Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stockholms Husmodersförening Martha


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1308
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/2t50lwzAcgN20JeKuMZeB6
Omfång
0,35 Hyllmeter 
VillkorNej
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)STOCKHOLMS HUSMODERFÖRENING MARTHA

Stockholmsförbundet Hem och Samhälle (tidigare Stockholms Husmoders-förbund) får härmed som donation överlämna originalhandlingar från Stockholms Husmoderförening Marthas verksamhet från dess bildande.

STARTEN 1925

Stockholms Husmoderförening Martha bildades i maj 1925. Riksförbundet hade startat sex år tidigare, alltså 1919, en tid då kvinnornas rösträtt och andra stora kvinnofrågor var de mest brännande ämnena.

Marthaföreningens styrelseledamöter och dess medlemmar var mycket aktiva i olika kvinnofrågor och man tycks ha haft en uppdämd lust att verka för kvinnors möjligheter att påverka sin egen situation och att kunna påverka samhällsproblem och attityder i samhället.

VERKSAMHETEN

För att kunna driva en organisation behövdes medel. Vid denna tidpunkt fanns över huvud taget inte några bidrag att få från kommun, landsting eller staten för organisationer som arbetade med kvinnofrågor. Till en början hade man försäljning av traditionellt kvinnliga fritidssysselsättningar, såsom broderier, stickade vantar och sockor och liknande handarbeten, som man sålde eller ställde ut på mässor. Detta gav en god förstärkning till föreningens kassa.

Givetvis fick medlemmarna betala en årsavgift om 50 öre per person och år, som ganska snart ökades till en krona. Medlemmarna betalade även till organisationens Riksförbund med 50 öre per medlem och år.

Sociala frågor stod högst på Marthaföreningens lista över verksamheter. Många av föreningens styrelseledamöter blev också valda som ledamöter eller suppleanter i ett flertal kommunala kommittéer och styrelser, såsom t ex Stockholms fattigvårdsbyrå, förmyndarbyrån osv. Stockholms Barna-vårdsnämnd erbjuder föreningsmedlemmarna i Marthaföreningen att gå en kurs för övervakare. Flera anmäler sig och kom senare att arbeta för nämnden. 1932 inrättade föreningen en egen Barnhjälpsbyrå, som av styrelsen fick 300 kronor i startkapital.

Vid Riksförbundets kursgård Rönneberga på Lidingö examinerades ett an-tal unga kvinnor efter en genomgången barnavårdskurs, som omfattade 2 ¼ år. Eleverna praktiserade under utbildningen vid Allmänna Barnbörds-huset i Stockholm. ”Dessa välutbildade unga kvinnor, som alla äro anslutna till Nordens Husmoderförbund och bära N.H.F. på sin armbindel och brosch, ställa nu en tid framöver sin sakkunskap i husmoderföreningarnas tjänst och hålla demonstrationskurser.” I ett av 1926 års styrelseprotokoll framgår att 15 medlemmar i Marthaföreningen gått demonstrationskursen.

1933 anordnade föreningen en barnavårdskurs för ”obemedlade mödrar” samt några privata elever. Kursen leddes av de egna utbildade barnavård-systrarna och ”kursen hade utfallit mycket bra till stor nytta och glädje för många”.

Under tidigt 1930-tal bildar en grupp sykunniga kvinnor i föreningen en verksamhet som kallas för Lapplådan. Här träffas medlemmarna och syr barnkläder av skänkta tygstycken. Stora paket med barnkläder sänds till Norrbottens länsförbund för vidare utdelning till Marthaföreningens fad-derbarn som bor i Norrbotten, till Luleå Stifts Diakoni samt till doktor Einar Wallquist i Arjeplog, som väl kände till vilka familjer som var i stort behov av hjälp.

Kontakter med statliga och kommunala organ

På begäran fick föreningen svara på remisser och som ett exempel på en sådan var den nya butikstängningslagen, som skulle omarbetas. På den svarade husmödrarna i föreningen att mjölkbutikerna skulle undantas från föreslagna stängningstider och även i fortsättningen ha öppet någon timme på söndagsmorgnarna samt öppna tidigare på måndagsmorgnarna så att barnen kunde få färsk mjölk innan de gick till skolan.

Den statliga Fritidsutredningen innehåller förslag på semesterveckor för husmödrar, något som ger stort anklang bland föreningsmedlemmarna. Husmödrarnas Riksförbund hade en representant i denna utredning och Marthaföreningen bidrar fr o m 1939 och fram till 1943 med kostnaderna för två husmödrar att vistas på ett semesterhem under två veckor, en utgift på 20 kr per person för 14 dagars semestervistelse.
1938 gick föreningen in med en skrivelse till myndigheterna med begäran om byggandet av hem för självförsörjande mödrar. Det föreslogs att dessa hem skulle kallas ”Martha-hem” och där skulle ensamstående mödrar få hyra billigt. I dessa hus skulle finnas barnkrubba samt goda bad- och tvätt-möjligheter.

Under 1930-talet var det stor brist på hembiträden. Föreningen försökte råda bot på detta bl a i samarbete med Konsums Hemtjänst. I de föreslagna Martha-hemmen tänkte man sig att många kvinnor skulle vara intresserade av husligt arbete och förslaget var att det första huset skulle byggas i Bromma då hembiträdesbristen var som störst i detta område.

Långt senare, 1946, gick föreningen in med en skrivelse till Stockholms Stadsfullmäktige om korttidshjälp i hemmen. Från Stockholms stads hem-hjälpsnämnd kom en skrivelse med anhållan om stöd och hjälp att värva personer villiga att åta sig husligt arbete. Det framgår inte om man lyckades med det.

Då vi kommer in på 1950-talet ber Biskopsmötet om Marthaföreningens åsikt i frågan om kvinnliga präster och givetvis är föreningens svar att man ser positivt på att det ska tillsättas kvinnliga präster.

Andra världskriget

I skrivelse från november 1935 från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet inbjöds Marthaföreningen att delta i en aktion mot kriget. Såsom varande opolitisk förening ansåg man att det ”ej var lämpligt att delta i en sådan aktion, som för föreningen kunde få oanade följder”.

Hösten 1938 hålls föredrag om det civila luftskyddet och 1939 kommer man i kontakt med Kvinnornas Beredskapskommitté och inleder ett samarbete. Det är främst information till hushållen inför kriget som närmar sig.

1940 beslutar föreningens styrelse att ”i grupper utföra arbeten för Fin-landshjälpen och vår neutralitetsvakt”. 1940 skänker föreningen 500 kro-nor till Finlandshjälpen och 500 kronor till jaktplansfonden. Nu börjar det stora arbetet med insamlingar, som pågår under hela kriget. Det är in-samlingar av kläder, pengar, ljus, husgeråd, fältjulklappar samt stöd till Norgehjälpen. Man stickar strumpor i mängder till de inkallade. Föreningen lämnar bidrag till hemsysterverksamheten, stadsmissionen, man ordnar fester för gamla på ålderdomshem. Den s k Lapplådan får extra förstärkning med kontanta medel från föreningens styrelse för att kunna köpa tyger till barnkläder.

Förutom det svenska fadderbarnet hade föreningen vid den här tiden både ett finskt och ett norskt fadderbarn. Detta stöd till barnen fortsatte fram till hösten 1947. Då beslutade föreningen att avveckla Fadderbarnsverksam-heten eftersom riksdagen beslutat om allmänna barnbidrag. I stället ger styrelsen engångshjälp till behövande familjer.

Operaföreställningar

1941 hyr Marthaföreningen Stockholmsoperan för att samla in ytterligare pengar och detta år ges Carmen med fru Pålson-Wettergren i titelrollen och Set Svanholm som Don José. H.M. Konungen var närvarande.

Nettoinkomsten blev 1.529:33 av vilka man lämnar 1.297:69 till Nationalinsamlingen och till Beredskapstjänsten 181:70.

Även 1942 genomförs en operaföreställning på Kungl. Operan. Man sänder ut inbjudningar till samtliga kvinnoorganisationer i Stockholm med omnejd.

”Stockholms Husmodersförening Martha av S.H.R. vädjar härmed till samt-liga kvinnoföreningar i Stockholm med omnejd att förena Er med oss i en aktion för neutralitetsvakten, som ligger oss alla varmt om hjärtat. MARTHA har hyrt Operan med en vanlig offentlig föreställning torsdagen den 12 mars 1942. Biljetterna köpas vid teatern och till de vanliga priser-na.”

Enligt en sparad affisch lästes först en Prolog med Karin Kavli och därefter gavs Thais, drama i 3 akter med Joel Berglund, Einar Beyron, Hjördis Schymberg m fl.

”Vi räkna med det varma intresset i föreningarna för de inkallade och hop-pas, att med er hjälp få utsålt, för vilket vi redan nu framföra vårt hjärtliga tack. Det vore önskvärt att så många som möjligt ville ikläda sig husmoders- eller häradsdräkt. Vi ha till sist den stora glädjen meddela att H.M. Konungen lovat närvara.”Resultatet av 1942 års Operakväll blev följande:

Hyra av Operan 3000:-
Biljettintäkter 3.278:45
Regeringslogen 100:- Summa 3.378:45

Hela nettobehållningen, 378:45 gick till nödlidande barn i Norrbotten via Rädda Barnen.

Under krigsåren fortsätter man att sy och sända kläder till behövande barn i Sverige. Föreningen får 1942 extra tilldelning av kuponger från Kristids-nämnden för att inköpa textilier till barnkläder.

Till julen 1945 sändes 400 plagg barnkläder till kyrkoherde Degerman i Korpilombolo för vidare befordran.

1946 sänder föreningen barnkläder och stickade rutor, som först sys ihop till filtar, via Rädda Barnen till olika länder i Europa. Detta år uppgick anta-let filtar till 10.000.

1949 lades Lapplådan ned efter 17 intensivt verksamma år. Överblivna sybehör sändes till en systuga i Tyskland.

1950 diskuterades flyktinghjälpen vid nästan alla sammanträden. In-samlingar påbörjas återigen av kläder och kontanta medel via bössin-samlingar, som går till Kvinnoföreningarnas flyktinghjälp.

Erbjudanden

Både dagstidningar och veckotidningar intresserade sig för det nya intresse som kvinnoföreningarnas verksamhet visade och man skrev ofta reportage från mässor och dylikt. Detta innebar att tillverkare av varor som hade med hushållen att göra gärna kontaktade Marthaföreningen och inbjöd till demonstration av produkter och ibland erbjudande om sammanträdeslokal.

Norrahammars Bruk sände t ex en broschyr av en degknådningsapparat, som man släppt ut i handeln. Firman bad om hjälp att hitta på ett namn på apparaten och givetvis föreslogs att den skulle kallas Marthablandaren. Det framgår inte om namnet antogs.

Winborgsfabriken bad att få komma och demonstrera olika lunchrätter, vilket man beviljade och senare blev det visning av fabriken för medlemmarna.

Lantbruksakademien sände ut frågeformulär till medlemmarna inom Marthaföreningen angående potatisförbrukningen i Stockholm.
Elektricitetsverket erbjöd föreningen fri upplåtelse av lokal mot att verket fick hålla en demonstration. Några månader senare har man sitt första sammanträde i Elverkets nya lokal på Regeringsgatan. Även banker hörde av sig och erbjöd föreningen att utnyttja deras sammanträdesrum.

Övrig verksamhet

Hösten 1940 fick Marthaföreningen besök från Hede Husmodersklubb. Föreningen hade ordnat med ett intressant program för sina gäster och Härjedalsmororna var på Operan och såg Glada Änkan, på Dramaten såg man en föreställning med Anders de Wahl och man åt lunch med landshövding Linnér med maka på Uppsala slott.

Höjdpunkten var ändå då kronprinsessan Louise tog emot Hedehusmöd-rarna på Slottet och underhöll sig med dem under en kvart. Gästerna hade verkligen mycket att berätta då de kom hem igen!

Ett föredrag om kaffets användning, dess nyttighet och välgörande inverkan på matsmältningen blev populärt. 1947 ansökte Marthaföreningen om extra tilldelning av kaffe hos Kristidsnämnden, men begäran avslogs.

Inredning av bostäder var något husmödrar borde lära sig mer om ansåg Marthaföreningens styrelse för att efter inhämtade kunskaper informera och stå till tjänst med råd i dylika frågor.

Studiecirkelverksamheten var enormt populär (och är så än i dag i organi-sationens föreningar). Det kunde handla om konst, litteratur, engelska, tyska, livsmedelskännedom, bostadsfrågor, sycirklar, textilkunskap, gobe-längvävnad, dramatik och mycket annat. Även en modistkurs genomfördes i Marthaföreningen, som avslutades med en hattparad vid ett föreningsmöte.

1953 fick man statsanslag för studiecirkelverksamheten och 1957 fick föreningen även bidrag från Stockholms Stads Biblioteksnämnd. I augusti 1959 avslogs förslaget att organisationen skulle bilda ett eget studieförbund.

Avslutning

Vid vilken tidpunkt Marthaföreningen nedlades har inte klart kunnat veri-fieras. Föreningen arbetade dock vidare till slutet av 1900-talet. Tyvärr har vi inte lyckats finna några originalhandlingar efter år 1963. De personer som efter 1963 satt i Marthaföreningens styrelsen är inte längre i livet och förmodligen har handlingarna försvunnit då hemmen ifråga upplösts.


Stockholm den 1 december 2014

För Stockholmsförbundet Hem och Samhälle



Kerstin Edfeldt

Kontroll

Skapad2014-12-04 14:18:24
Senast ändrad2014-12-04 14:19:58