Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tjolöholms gårdsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30931
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/jI5J2d34z23GbwjFnzGxF6
Omfång
0,4 Hyllmeter 
4 Volymer 
Datering
1700t–1800t(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Tjolöholms gård
Alternativa namn: Tjolöholms säteri
Kategori: Gård. Gårdar

Innehåll

Allmän anmärkningLevererades såsom gåva från Landsarkivet i Göteborg 1996.
Inledning (äldre form)TJOLÖHOLMS GODSARKIV

Historik och ägarelängd
Tjolöholm, beläget i Fjärås socken är möjligtvis identiskt med de Thiulfö som nämns i Waldemars jordebok från omkring 1330. Den förste med säkerhet kände ägaren var Fredrik Rantzau (1590-1645) till Krapperup, Asdal och Bollerup, gods vilka han förvärvat genom sina två giften. Troligtvis kom Tjolöholm i Fredrik Rantzaus (1590-1645) ägo genom giftet med första hustrun Margrete Podebusk. Efter hans död på Fyn 1645, kom hans änka i andra giftet, Ida Skeel i besittning av egendomen. Hon behöll godset fram till 1659 då hon och sonen Otto Rantzau sålde det till Carl Mauritz Lewenhaupt (1620-1666).
Han var en framstående militär samt krigsråd och innehade redan flera gods bl.a. Övedskloster i Skåne. Han var först gift med Dorotea Wrangel (1627-1654), hovjungfru hos drottning Kristina och sedan med Anna Maria Cruus af Edeby (1642-1716).
Vid Carl Mauritz död, tog Anna Maria Cruus över egendomen och hon ägde ensam godset fram till 1692 då hon sålde det till sin kusin Brita Larsdotter Cruus' make greve Fabian Wrede (1641-1712). Han kom efter förvärvandet att kalla sig friherre till Tjolöholm. Under Fabian Wredes tid hade Tjolöholm 30 1/6 mantal i underlydande egendomar. Deras gemensamma dotter Agneta (1674-1730)
Under Lewenhaupts tid lär de underlydande säterierna Ålkärr och Dahl ha utgjort ett fideikommiss tillsammans med Tjolöholm. Detta skall sedan ha överflyttats till Hammarstad i Sörmland av De la Gardie som senare sålde Ålkärr och Dahl till Niclas Sahlgren i Göteborg och egendomarna kom senare att ingå i Gåsevadsholms fideikommiss.
1707 överlät Fabian Wrede Tjolöholm som morgongåvovederlag åt sin hustru. Makarnas andra dotter, Sophia (1676-1708) gifte sig 1707 med Eric Sparre af Sundby (1665-1726) i hans första gifte. Han sägs ha varit i stor onåd hos sin första svärmor och lär ha gjort allt för att blidka henne, bl.a. genom att ge sin och Sophias son namnet Wrede-Sparre.
Det var denne Axel Wrede-Sparre (1708-1772) som vid sin mormoders död 1716, fick ta över Tjolöholm. Han var gift med Christina Margaretha Augusta Törnflycht (1714-1780), men makarna fick aldrig någon son och således dog ätten ut på svärdsidan.
När slottet 1751 blev till salu, köptes det av den nyblivne landshövdinge i Hallands län, Hans Hummel (1694-1772), adlad Hummelhielm. Det är osäkert om han och hans hustru Anna Elisabeth von Döbeln (1714-1794) någonsin bebodde sin halländska egendom eller inte. Makarna fick elva barn, varav sonen David Fredrik Hummelhielm (1735-1785), g.m. Hedvig Posse af Säby (1744-1802), överlät Tjolöholm 1767 till handelsmannen Anthony von Egmondt. Han sålde sedan, med arvingarnas tillstånd, förpantingsrätten till handelsmannen Anders Swalin (1734-1799).
Anders Swalin var gift med Ingrid Christina Jacobsson (1740-1819), de fick tillsammans barnen Johannes (1767-1812), Christina (1769-1807), Maria (1771-1814), Dorotea (1772-1819) samt Catharina (1776-1881). Anders Swalin och hans bror Peter var vid denna tid några av Göteborgs mest framstående handelsmän. Peter Swalin, gift med Petronella von Egmondt, ägde tillsammans med några andra handelsmän ett framgångsrikt trankokeri vid Solviken (även omnämnt som Soviken) på Klädesholmen. Han och brodern Anders var några av männen bakom protesterna mot "Trangrumsakten" en omfattande utredning som ville reglera trankokeriernas utsläpp av fiskavfall. Vid Peters död tillföll detta trankokeri samt galeasen St Peter, brorsonen Johannes Swalin samt dennes svåger, Nicolas Heeggh.
Anders Swalin gjorde under sin livstid om Tjolöholm till fideikommiss för den äldste sonen i varje släktled. I hans testamente framkommer att hans önskan var att sonen Johannes skulle ta över efter hans död. Detta skulle ske genom att han arrenderade egendomen fram till moderns död och att han därefter genom utlösning av sina systrar, skulle få full dispositonsrätt. Johannes Swalin hann emellertid avlida före sin moder och kom således aldrig att tillträda egendomen fullt ut.
Med sin hustru Christina Sandahl hade han barnen Maria Christina (1805-1873), Anders Wilhelm (1806-1831), Olof August (1808-1857), Charlotta Augusta (1805-?), John Fredric (1810-1866) samt Carl Ferdinand (1811-1856). Av dessa kom sönerna Olof August, gift 1:a med Augusta Heeggh, 2:a med Sophia Östberg och Carl Ferdinand, gift med Amelia Heÿl att i tur och ordning besitta Tjolöholm. Någongång under Carl Ferdinands period 1831-1841, ansökte syskonen om tillåtelse att få upplösa fideikommisset och därmed få lov att sälja egendomen.
1841 slutar så familjen Swalins era på Tjolöholm och den nye ägaren blir engelsmannen Richard Dann (1808-1857). Efter hans död uppstod en tvist mellan hans arvingar i Sverige och släktingar i England. Under tvistetiden var Tjolöholm utarrenderat till Heinrich Stade fram till 1863 då det köptes av Berndt Axel Verner Santesson (1796-1868). Han lät 1867 uppföra en slottsliknande huvudbyggnad, vilken senare ersattes med den byggnad man kan se idag. Vid hans död övertog hans son Berndt Ehrenfried Santesson egendomen och behöll den fram till 1896 då han sålde den till James Fredrik Dickson.
Denne man lät under åren 1898-1904 och efter ritningar av Karl Israel Wahlman, uppföra ett nytt corps de logie i engelsk-skottsk Tudorstil. Under hans tid upprättades ett framgångsrikt stuteri som emellertid lades ner kort tid efter hans död. Efterträdare till Tjolöholm blev James Fredrik och Cecilia Blanche Charlotte Dicksons dotter Blanche Charlotte Eleonore och hennes make Carl Gustaf Bonde af Björnö. Deras son Carl Carlsson Bonde sålde godset till Göteborgs stad 1964.

Arkivet
Tjolöholms godarkiv skänktes av Landsarkivet i Göteborg till Landsarkivet i Lund som gåva 1996. Arkivet omfattar handlingar såsom testamenten, bouppteckningar, räkenskaper och enstaka brev uteslutande från släkten Swalins ägandeperiod. I arkivet ingår även en räkenskapsbok för Solvikens salteri och trankokeri på Klädesholmen samt handlingar rörande Carl Ferdinad Swalins förvaltning av sin svärfar Caspar Heÿls sterbhus. I arkivet förvaras även ett koncept till en historik över Tjolöholm och dess ägare, troligen med Axel Wilhelm Ljungman som upphovsman.
I Göteborgs landsarkiv förvaras även ett mindre arkiv rörande släkterna Heÿl och Swalin.


Förteckningen upprättad av

Annika Tergius
Arkivarie

Landsarkivet i Lund
December 2002

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Anders Swalin.
Brita Christina Swalin.
Ingrid Christina Swalin.
Peter Swalin.
Anthon von Egmondt.
Carl Ferdinand Swalin.
Johannes Swalin.

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Släkterna Heyl och Swalin, handlingar rörande medlemmar av - GLA/A0071 (SE/GLA/10059)

Kontroll

Skapad2001-03-06 00:00:00
Senast ändrad2021-11-22 11:52:11