Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Lärlings- och yrkesskolestyrelsen


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1022
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/OYgNcHsuh4z89zyxjhfqPM
ExtraID1022
Omfång
59,3 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)
Arkivbildare/upphov
Lärlings- och yrkesskolestyrelsen (LYS) (1912 – 1963)

Innehåll

ArkivhistorikLÄRLINGS- OCH YRKESSKOLSTYRELSEN (LYS)


INLEDNING


Historik

Stockholms stads lärlings- och yrkesskolstyrelse (LYS) inrättades 1920. Dessförinnan hade stadens yrkesskolor sorterat under Stockholms folkskoledirektion 1912-1917 och 1918-1919 under en fristående nämnd inom folkskoledirektionen, Stockholms stads yrkesskolenämnd. Lärlings- och yrkesskolstyrelsen, namnändrad till Yrkesskolskolstyrelsen 1958, upphörde 31/12 1963. 1/1 1964 överfördes ansvaret för stadens yrkesskolor till Stockholms skoldirektion.

Den första yrkesutbildningen i kommunal regi startade 1912 i Haeggströmska boktryckeriets före detta lokaler vid Repslagargatan 24 i kvarteret Göta Ark på Södermalm. Från början omfattade skolan utbildning till möbelsnickare, verkstadsmekaniker och klädsömmerskor. Utbildningen var treårig och eleverna gick i skolan endast en dag i veckan då de undervisades i teoretiska ämnen både med anknytning till yrket och mer allmänna ämnen. Övriga dagar arbetade de som lärlingar i olika företag, främst inom hantverk och industri. Verksamheten utökades snabbt och 1913-1919 tillkom till exempel utbildning av elektriska montörer, smeder, rörläggare, bleck- och plåtslagare, urmakare och i husligt arbete.

År 1920 flyttade de flesta av stadens yrkesutbildningar till det nedlagda Nürnbergbryggeriets stallbyggnad, ett sjuvåningshus vid Fatbursgatan 12 i kvarteret Dykärret. Lärlings- och yrkesskolstyrelsen hade lokaler vid Högbergsgatan 71 (f d 43) i kvarteret intill, Dykärret Mindre. Under 1920-talet expanderade stadens yrkesskolor kraftigt och nya utbildningar där eleverna gick i skolan under veckans alla arbetsdagar ersatte eller kompletterade äldre skolformer. Kortare kurser och kvällskurser blev nu viktiga inslag i yrkesutbildningen.

Yrkesutbildningens tillväxt medförde betydande lokalproblem. 1934 beslöt stadsfullmäktige därför att uppföra en centralskola för industri och hantverk (Polhemsgymnasiet, nuvarande S:t Eriks gymnasium) i kvarteret Segelbåten på Kungsholmen. I den nya skolan vid Polhemsgatan 35, ritad av arkitekt Paul Hedqvist, samlades flertalet yrkesskolor och även Lärlings- och yrkesskolstyrelsens kansli fr o m höstterminen 1937. Nya byggnader uppfördes i kvarteret Vallgossen på Kungsholmen för dels handelsskolan (senare Fridhemsplans gymnasium), dels hushålls- och sömnadsskolan (nuvarande S:t Görans gymnasium) vilka stod
färdiga 1947 och 1959. Stadsdelsyrkesskolorna Västberga yrkesskola (gymnasium) öppnades hösten 1961 och Enskede yrkesskola (nuvarande Enskedegårds gymnasium) hösten 1962.

Organisation

Lärlings- och yrkesskolstyrelsen, vars uppgift var att förvalta stadens yrkesskolor och handlägga ärenden rörande skolorna, bestod av ordförande, utsedd av stadsfullmäktige bland borgarråden, samt åtta ledamöter. En av ledamöterna utgjordes av rektorn för industri- och hantverksskolan och var dessutom yrkesskoldirektör. Fr o m 1/7 1924, då Stockholms borgarskolas handelslinje överfördes till LYS, till 30/6 1939 fanns två rektorer, en för skolorna handel, industri och husligt arbete och en för handelsgruppens skolor. Fr o m 1/7 1939 utökades antalet rektorer till fyra rektorer fördelade på skolorna för hantverk och industri; skolorna för klänningssömmerskor, damskräddare och hattmodister; skolorna för husligt arbete samt handelsskolorna.

Under Lärlings- och yrkesskolstyrelsen utövades tillsynen över varje yrkesskola av särskilda nämnder, före 1920 styrelser. I varje nämnd utgjordes ledamöterna av rektorn för var och en av centralskolorna, yrkesskoldirektören samt en person utsedd av yrkesskolstyrelsen och två personer vilka representerade utbildningsområdets arbetsgivar- respektive arbetarorganisation.

Benämningen ”yrkesskola” avsåg ett utbildningsområde som omfattade ett eller flera besläktade yrken, exempelvis snickarskolan och frisörskolan. Eftersom varje yrkesskola vanligtvis omfattade flera yrkesutbildningar förekommer ofta benämningen ”skolorna”, exempelvis sömnadsskolorna avseende damskräddarskolan, hattmodistskolan m fl.

Skolformer

Från år 1920 var yrkesutbildningen uppdelad på tre olika skolformer: verkstadsskolor, lärlingsskolor och yrkesskolor. En uppdelning som blev bestående tills de nya benämningarna heltidskurser och deltidskurser infördes enligt föreskrifter i 1955 års yrkesskolstadga. Vid samma tid ersattes nämnda skolformer av det överordnade begreppet ”yrkesskola”.

Verkstadsskolorna var avsedda för nybörjare i respektive yrken och meddelade eleverna grundläggande utbildning i dessa. Inträdesåldern vid verkstadsskolorna var lägst 14 år, i slaktarskolan 18 år. Undervisningen pågick 6 dagar i veckan under en tid som allt efter de olika yrkena varierade mellan 11 månader till 4 år. Ämnena bestod huvudsakligen av yrkesarbete samt i någon mån ritning, räkning och dylikt. Efter att kurserna i flertalet verkstadsskolor förlängdes till två år utökades undervisningen i teoretiska ämnen till att omfatta motsvarande hela lärlingsskolans kunskapsområde. Vissa elever kunde vid kursens slut avlägga gesällprov i sitt yrke, vilket under åren förekommit inom verkstadsskolorna för målare, herr- och damskräddare, klänningssömmerskor, körsnärer, skomakare och urmakare.

Lärlingsskolorna hade i uppgift att bereda yrkesanställda tillfälle att inhämta praktiska och teoretiska kunskaper som ansågs nödvändiga för att nå största möjliga yrkesskicklighet. Lärlingsskolorna bestod från början dels av lärlingsskolans yrkesavdelningar för elever i åldern 15-18 år som önskade komplettera sin yrkespraktik, dels av kurser för äldre arbetare. I yrkesavdelningarna undervisades eleverna 6 till 9 timmar fördelade på en hel dag eller 2 till 3 kvällar varje vecka under två års tid. Lärlingsskolans kurser för äldre var avsedda för yrkesarbetare över 18 år som inte haft tillfälle att delta i lärlingsskolans yrkesavdelningar och som i dessa kurser fick tillfälle att inhämta motsvarande kunskaper på kvällstid. I en del fall kunde kurserna vara enbart praktiska och avsåg då någon speciell gren inom yrket. 1927 infördes s k lärlingskurser omfattande allt från ett fåtal timmar i sin helhet till flera år. Kurserna var förlagda till kvällstid och anordnades ofta i samarbete med näringslivet och inrättades ursprungligen för skräddare (fyraåriga) samt för bleck- och plåtslagare, handel och husligt arbete (ettåriga).

Yrkesskolorna utgjorde en direkt påbyggnad på verkstads- och lärlingsskolorna och omfattade dels ämneskurser bestående av fristående kurser i olika ämnen, dels yrkeskurser bestående av sammanhängande utbildning i ett flertal för visst yrke behövliga ämnen, dels mästarkurser avsedda för mästarutbildning. Yrkesskolorna meddelade fördjupade kunskaper i yrket. Med undantag för ett mindre antal var kurserna deltidskurser, senare kallade påbyggnadskurser.
För ytterligare information om Lärlings- och yrkesskolstyrelsen, skolorna och dess olika kurser se Stockholms folkskoledirektions årsberättelser 1912-1917 (förteckning nummerr 569, serie B III), Lärlings- och yrkesskolstyrelsens årsredogörelser 1922-1963 (serie B 3) samt publikationer.

Arkivet

Lärlings- och yrkesskolstyrelsens arkiv levererades i en första omgång till Stockholms stadsarkiv 1964. Därefter har ett flertal tilläggsleveranser avlämnats, den sista 1993. Det ursprungligen 130 hm stora arkivet har genom ordningsarbete samt gallring minskats till 68 hm. Två äldre ofullständiga arkivförteckningar har ersatts av ny arkivförteckning. Arkivet har ordnats och förtecknats under november 2002 – januari 2003.

Drygt hälften av arkivet utgörs av styrelsens protokoll och handlingar (serie A 1A) som bland mycket annat består av korrespondens och undervisningsplaner. Undantaget elevregister 1920-1960 (serie D 1C) förekommer uppgifter rörande elever endast sporadiskt i arkivet. Flertalet betygskataloger och elevkort har överförts till respektive yrkesskolas arkiv före leverans till Stadsarkivet (se översikt bilaga 1). I Lärlings- och yrkesskolstyrelsens arkiv återfinns främst övergripande handlingar rörande olika yrkesutbildningar och skolor. Vissa handlingar, huvudsakligen räkenskaper och dagboksblad, har gallrats enligt Arkivnämndens beslut den 14/2 1964 (gallringsbeslut se bilaga 2). Merparten har gallrats före leverans till Stadsarkivet.


Stockholms stadsarkiv den 21 januari 2003


Christina Hellgren


Källor:

Sven-Arne Larsson, Från smeder till yrkesdansare – kommunal yrkesutbildning i Stockholm,
Stockholms stads monografiserie, nr 121, 1996
Sven-Arne Larsson (red), Från yrkesskola till S:t Eriks gymnasium – en minnesbok om industri- och hantverksutbildning i Stockholm, 1991
Stockholms kommunalkalender 1912-1964
Söder i våra hjärtan – människor och miljöer i Stockholm 1870-1930, CD-Romskiva 1998


JS

Ämnesord

Ämnesord, ort
Stockholms stad

Kontroll

Skapad2010-08-26 14:59:15
Senast ändrad2015-09-24 15:50:37