Arkiv

Årstagårdens (Tallkrogens) folkhögskola

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/1416

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/k3hdOEz7JgG0GOvlLXaLn1

ExtraID

1416

Omfång

11,6 Hyllmeter

Datering

1979

–

1991

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Arkivbildare/upphov

Årstagårdens (Tallkrogens) folkhögskola (1979 – 1991)

Innehåll

Arkivhistorik

ÅRSTAGÅRDENS FOLKHÖGSKOLAS ARKIV 1/7 1979 - 30/6 1991

Namnet Årstagårdens folkhögskola tillkom i samband med och med anledning av att Tallkrogens folkhögskola fick byta hemvist från tidigare Tallkrogens grundskola till Årstagårdens skola som friställts genom grundskolans nedläggning. Flyttningen skedde sommaren 1983 och det var naturligt att man knöt namnet på folkhögskolan till sin nya hemvist och det blev Årstagårdens folkhögskola.

Tallkrogens folkhögskola tillkom genom kommunfullmäktiges beslut om delning av den alltför stora S:t Eriks folkhögskola år 1979. Riksdagen hade beslutat att det normala antalet elevveckor på en folkhögskola skulle vara 7500. S:t Eriks folkhögskola hade tillförts olika udda specialkurser och nått en omfattning av c:a 24000 elevveckor, som var mycket svårt att leda och administrera. Riksdagsbeslutet innebar att en folkhögskola fick maximalt statsbidrag räknar per antalet elevveckor vid talet 7500 varefter bidraget snabbt minskade för överskjutande elevveckor till 0. I en kommunal utredning hade förslag framförts om en flerdelning men man nöjde sig med en delning i två delar samt viss nedskärning i kursutbudet.

Enligt folkhögskolastadgan skall varje folkhögskola ha en allmän linje. En sådan tillfördes den nya skolan genom att tre lärare på S:t Eriks allmänna linjer överfördes till Tallkrogen. Även en grupp elever följde med. De hade gått första året på S:t Eriks folkhögskola och kunde nu hjälpa sin lärare att överföra god folkhögskoleanda i den nya folkhögskolan genom att utgöra påbyggnadskurs.

Redan tidigare hade fritidsledarutbildning överförts till S:t Eriks folkhögskola. Detta hade skett sedan riksdagen beslutat att allt fritidsledarutbildning från och med läsåret 1976/77 skulle ingå i folkhögskolans kursutbud. Denna utbildning hade bedrivits i Stockholm som en ettårig ungdoms- och fritidsledarutbildning sedan år 1963 med namnet Stockholms ungdomsledarinstitut. I samband med överförandet utökades fritidsledarutbildningen från att ha varit ettårig till tvåårig kurs.

Ungdomsledarinstitutets hade redan tidigare fått särskilt inredda lokaler i Tallkrogens skola, där en tidigare lågstadiebyggnad ställts till förfogande. Denna togs nu över av folkhögskolan.

Vidare överfördes äldre kursverksamhet och kurser för intagna på Långbro sjukhus. Till detta kom olika korta kurser, som enligt folkhögskolestadgan får omfatta mellan två dagar och fjorton veckor - därutöver kallas långa kurser.

Vårterminen fick skolan ta över den till nedläggning beslutade kursen för nordiska zigenare. Kursen pågick januari-maj 1980. Ett omfattande kursutbud för att sprida kännedom om den nya folkhögskolan. Av utannonserade 48 kurser kunde 30 genomföras. Det totala antalet elevveckor uppgick till 5237 det första verksamhetsåret.

Från och med höstterminen 1981 tillfördes Tallkrogens folkhögskola den s.k. Bildkursen, en terminskurs innefattande foto, film och videoutbildning samt den Vävkurs som sedan ett antal år varit förlagd till lokaler i Larsbodaskolans annex i Farsta. Dessa hade båda ingått i S:t Eriks folkhögskolas kursutbud. Under läsåret 1981/82 etablerades bl.a. kontakt med TCO/TBV, som ledde till samverkanskurser för studieorganisatörer samt kontaktombudskurser.

Inför läsåret 1982/83 överfördes även Levande verkstads metodkurs. Levande verkstadskurserna hade sin hemvist i Årsta gamla skola. Där hade man även haft och fortsatte ett rikt utbud av korta kurser. Såväl Levande verkstadskurserna, Vävkursen och Långbrokursen bibehöll sin lokalisering medan man försökte inreda lämpliga lokaler för Bildkursen.

Då barnunderlaget i Tallkrogen efter en stark nedgång åter började öka kunde folkhögskolan ej få sina önskemål om lokaler tillgodosedda vilket förorsakade en hel del turbulens inte minst från elevernas sida på ömse håll.

När så erbjudandet kom att den nya folkhögskolan skulle kunna få ta över Årstagårdens skola fann styrelse och skolledning med starkt stöd från lärarkåren att detta var ett gott förslag. Man kunde här sammanföra alla de olika kurserna under ett tak utom Långbrokursen som fortfarande fick ligga kvar i Långbro.

Flyttningen skedde under sommaren 1983 under aktiv medverkan av både lärare och elever. Årstagården var starkt nedsliten och med medel som ställdes till förfogande kunde de nya lokalerna göras trivsamma. Vidare iordningställdes speciella lokaler för Vävkurs och Bildkurs och Levande verkstads metodkurs.

Tallkrogens folkhögskola hade liksom S:t Eriks folkhögskola haft en egen styrelse enligt folkhögskolastadgan men var underställd Stockholms skolförvaltning. Skolöverstyrelse och lärarorganisationer hävdade att skolan skulle vara en helt fristående förvaltning och från och med 1983-01-01 fick Tallkrogens folkhögskola/Årstagårdens folkhögskola helt ta över förvaltningsansvaret för verksamheten.

I vissa delar av arkivet går man tillbaka till Tallkrogens folkhögskolas tillkomst 1979-07-01 i vissa dessa - främst den ekonomiska redovisningen - påbörjas arkivet 1983-01-01. Ett nytt diariesystem påbörjas även 1983-01-01.

Under åren har skolans grundläggande kursutbud varit fast. Inom den Allmänna linjen har kursutbudet till och ifrån inkluderat projektkurser, temakurser och invandrarkurser. Senare även kurser för Sverige-finnar samt senare finskspråkliga kurser bl.a. inriktade på finska zigenare.

Bildkursen utökades år 1984 från terminskurs till tvåterminskurs.

Jämsides med fritidsledarlinjens tvåårskurser har två 50-veckors fritidsledarkurser genomförts avsedd för fritidsledare i tjänst som saknar den teoretiska fritidsledarutbildningen.

Läsåret 1990/81 har skolans rektor i samverkan med lärare startat uppdragsutbildning, där skolan fått mer än väl teckning för sina kostnader.

Skolan och dess utveckling finns i dess kursutbud. Eftersom en folkhögskola hittills måst förrapportera och få startbeslut från Skolöverstyrelsen innan kurs får starta och därefter rapportera kursen med uppgift om program, deltagare och lärare finns ett rikt material att studera skolan och dess verksamhet i den serie B 5 Ansökningar och redovisningar jämte kursrapportera till Skolöverstyrelsen som ingår i arkivet. Som komplettering finns under B 8 Kopior på utfärdade kursintyg, studieomdömen och behörighetsintyg för elever på skolans långa kurser.

Genom beslutet att lägga samman Årstagårdens och S:t Eriks folkhögskolor till Stockholms folkhögskola från och med 1991-07-01 fullföljs påbörjade flerårsutbildningar i den nya skolan. Även större delen av lärare och administrativ personal överföres och finns i fortsättningen redovisade i Stockholms folkhögskola.

Riksdagen har genom att besluta att den yrkesinriktade fritidsledarutbildningen skall ligga under folkhögskola frångått en gammal princip nämligen att folkhögskolan ej skall ägna sig åt yrkesutbildning.

Räkenskaper och personalredovisning för tiden 19979-07-01 - 1982-12-31 återfinns i Stockholms skolförvaltnings handlingar och arkiv.

Carl-Henrik Guste

I samband med nedläggningen av Stockholms folkhögskola som kommunal förvaltning fr o m den 1 januari 1993 överlämnades Årstagårdens folkhögskolas arkiv till stadsarkivet.

Arkivet har ordnats och förtecknats under perioden 1990-1992 av folkhögskolans f d rektor Carl-Henrik Guste. Vissa kompletteringar har införts i förteckningen av undertecknad.

Stockholm i stadsarkivet den 4 mars 1993

Christina Hellgren

Allmän anmärkning

Originalhandlingar avseende kvar tjänstvarande personal finns i Stockholm folkhögskolas arkiv. Serien upphör 1991-06-30, då skolan sammanslås med S:t Eriks folkhögskola till Stockholms folkhögskola.

Ämnesord

Ämnesord, ort

Stockholms stad

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Skapad	2009-10-27 11:37:30
Senast ändrad	2009-10-28 13:57:32