Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kronofogdemyndigheten i Stockholms län


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/4602
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/vxzdjFmKvAH9c9eqUoGaV0
Omfång
729,1 Hyllmeter 
Datering
1988–1996(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning

Kronofogdemyndigheten (KFM) i Stockholms län bildades 1988-07-01 genom sammanslagning av Kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Täby, Norrtälje, Handens, Huddinge, Nacka, Sollentuna, Solna och Södertälje distrikt. Myndigheten existerade t.o.m. 1996-12-31. Verksamheten fortsattes av Kronofogdemyndigheten i Stockholm, vilken bildades genom en sammanslagning av Kronofogdemyndigheterna i Stockholms och Gotlands län.

Verksamhet och organisation

Kronofogdemyndighetens uppgifter var framförallt exekutiva enligt utsökningsbalken (1981 :774), utsökningsförordningen (1981 :981), uppbördslagen (1953:272), uppbördsförordningen (1967:62) m.fl. lagar och förordningar. Instruktion för myndighetens verksamhet gavs i SFS 1988:784. Central förvaltningsmyndighet för exekutionsväsendet var Riksskatteverket (RSV).
De mål som handlades kan indelas i två grupper. Först allmänna mål (a-mål), d.v.s. mål där stat eller kommun var borgenär, t.ex. förfallna skatter, tullar och avgifter samt böter och viten; i dessa fall kunde kronofogdemyndigheten också uppträda som sökande gentemot gäldenären. Sedan enskilda mål (e-mål), där någon annan (privatperson, företag eller stiftelse) är sökande; det kunde då röra sig om t.ex. förfallna hyror, obetalda underhållsbidrag, lån och skadestånd
m.m.
Verkställighetsformer var utsökning och utmätning samt införsel. En speciell typ av utsökningsmål var avhysningarna (vräkningarna). Utmätning kunde ske i lön, i gäldenärens överskjutande skatt samt i form av utmätning av fast egendom, kapital eller lösöre. Införsel är ett slags prioriterad löneexekution, som i enskilda mål användes vid infordrandet av underhållsbidrag och i allmänna mål beträffande böter. Dessutom förekom återtagningsmål enligt lagen om avbetalningsköp (1978:599).
De enskilda målen indelades på detta vis i utsökningsmål, vid vilka protokoll upprättades vid avhysningar och vid alla utmätningar utom i lön, i återtagningsmål, samt i införselmål avseende underhållsbidrag.
En del övriga uppgifter förekom också vid myndigheten, exempelvis försäljning av utmätta fastigheter och förverkat gods, handläggning av den statliga lönegarantin vid konkurser (t.o.m. 1992-06-30; därefter togs handläggningen över av konkursförvaltarna), samt registrering av växelprotester och lösöreköp. 1992 övertog KFM den summariska processen (mål om betalningsföreläggande och handräckning) från tingsrätterna. Skuldsanering tillkom som verksamhetsgren 1994-07-01.
I enlighet med SFS (1988:400) var KFM i Stockholms län tillsynsmyndighet i konkurs för de konkurser som handlades vid tingsrätterna i länet. Enheten för konkurstillsyn (TSM) räknas dock som en egen arkivbildare, trots att enheten administrativt var en del av KFM (Jämför förteckning över Tillsynsmyndigheterna i konkurs i Stockholms län 1980—1996 arkiv).

Kronofogdemyndigheten i Stockholms län leddes av länskronodirektören, som till sitt förfogande hade en stab (fr.o.m. 1993 sekretariat) och en enhet för intern revision. Länskronodirektören var även ordförande för KFM:s lekmannastyrelse, vilken var högsta beslutande organ i de frågor, främst ekonomiska, som bestämdes av instruktionen för exekutionsväsendet. Styrelsen hade i övrigt en rådgivande funktion.

De tidigare distriktsmyndigheterna omvandlades vid bildandet av KFM i Stockholms län till kronokontor, med samma geografiska utsträckning som tidigare. (Handenkontoret: Haninge, Nynäshamns och Tyresö kommuner; Huddingekontoret: Botkyrka, Huddinge och Salems kommuner; Nackakontoret: Nacka och Värmdö kommuner; Norrtäljekontoret: Norrtälje kommun; Sollentunakontoret: Järfälla, Upplands-Bro, Sigtuna, Upplands-Väsby och Sollentuna kommuner; Sundbybergskontoret (tidigare KFM i Solna distrikt): Ekerö, Solna och Sundbybergs kommuner; Stockholmskontoret: Stockholms kommun; Södertäljekontoret: Södertälje kommun; Täbykontoret: Danderyds, Lidingö, Täby, Vallentuna, Vaxholms och Österåkers kommuner). Vissa administrativa funktioner blev gemensamma för den nya myndigheten, men i övrigt fortsatte kontorens arbetsordning och organisation relativt oförändrad, undantaget Stockholmskontoret som även kom att utgöra myndighetens huvudkontor.
Kronokontoren var fördelade mellan fyra fältavdelningar: Fältavdelning 1 ansvarade för norra Stockholm och Sundbyberg; avd. 2 ansvarade för södra Stockholm och Nacka; avd. 3 ansvarade för Täby, Sollentuna och Norrtälje; avd. 4 ansvarade för Huddinge, Handen och Södertälje. Varje fältavdelning leddes av en chefskronofogde och var indelad i en expedition och mellan sex och åtta fältenheter, vilka var fördelade på kronokontoren. Vid fältavdelningarna 1 och 2 fanns dessutom en enhet för löneexekution och en kontorsenhet för registrering av mål.
Vid huvudkontoret fanns vid verksamhetsperiodens början, förutom ledningen, administrativa enheten, specialindrivningsenheten (vilken arbetade med särskilt komplicerade ärenden, ofta med inslag av ekonomisk brottslighet), betalningsföreläggandeenheten (fr.o.m. 1992) och centralavdelningen. I centralavdelningen ingick försäljningsenheten, registreringsenheten, konkurs- och lönegarantienheten samt enheten för införsel av familjerättsliga underhållsbidrag.

1993-05-01 inleddes en omfattande omorganisation, som syftade till en centralisering av administrativa uppgifter. Fältavdelningarna avskaffades och myndigheten delades in i indrivningsavdelningen, allmänna avdelningen och administrativa avdelningen, med en ansvarig direktör för varje verksamhetsområde. Tillsammans med länskronodirektören bildade indrivningsdirektören, direktören för allmänna avdelningen och den administrative direktören myndighetens direktion.
Indrivningsavdelningen bestod, förutom av kronokontoren, av ett gemensamt kontor. Detta var indelat i bokföringsenheten, registrerings- och utlandshandräckningsenheten, specialindrivningsenheten samt försäljningsenheten (t.o.m. 1994; därefter låg försäljningsenheten under allmänna avdelningen). Vissa förändringar gjordes vad gäller indelningen i kronokontor. Nornäljekontoret ombildades till ett fältkontor, som leddes av chefen för Täbykontoret. Vid Stockholmskontoret delades indrivningsverksamheten in i två stycken kontor, med en chef vardera, och ansvaret för fyra församlingar i Stockholms kommun övertogs av Sundbybergskontoret. (Kronokontoret Stockholm l: Hägerstens, Brännkyrka, Skärholmens, Oscars, Johannes, Engelbrekts, Adolf Fredriks, Domkyrko, Klara, Matteus, Hedvig Eleonora och Gustav Vasa församlingar. Stockholm 2: Bromma, Västerleds, Essinge, S:t Görans, Kungsholms, Högalids, Maria Magdalena, Katarina, Sofia, Enskede, Farsta, Vantörs och Skarpnäcks församlingar. Sundbybergskontoret tog över Spånga, Kista, Vällingby och Hässelby församlingar).
Allmänna avdelningen bestod av Betalningsföreläggandeenheten, Skuldsaneringsenheten och Fastighetsförsäljningsenheten (fr.o.m. 1995), samt TSM (vilken tidigare hade lytt direkt under länskronodirektören).
1994 inleddes en samverkan med Kronofogdemyndigheterna i Uppsala och Gotlands län, rörande viss administration. KFM i Stockholms län övertog även fastighetsförsäljningen från KFM i Gotlands län.
För utförligare information om myndighetens organisation och verksamhet hänvisas till myndighetens årsredovisningar, vilka återfinns i handlingarna till det allmänna diariet, serie F 1 AA (Redovisning för budgetåret 1988/89: Dnr A-5046-90/0100 AÖV (volym FIAA:49); Bå 89/90: A-14278-90/0100 AÖv (FIAA:50);, Bå 90/91: A-12485-92/0100 (FIAA: 100); Bå 91/92:A-17085-92/0100 AÖv (FIAA:IOI), Bå 92/93: A-21198-93/0100 AÖv (FIAA: 124); Bå 93/94:A-7946-94/OlOO AÖv (FIM: 149); Bå 94/95: A-6882-95 AÖv (FIAA: 180). Årsredovisning för budgetåret 1995/96 ingår i Kronofogdemyndighetens i Stockholm 1997—2006 arkiv). Material som rör sammanslagningen till länsmyndighet 1988 och omorganisationen 1993 återfinns även det i serie F 1 AA (Ärendena AO 14-88/0100 AOR (FIAA:5 -6), resp. A-1370-91/0100 AOR (FIAA:72-73)). Informationsserierna KFM-info och KFM-nytt samt Information från Länskronodirektören ingår i serie B 6 Övriga utgående handlingar. Serie Ö I innehåller personaltidningen Björnbladet.

Arkivet

Kronofogdemyndighetens i Stockholms län arkiv utgörs i huvudsak av de handlingar som tillkom i den exekutiva verksamheten. Samtliga mål och vidtagna åtgärder registrerades i utsöknings- och indrivningsdatabasen, REX. I REX fördes även dagbok över de enskilda utsöknings- återtagnings- och införselmålen och dessa tilldelades diarienummer (U-, Å-, resp. I-nr). Av handlingarna till dagboken har aktomslag och arbetsunderlag till utsöknings- och återtagningsmålen bevarats (serie E 2). I de fall utmätning (utom i lön), avhysning eller återtagning skedde i ett mål upprättades ett särskilt protokoll (avdelningarna A 2 A och
A 2 B). Även vid utmätning i allmänt mål upprättades protokoll (avdelning A 3 A och serie A3B).
Arkivet är i huvudsak ordnat enligt Riksarkivets föreskrifter om förteckningsplan för
Kronofogdemyndigheterna (RA-MS 1995:45), som utgör bilaga 1 och Arkivbildningsplan för Kronofogdemyndigheterna (Handbok för Exekutionsväsendet — HEX, rubrik 26, bilaga 6), ändrad sista gången 1994-01-01, som utgör bilaga 2. Vissa avvikelser från förtecknings- och arkivbildningsplanerna förekommer i arkivförteckningen; orsakerna till detta är dels arkivets storlek och komplexitet, dels att myndighetens arkivläggning inte i alla avseenden har skett enligt föreskrifterna. Det senare har medfört att en handlingstyp kan återfinnas under mer än en serie.
Vissa större serier, exempelvis A 2 A och F 1 A, är även indelade efter vilket kronokontor eller annan enhet inom myndigheten som har avsatt handlingarna.

Gallring har skett i arkivet med stöd av RA:s gallringsbeslut nr 1985:91, 1986:5, 1986:43 och 1989:30, RA-MS 1993:1, 1995:44, 1998:32 och 2002:33, RA-FS 1991:6, samt SFS 1953:716, 1986:617 och 1994:348.
Gallringsfristen för fastighetsförsäljningsärenden vari avsatta medel finns är 10 år efter avsatta medels utbetalande. Vid tiden för förteckningens upprättande hade denna frist för vissa ärenden ej löpt ut; dessa ärenden kommer därför ej att gallras, utan ingår i serierna F 1 BA-F 1 BI.

Sökvägar till arkivet utgörs, förutom av nämnda förteckningsplan och arkivbildningsplan, av det allmänna diariet (serie C 1 B), med diarieplaner (bilaga 3), registret över skuldsaneringsärenden (serie C 6 B), diariet över fastighetsförsäljningsärenden (serierna C 7 BA—C 7 BC), samt de mikrofilmade uttagen ur utsöknings- och indrivningsdatabasen
REX (serierna D 9 BA—D 9 BE). För att underlätta användandet av mikroficheuttagen ur REX, har dokumentation rörande koder, gallringsfrister, m.m. bifogats förteckningen som bilaga 4.
Volymerna i arkivet är märkta "Kronofogdemyndigheten i Stockholms län", i vissa fall med tillägg av kronokontor eller annan enhet. Arkivet har varit förvarat på
Kronofogdemyndigheten i Sundbyberg. Det omförtecknades 2010—2011 av Erik Petersson, arkivarie vid Skatteverket, på uppdrag av Kronofogdemyndigheten, inför leverans till Stockholms stadsarkiv.

Sekretessbestämmelser

Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) 34 kap. 1 gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten i ett pågående mål, eller i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år.
Sekretessen gäller inte heller beslut i mål eller ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Enligt OSL 34 kap. 2 gäller sekretess under motsvarande förutsättningar som i 1 i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001 : 184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Enligt OSL 34 kap. 6 gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i ärende om skuldsanering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.


Lista över förkortningar som förekommer i förteckningen och i arkivmaterialet

A-mål - Allmänt mål
Dnr - Diarienummer
E-mål - Enskilt mål
FDR - Diarium över fastighetsförsäljningsärenden
HEX - Handbok för exekutionsväsendet
I-mål - Införselmål
I-nr - Diarienummer till dagboken över enskilt införselmål
KFM - Kronofogdemyndigheten
KRE - Enheten för kontroll och revision
M.S. - Medelsslag
RA - Riksarkivet
RA-FS - Riksarkivets generella föreskrifter och allmänna råd
RA-MS - Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering
REX - Utsöknings- och indrivningsdatabasen
RSV - Riksskatteverket
S-enheten - Specialindrivningsenheten
TSM - Tillsynsmyndigheten i konkurser
U-mål - Utsökningsmål
U-nr - Diarienummer till dagboken över utsökningsmål
Å-mål - Återtagningsmål
Å-nr - Diarienummer till dagboken över återtagningsmål

Kontroll

Skapad2018-06-11 10:15:46
Senast ändrad2019-04-04 10:49:55