Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Byggnadsnämnden


Grunddata

ReferenskodSE/W107/96
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0HS3aOGwRqUoAkeuXyNIE7
ExtraID96
ArkivinstitutionLudvika kommunarkiv
Arkivbildare/upphov
Ludvika stad (1919-01-01 – 1970-12-31)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikAllmän historik
Byggnadsnämnd 1875-(1991)











I 1874 års byggnadsstadga för rikets städer (SFS 1874:25) föreskrivs att en särskild byggnadsnämnd skall ha överinseende över stadens byggande. Stadgan gällde även för köping och efter år 1900 också för municipalsamhälle. Byggnadsnämnden skulle bestå av tre eller fem ledamöter. Om den bestod av fem ledamöter skulle två av dessa utses av stadens magistrat och resterande tre av stadsfullmäktige. Om nämnden bestod av tre ledamöter utsågs en av magistraten och två av stadsfullmäktige. Om stadsbyggmästare fanns hade denne rätt att närvara vid byggnadsnämndens möten.

Nämndens uppgift var att se till att byggnadsstadgan efterlevdes och att förbättra stadsplanen, verkställa tomtregleringar med mera. Stadsplanen skulle fastställas av stadsfullmäktige, men byggnadsnämnden arbetade i regel fram den och hade i de fall den tagits fram av annan rätt att yttra sig över den. Vidare fick inget byggnadsarbete förekomma utan byggnadsnämndens tillstånd.

År 1907 kom en stadsplanelag (SFS 1907:67) för att bättre reglera byggandet i städerna. Från år 1932 gäller en ny stadsplanelag (SFS 1931:142) och byggnadsstadga (SFS 1931:364). Enligt den senare ålåg det bland annat städernas byggnadsnämnder att upprätta en karta över stadens tomter och byggnader samt att upprätta en förteckning över de fastighetsägare som skulle bidra till stadens gatukostnader. Vidare fick ingen ny-, till- eller ombyggnad ske utan lov från byggnadsnämnden (bygglov).

På landsbygden, där byggnadsplan eller utomplanebestämmelser fastställts, skulle tillsynen över byggandet från år 1932 skötas av en byggnadsnämnd. Den landskommunala byggnadsnämnden bestod av tre ledamöter, varav en utsågs av länsstyrelser och resterande av kommunalfullmäktige. I vissa fall kunde länsstyrelsen efter att ha hört med kommunalfullmäktige utse en särskild person (bostadsinspektör) i stället för en byggnadsnämnd.

Den från år 1948 gällande byggnadslagen (SFS 1947:385) är gemensam för stad och landsbygd. Enligt den efterföljande stadgan (SFS 1947:390) skulle det i varje kommun finnas en byggnadsnämnd. I städerna skulle nämnden bestå av fem ledamöter, varav en var utsedd av magistraten, och i landskommuner av tre ledamöter, en utsedd av länsstyrelse de andra två av kommunalfullmäktige. Från år 1960 slopades det statliga inslaget i byggnadsnämnderna. Kommunen fick utse samtliga ledamöter (minst fem).

1947 års byggnadslag ersattes 1971 av en ny (SFS 1971:1088 och 1989). Nu gällande lag är plan- och bygglagen från 1987 (SFS 1987:10). Från 1992 (SFS 1991:900) har kommunerna en så kallad fri nämndorganisation, vilket innebär att byggnadsnämnder inte längre är obligatoriska i kommunerna. Enligt plan- och bygglagen är det dock en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten och för att fullgöra dessa uppgifter skall det i varje kommun finnas en eller flera nämnder. Enligt 1947 års byggnadslag hade länsstyrelse tillsyn över byggnadsväsendet inom länet. Uppsikt över byggnadsväsendet för hela landet tillkom byggnadsstyrelsen. Handlingar om byggnader och liknade finns även hos länsarkitekten (1919-1971) och om vatten och avlopp hos distrikts- och länsingenjören (1945-1967) och länsstyrelsernas naturvårdssektioner (1967-1971) och planeringsavdelningar (1971-1988/91). Arkiven efter dessa förvaras antingen hos länsstyrelse eller hos landsarkiven. Inskrivningshandlingar, med uppgifter om ägoförhållanden, servitut med mera för enskilda fastigheter, återfinns för hela landet hos Landsarkivet i Härnösand (Inskrivningsdomarnas och Inskrivningsmyndigheternas arkiv).



Urval av lagar: SFS 1874:25, 1907:67, 1931:142, 1947:385, 1947:390, 1959:612, 1971:1088, 1971:1089, 1987:10



Lästips: Wannfors Erik, ”Stadsplanelagen 1907” och ”nya lagar för planläggning och byggenskap” i Hundra år under kommunalförfattningarna 1982-1962 (Stockholm, 1962).



2003-03-11

Nils Mossberg
Allmän anmärkningFörteckningsnummer: 7-1982

Placering: E29.3.6-E30, E31.1.1-2

OK

Kontroll

Skapad2020-01-28 10:20:41
Senast ändrad2020-01-28 10:20:41