FORSSLUND, KARL-ERIK  (1872 – 1941)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (3060 författare)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Personarkiv)
Alternativa namn
LAPSKA ARKIVET
HistorikH I S T O R I K
Nordiska museets arkiv
772 KARL-ERIK FORSSLUNDS ARKIV (ACC.NR 1947/154, LA 471)
Författaren Karl-Erik Forsslund (1872 - 1941) föddes den 14 sept. 1872 i Ljusnarsberg, Örebro län, blev student 1889, fil.lic vid Uppsala universitet 1897 och fil. hedersdoktor 1927. Han var redaktionssekreterare i Strix 1897-1898 och lärare vid Brunnsviks folkhögskola från 1906 samt styrelseledamot i flera hembygdsföreningar i Dalarna och i Svenska naturskyddsföreningen 1917-1927. Gift 1898 med Sofia (Fejan) Öhman.
Forsslunds debutbok "Skog" (1896) innehöll skissartade berättelser om natur och människor i förbund med naturen. Efter giftermålet och bosättningen på Storgården i Dalarna 1898 blir hemmet medelpunkten i Forsslunds författarskap. I "Storgården" (1900) och "Storgårdsblomster" (1901) utgör familjens bosättning och liv på gården det centrala motivet. Den förstnämnda av dessa böcker innebar Forsslunds genombrott som författare. Storgårdsböckerna är ett av de viktigaste inslagen i den hem- och hembygdsrenässans som blomstrade kring sekelskiftet och som fick andra uttryck i Carl Larssons Sundbornbilder, Zorns och Karlfeldts dalamotiv, Selma Lagerlöfs Värmlandsbilder och Heidenstams poesi. Storgårdsromantiken bildade ett betydelsefullt inslag i den nationella ungdomsrörelsen och fick betydelse för heminredning och hemkultur.
Den sociala aspekten framträder starkare i diktsamlingen "Arbetare" (1902). Tvåbandsromanen "Göran Delling" (1906) återger däremot en utvecklingshistoria, där tanken på en samhällsutopi, Enhetsriket, intar en framstående plats. Forsslund blev också folkuppfostrare genom att tillsammans med Gustaf Ankarcrona och Uno Stadius ta initiativet till Brunnsviks folkhögskola. Forsslund påverkade i hög grad andan i skolan. Han hade långtgående idéer om koncentrationsläsning och integrering av kunskapsstoffet, som han tillämpade i sin undervisning.
Brunnsvik kom genom Forsslunds insats att stärka den reformistiska prägel som den svenska arbetarrörelsen fått.
Forsslunds produktion blev mycket omfattande under Brunnsviksåren. Den viktigaste lyriska insatsen därvid var "Till fjälls" (1911), som beskriver en flykt till vildmarken och ensamheten. Krisen gick över men Forsslund lämnade småningom folkhögskolan och vigde sitt liv åt hembygds- och naturvård. Hans bok "Hembygsvård" (1-2, 1914) blev en klassiker på området. 1919 utkom första bandet (av sammanlagt 27) av Forsslunds magnum opus, landskapsbeskrivningen "Med Dalälven från källorna till havet". Sommar efter sommar genomvandrade han sitt landskap och vinterhalvåren ägnades åt arkivstudier. Jätteverket följer bygderna först kring Österdalälven, sedan kring Västerdalälven. Det blev aldrig helt avslutet. Även i Forsslunds poesi - 5 diktrsamlingar mellan 1913 och 1940 - dominerar under denna tid det kulturhistoriska hembygdsintresset.
Karl-Erik Forsslund avled i augusti 1941 på Storgården, Ludvika landsförsamling.
Nordiska museet köpte arkivhandlingarna 1947 av hans änka, Fejan Forsslund. Det utgörs huvudsakligen av manuskript och brev.
Arkivförteckningen upprättades 1942.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/NM/NMA_772
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/iNzzOOKeX97j8eSMvQrj59
SpråkSvenska
ExtraIDNMA_772