Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Länsarkitektkontoret

Länsstyrelsen i Stockholms län, yngre

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/4457/41
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/UAhSWsjVNqIaA4s4DIfH62
Omfång
41,5 Hyllmeter 
Datering
1920–1971(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Allmän anmärkningSerien i kapslar ordnat efter Dnr.
Ersätter fr.o.m. 1946 "Dagboken" BI:a
Inledning (äldre form)Översikt

Över

Länsarkitekter i Stockholms län tiden 1.12 1920 – 31.12 1935.
1920 – 1932 Edvin Stenfors
1932 – 1940 Gunnar Wetterling

Respektive tiden 1.1 1936 – 30.6 1971
1932 - 1940 Gunnar Wetterling
1941 – 1956 Olof Lundgren
1956 – 1965 Torsten Josephson
1965 – 1971 Nils Lindqvist

Länsarkitektorganisationen har alltsedan sin tillkomst för ganska precis femtio år sedan tillhört det centrala plan-och byggnadsväsendet, först Byggnadsstyrelsen och sedan från 1.7 1967 Statens Planverk. Detta direkta administrativa samband har nu upphört. Enligt riksdagens beslut har nu organisationen fr.o.m. 1.7 1971 inordats i den ombildade länsstyrelsen och benämnes ”Planenheten”. Länsarkitektkontorets arkiv såsom egen enhet avslutas därmed.

I 1920 års organisation
Kunde länsarkitekternas arbetsuppgifter i anslutning till instruktionen schematiskt indelas i tre klart avskilda grupper: att utöva tillsyn över och handha vården av vissa kronans byggnader, att utöva viss tillsyn över såväl vissa andra statliga byggnadsarbeten som över kyrkogårdarbeten, samt att tillhandgå länsstyrelse och kommunala myndigheter med råd, yttrande och förslag i byggnads- och planfrågor.

Inom Stockholms län sköttes de två första nämnda uppgifterna direkt av Byggnadsstyrelsen, varför arbetsuppgifterna på detta kontor avgränsades till den sista uppgiften.

Länsarkitektetarbetet uppfattades närmast som ett uppdrag bland alla andra, vilket förklarar att Byggnadsstyrelsen icke ställde medel till förfogande för kontorets utrustning och övrigt, däremot lokaler för rena tjänstearbetet. Länsarkitekterna förde under den första tiden själva sina diarier. Belysande är även utrustningen av länsarkitektkontoret i Stockholm. Kontoret disponerade två rum med toalett och egen entré i länsstyrelsens byggnad vid Drottninggatan. Från gamla överintendentämbetet, som tidigare utnyttjat byggnaden, övertog länsarkitekten en utrangerad ämbetsrumsmöbel som bestod av ett stort skrivbord i vilket var inbyggd en lavoir – den tidens statusmöbel, en stor soffa med ett mycket slitet överdrag samt ett antal stolar där några var trasiga i sitsarna. Vidare låg ritbrädena på bockar och kartorna förvarades i hyllor. Trots flera framställningar fick man först på 30-talet ett användbart arkiv med kartskåp. Armaturen bestod av den äldre tidens s.k. hisslampor kompletterade med några bordsstakar.


1936 års organisation
Den nya organisationen innebar en förskjutning av arbetsuppgifterna till förmån för de allmäna plan- och byggnadsfrågorna.

Kåren utökades på en gång med 25 arkitekter, från 13 till 38, vartill kom 24 nya rit-och skrivbiträden. Nya kontorslokaler måste nu anskaffas. Möbler och andra inventarier blev svårare att ordna eftersom de medel Byggnadsstyrelsen ställde förfogande var otillräckliga.

Det blev enkla ritbräden på bockar, pinnstolar, enklare kartskåp och vertikalskåp. En arkitekt kom över /piano/stolar, en annan några café stolar som blivit över. Man försökte dock att få något mer ståndmässiga möbler i chefsrummet; åtminstone en hygglig besöksstol och ett skrivbord.

Styrelsen inköpte centralt planimeter samt skrivmaskiner av vilka några ännu torde finnas kvar som kuriosa.

1967 års reform
Byggnadsstyrelsen delning 1.7 1967 innebar även en delning av länsarkitektkontoren. Den personal inom kontoren som sysslade med frågor om byggande och förvaltning av statens fastigheter av skiljdes och inordnades byggnadsstyrelsens regionala organisation. Planverket blev chefmyndighet för länsarkitektorganisationen. Omorganisationen förbättrade förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan länsarkitekterna och den centrala planmyndigheten.

1971 års reform
I avvaktan på en omfattande översyn över den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation beslutade 1970 års riksdag om en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen fr.o.m. 1.7 1971. Huvudsyftet var att få en förbättrad samordning av de statliga länsorganens planeringsarbete. Den nya länsstyrelsen fick som uppgift att leda och samordna den samhällsplanering som bedrevs inom den statliga länsförvaltningen. Länsarkitektorganisationen bl.a. inordnades i länsstyrselsen i dess planeringsavdelning såsom en enhet, planenheten, med i huvudsak samma innehållsmässiga arbetsuppgifter som tidigare länsarkitektkontor haft.

Länets geografiska omfattning liksom inledning i kommuner har varierat. Genom den år 1963 beslutade kommunindelningsreformen omfattade länet år 1971 29 kommuner inom en senast 1.1 1971 minskad total areal då bl.a. Almunge, Knivsta, Knutby (del av) och Östhammars kommuner lades till Uppsala län. Hölö och Upplands-Bro kommuner samt Taxinge socken lades till Stockholms län.

Stads- och byggnadsplaner för Stockholm och länet från perioden 1880-1971.06-30 är förtecknade och arkiverade hos Länsstyrelsen i Stockholms län, planeringsavdelningen.



Förteckningen uppdaterad 2013 av Elin Furu, arkivaire

Kontroll

Skapad2015-10-28 14:40:40
Senast ändrad2018-09-19 16:24:00