bild
Arkiv

Länsrätten i Mariestad


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/19189
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/75YQ7XL7xaz0zN5TIRxXQ5
ExtraID19189
Datering
19792010(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Länsrätten i Mariestad (1979-07-01 – 2010-02-14)

Innehåll

ArkivhistorikARKIVBESKRIVNING för LÄNSRÄTTEN I MARIESTAD

Med stöd av 6 § 2 arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 § Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1, ändrad 1997:49, fastställde Länsrätten i Mariestad följande arkivbeskrivning att gälla fr o m den 15 februari 2007, samtidigt upphörde den tidigare arkivbeskrivningen av den 1 september 2005, för Länsrätten i Mariestad att gälla. Länsrättens arkiv avslutades per den 15 februari 2010 då den nya förvaltningsrätten bildades och länsrättem gick upp i Förvaltningsrätten i Jönköping.

1. Länsrättens organisation och arbetsuppgifter

Länsrätten bildades den 1 juli 1979, då den allmänna förvaltningsdomstolsorganisationen fick en ny nuvarande utformning. Domstolens namn var då Länsrätten i Skaraborgs län och domkretsen omfattade dåvarande dåvarande Skaraborgs län. I samband med bildandet av Västra Götalands län den 1 januari 1998, bytte domstolen namn till Länsrätten i Mariestad. Domkretsen omfattade därefter Essunga, Falköping, Grästorps, Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara kommuner.

Chef för länsrätten var lagmannen. Från och med den 1 april 2001 t o m 14 februari 2010 hade domstolarna i Mariestad, Länsrätten i Mariestad och Mariestads tingsrätt gemensam lagman och administration. Den 12 januari 2009 lades Mariestads tingsrätt samman med Skövde-, Lidköpingstingsrätt, och skapade Sakraborgs tingsrätt.

Länsrättens huvudsakliga uppgift var rättskipning. Som en allmän förvaltningsdomstol dömde länsrätterna i mål där den enskilde konfronterades med myndigheter eller myndigheters beslut, t ex framställning från socialnämnden om tvångsingripanden eller överklaganden från enskilda över skattemyndighetens beslut.

Länsrätten var indelat i rotlar med tillhörande rotelkanslier för den dömande verksamheten, samt ett kansli för registrering och administration. Den närmare indelningen framgick av länsrättens arbetsordning.

Länsrättens dömande verksamhet reglerades främst av lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen (1991:291). Den administrativa verksamheten regleras i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion.

2. Sambandet mellan länsrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag

Handlingar som hörde till den dömande verksamheten registrerades som mål och sammanförs till en akt för varje mål. Handlingarna utgjordes av framställningar och klagoskrifter - anhängiggörande - av mål - och den ytterligare skriftväxling som påkallats samt i förekommande fall olika handläggningsprotokoll (t ex över muntlig förhandling och syn). I varje mål, som registrerats t o m den 30 september 1994, fanns ett dagboksblad, som innehåller uppgifter om vilka handlingar som kommit in till domstolen med angivande av inkomstdatum, vem som givit in handlingen och handlingens art. Beträffande mål som kommit in efter ovan agivna datum skedde registrering av händelserna ADB-mässigt. I akten finns vidare det överklagade myndighetsbeslutet samt de handlingar som legat till grund för detta. Sistnämnda handlingar - i regel sammanförda till en akt - återgick till beslutsmyndigheten sedan länsrätten avgjort målet. Detta gällde bl a skatte-, körkorts- och socialförsäkringsmål.

Domar och andra slutliga beslut, varigenom länsrätten skijde sig från målen, sammanfördes och bands i årliga volymer - domböcker - i kronologisk ordning efter dag för avgörande. Mål som registrerats med prefix - F, K, S och Ö - bands till och med den 30 september var för sig. Därefter är domboken gemensam för alla måltyper och i en övergångsfas insorterades mål med prefix i bokstavsordning före mål utan bokstavsangivelse.

Handlingar som inte kan hänföras till den dömande verksamheten registrerades (diariefördes) och lades upp som separata administrativa ärenden i en löpande diarieserie för varje år, exempelvis dnr LT 2005-0001. Det administrativa diariet var gemensamt med Mariestads tingsrätt under åren 2004 - 2008. Sökregister finns i båda domstolarna men handlingarna förvaras i Mariestads tingsrätts arkiv.

Administrativa ärenden som inte avslutats överflyttades till Förvaltningsrätten i Jönköping 14 februari 2010.

Rutinerna för registrering av mål ändrades i samband med att domstolarnas målhanteringssystem, MÅHS, infördes vid länsrätten den 4 oktober 1994. Ändringen innebar i huvudsak att de tidigare målnummerserierna för fastighetstaxerings-, körkorts-, skatte- och övriga mål (serierna F, K, S och Ö) sammanfördes till en gemensam löpande målnummerserie utan prefix, exempel på ett målnummer: 1234-97. Från och med den 9 november 2004 registreras målen i verksamhetsstödet VERA.

Öppna mål den 14 februari 2010 överfördes till Förvaltningsrätten i Jönköping.

Förteckningen av ADB-register enligt sekretesslagens 15 kap. 11 § redovisas som bilaga till arkivbeskrivningen. Förteckningen är gemensam för Mariestads tingsrätt och Länsrätten i Mariestad, se bilaga.

Länsrättens personalredovisning (gällde även nämndemännen) skedde genom verksamhetsstödet Palasso. För att administratera reseräkningar användes resehanteringssystemet Tur & Retur.

Domstolsverket ansvarade för länsrättens ekonomiredovisning och upprättade årsredovisningar. Till hjälp användes ekonomisystemet Agresso.

Domstolsverket var systemägare för VERA, Palasso, Agresso samt Tur & Retur och ansvarade för att systemdokumentationen bevarades i den omfattning som krävdes. Allt underhåll i systemet utfördes av Domstolsverket.

3. Av länsrätten förvarade arkiv

Länsrätten förvarade enbart sitt eget arkivmaterial. Arkivet överlämnades till Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg den 19 januari 2011.

4. Sökingångar i arkiven

Arkivhandlingar ordnades systematiskt i en arkivförteckning, kompletterad med en innehållsförteckning över förekommande typer av handlingar.

Såvitt avser akterna kan uppgift om målnummer eller dag för avgörande erhållas genom målförteckningsbladen eller genom register över parter.

Målförteckningsbladen (även kallade dagboksblad) för tiden 1979-07-01 - 199409-30 finns i serierna C 1 A, C 2 A, C 3 A samt C 3 Aa. Resterande dagboksblad för tiden 1994-10-01 - 2010-02-14, finner man i serien C 5 A. Dagboksbladen är ordnade i kronologisk ordning.

Registren för tiden 1979-07-01 - 199409-30 finns i serierna C 1 B, C 2 B, C 3 B, C 3 BA samt C 3 BB. För resterande tid 1994-10-01 - 2101-02-14 finns registren i serierna C 5 B samt C 5 C. Registren är ordnade efter namn och/eller person-, organisationsnummer.

Handlingar i administrativa ärenden kan sökas genom det administrativa diariet som man finner i serien C 4 A. Av diariet framgår diarienummer, handlingarna förvaras i nummerordning. Mellan åren 2004 - 2008 förvaras de administrativa handlingarna i Mariestads tingsrätt, se serie E 1.

Krossreferenslistor som hänvisar mellan de öppna målen i länsrätten och Förvaltningsrätten i Jönköping arkiveras i Förvaltningsrättens arkiv.

5. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess

Sekretess gäller för en betydande del av länstättens mål, bl a skattemålen och de sociala målen. Domar, beslut och diarierna är offentliga för allmänheten. Dock förekommer det i ett fåtal fall sekretess i del av dom vilka förvaras särskilt, se serie A 7 A och A 7 B.

6. Gallringsregler

Gallring i arkivet sker med stöd av Riksarkivets beslut samt beslut av länsrätten med stöd av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse (RA-FS 1991:6). Förekommande beslut finns antecknade för varje arkivserie var för sig i respektive series ingress.

Domar och andra beslut samt diarier över mål och administrativa ärenden gallras inte.

Akter i mål gallras med stöd av Riksarkivets föreskrifter om gallring av handlingar i mål vid länsrätterna (RA-MS 1999:52 ändrad i RA-MS 2008:82). Gallringsfristen är sex år efter utgången av det kalenderår under vilken länsrätten avgjort målet.

7. Ansvar

Ansvaret för arkivet var delegerat till chefsadministratören.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Bilaga 1
Beskrivning av ADB-register enligt 15 kap. 11 § sekretesslagen (1980:100)

Registeransvariga: Länsrätten i Mariestad och Mariestads tingsrätt
Registrets benämning: Verksamhetsstödet VERA

Länsrätten
Registrets ändamål: VERA utgör ett hjälpmedel för fullgörande av domstolens uppgifter enligt förordningen (1979:575) om protokollföring m m vid de allmänna förvaltningsdomstolarna. Registret används för utskrift och expediering av domar, beslut, protokoll, kallelser, förelägganden, underrättelser, kungörelser och andra handlingar i mål. Registret används också för delgivningsrutiner, bevakning av frister, framställning av uppropslistor, bokning av förhandlingslokaler och för framställning av statistik.

Typ av uppgifter i registret:
- Målnummer
- målgrupp och måltyp
- organisatorisk enhet (rotel och rotelchef)
- ankomstdatum
- saken (ärendemening)
- uppgifter om parter; namn, personnummer/organisationsnummer, adress, telefonnummer, nationalitet och rättshjälp
- uppgifter om namn, adress, telefonnummer för ställföreträdare, vittnen, sakkunniga och tolkar
- uppgifter om namn, adress, telefonnummer, fullmakt för ombud/biträden/försvarare
- uppgifter i mål såsom dagboksanteckningar, delgivningsanteckningar, frister, tidpunkter om tid och plats för förhandlingar.

En fullständig förteckning över vilka uppgifter som registreras finns i förordningen (2001:640) om registerföring m m vid länsrätt med hjälp av automatisk databehandling. Denna förordning gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204) vid automatiserad behandling av personuppgifter i länsrätternas rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet. I DVFS 2006:13 framgår de föreskrifter som gäller länsrätter om registrering i VERA.

Allmänt
På vilket sätt uppgifterna inhämtas: Uppgifterna hämtas från handlingar i mål och ärenden och/eller från vad som framkommer vid muntlig förhandling.

En domstol är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som domstolen utför. Om Domstolsverket utför behandlingen av personuppgifter enligt första stycket är verket personuppgiftsansvarig för behandlingen.

En registrerad har inte rätt att motsätta sig behandling som är tillåten enligt förordningarna om registerföring vid länsrätt och tingsrätt med hjälp av automatiserad databehandling.

Andra myndigheter där uppgifter är tillgängliga i läsbar form: Domstolarna kan ge Domstolsverket åtkomst till register uppgifter i samband med systemunderhåll.

Terminal som får användas av allmänheten: Tillhandahålls efter anmälan i receptionen. Hjälpmedel för sökning finns tillgängligt vid terminalen.

Aktuella sekretessbestämmelser: 12 kap. 5 ½ första stycket sekretesslagen - avser innehållet i ännu inte meddelad dom eller i annat ännu inte meddelat beslut.

Kontroll

Skapad2011-01-26 14:40:31
Senast ändrad2011-11-21 15:30:48