Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Projektet Vitryggig hackspett


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730921
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/sjwTioMqiqMPRfdRCSRrY2
Omfång
5,2 Hyllmeter 
Datering
1975–1990(Tidsomfång)
VillkorJa
TillståndsgivareChef för förvarande arkivinstitution
VillkorsanmVolym B:26-28, D:1 är öppna för forskning.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Projekt Vitryggig hackspett. Audionatur i Norden A (1975)
Kategori: Företag

Innehåll

Allmän anmärkningRegistrering pågår
Inledning (äldre form)För att få en överblick av förekomsten av vitryggig hackspett och gråspett i landet utsåg Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) dessa arter till riksinventeringsarter 1973. Skälet till detta var bland annat en oro för att arterna var på stark tillbakagång. Samordnare för riksinventeringen var professor Ingmar Ahlén på Skogshögskolan och Fil lic. Åke Andersson på Jägareförbundets forskningsavdelning. Inventeringen låg också i linje med de idéer till att ta ett samlat grepp på hotade arter i skogslandskapet som började drivas i början av 70-talet av en grupp forskare på Skogshögskolan, nämligen Ingemar Ahlén, Torleif Ingelög och Bengt Ehnström. Detta arbete kom att rendera såväl många böcker samt andra skrifter och kurser om fauna- och floravård samt flera forskningsprojekt. Vitryggig hackspett var ett av dem. Fauna- och floraarbetet ledde till skapandet av ”Databanken för hotade arter” som 1989 övergick till att heta Artdatabanken

Riksinventeringens resultat pekade på att vitryggen endast fanns på några få platser i landet. Projektplanen för projekt Hotade hackspettars ekologi växte fram hösten 1974 under Ingemar Ahléns ledning och avsåg då förutom vitryggig hackspett och mellanspett även gråspett. Som ledare för delprojekt vitryggig hackspett rekryterades Gustaf Aulén 1975 och för mellanspett Börje Pettersson samma år. Något särskilt projekt för gråspett startades inte, men litteraturgenomgångar och vissa fältstudier gjordes ändå mot slutet av 70-talet inom ramen för det samlade projektet. Bägge delprojekten innehöll från början en forskningsdel och en naturvårdsdel och ledde även till två doktorsavhandlingar, mellanspett 1984 (Börje Pettersson) och vitryggig hackspett 1988 (Gustaf Aulén), med titeln, Ecology and distribution history of the White-backed woodpecker in Sweden”

I och med bildandet av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), 1977, kom Skogshögskolan att övergå till att bli en skogsvetenskaplig fakultet inom det nya universitetet. Vitryggprojektet drevs då vidare på SLU. Naturvårdsdelen av projektet drevs de första 10 åren på Skogshögskolan/ SLU, därefter under fem år av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) och Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) gemensamt och efter 1990 av SNF. Vitryggprojektet har sedan fortsatt på Naturskyddsföreningen som ansvarar för arkivering av projektmaterial efter 1990

Finansiering
Skogshögskolan och därefter Sveriges Lantbruksuniversitet har i varierande omfattning stått för delar av projektkostnaderna. Under de första projektåren stod även SNV för delar av kostnaderna. Störst extern finansiär har WWF varit med generösa årliga bidrag under de flesta av projektets år. Projektet har även byggt på ideella insatser och runt 300 personer har till och från medverkat i arbetet

Arkivet är ordnat efter ett eget system med avdelningar A-D.
För efterföljare till projektet - se Naturskyddsföreningen (F4ak)

Kontroll

Skapad2021-11-29 14:22:17
Senast ändrad2021-12-01 14:07:26