bild
Arkiv

Stadsstyrelsen


Grunddata

ReferenskodSE/W107/134
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HdJBDcrPAKUK3yX4FKZ0S0
ExtraID134
ArkivinstitutionLudvika kommunarkiv
Arkivbildare/upphov
Ludvika stad (1919-01-01 – 1970-12-31)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikAllmän historik
Stadsstyrelse





Stadsstyrelse var i Sverige förr ett organ som inom städer under landrätt utövade magistratens administrativa och kommunala åligganden. Dess organisation och uppgifter angavs i ett reglemente, som var fastställt av Kungl. Maj:t. I sådan stad, som erhållit stadsrättigheter före 1921, bestod stadsstyrelsen regelmässigt av en ordförande, för fyra år i sänder förordnad av länsstyrelsen, samt två ledamöter, vilka (jämte samma antal suppleanter) för likaledes fyra år valdes av stadsfullmäktige. Enligt lag av den 18 juni 1920 skulle i stad, som efter ingången av 1921 kom i åtnjutande av stadsrättigheter, stadsstyrelsen bestå av en kommunalborgmästare, tillsatt av Kungl. Maj:t bland tre behöriga personer, som föreslagits av stadens vid stadsfullmäktigeval röstberättigade invånare, samt minst två kommunalrådmän, utsedda av stadsfullmäktige.


Ludvika stadsstyrelse, 1919-1937

Den första stadsstyrelsen valdes av stadsfullmäktige den 24 januari 1919 §14. Ordninarie ledamöter var häradshövding Carl Roth, förman J M Essén och direktör R Rydberg. Ordförande blev Roth, en post som han behöll fram till sin död i september 1932. Därefter fick häradshövding Erik Björkman ordförandeskapet som han hade till tiden för stads-styrelseinstitutionens upphörande i och med utgången av år 1937. Stadsstyrelsens uppgifter i fögderistad, som Ludvika var, motsvarades i stort sett av magistratens uppgifter i magistratsstad. Efter den 1 januari 1938, då kommunalborgmästare anställdes, övertog denne de arbetsuppgifter som tidigare vilat på stadsstyrelsen.
Allmän anmärkningFörteckningsnummer: 7-1982

Placering: E41.3.6-4.2

OK

Kontroll

Skapad2020-01-28 10:20:41
Senast ändrad2020-01-28 10:20:41