdelningar.

Ledningen utgjordes av tulldirektören med tulldirektörsexpeditionen som i sin tur delades upp i kansli och kassörskontor.

Huvudavdelningarna, sammanlagt fyra stycken, var; tullkameralkontoret, tullbehandlingsinspektionen, tullbevakningsinspektionen samt frihamnstullförvaltningen. Den sistnämnda på grund av att en frihamn hade inrättats i Stockholm 1919. De tre förstnämnda huvudavdelningarna hade sedan ett varierande antal underavdelningar.

Distriktet rent geografiskt sträckte sig, enligt Tullverkets Matrikel 1923, ”från södra sidan av skäret Björn till och med Landsort samt omfattar inåt Mälaren stränderna av Stockholms län, utom Örebro härad och Alsike socken, samt av Uppsala län, med undantag av Hagunda och Ulleråkers härad”.

Nämnas bör också att Kustbevakningen ingick i organisationen fram till 1937 då de blev egen arkivbildare.
Ordning & strukturArkivet är förtecknat efter 1944 års förteckningsplan (Tfs 1944 nr. 224-234) som i sin tur är baserat på det allmänna arkivschemat. Som bas för den nuvarande förteckningen fanns även en tidigare, grundad på förteckningsplanen, som skulle följas (se gammalt seriesignum angivet på förteckningsbladen), därav seriernas fastlagda ordning. Serier som ej var med i den gamla förteckningen har därmed fått ett högre signum än de serier som var med i förteckningsplanen; detta gör att ingen hierarkisk ordning mellan serierna finns.

På grund av antalet inbundna volymer är det möjligt att handlingarna i början eller slutet av en serie har hamnat i arkiven före eller efter detta då åren inta har kunnat separeras från varandra. Alla tre arkiv är bildade efter den första förteckningen som nu är placerad i serie D13 i arkivet för ”Tullanstalen i Stockholm 1/7 1944-1981”. Arkivet före ”Tullanstalten i Stockholm 1923-30/6 1944” är benämnt ”Tullanstalen i Stockholm 1821-1922”.

Kontroll

Om postens upprättandeArkivförteckningen upprättades av Sten Leander, arkivarie. Arkivet förtecknades i Arkis 2023 av arkivarie på Stockholms stadsarkiv.
Skapad2017-11-24 16:18:03
Senast ändrad2023-04-17 13:04:09