Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Örtofta godsarkiv


Örtofta godsarkiv

HISTORIK

Örtofta gods är känt från medeltiden. Den äldste kände innehavaren var Trugot Has som redan 1372 kan förknippas med Örtofta. Den första huvudbyggnaden uppfördes dock troligen inte förrän på 1400-talet, rester av denna ingår i det nuvarande slottet.

Godsägaren till Örtofta hade s k birkerätt eller domsrätt över invånarna i Örtofta by, vilket innebar att egendomen utgjorde ett eget litet härad. Innehavaren av ett birk skulle bl a hålla birkhus, och ännu på 1700-talet fanns ruinen av birkhuset i Örtofta kvar.

Genom arv kom Örtofta att tillhöra medlemmar av flera danska adels- och stormanssläkter. 1632 såldes godset till Henrik Ramel på Bäckaskog. När han avled 1653 ärvdes Örtofta av dottern Else som gifte sig med Christian Barnekow på Vittskövle. Efter hennes död gifte Barnekow om sig med Birgitte Skeel på Vallö och fick med henne sonen Kjell Christoffer Barnekow som ärvde Örtofta. Han var i sin tur gift med Margareta von Ascheberg, Rutger von Aschebergs dotter. Deras son Christian Barnekow blev ensam ägare till Örtofta. Han var gift med en dotter till Magnus Stenbock. Han renoverade grundligt huvudbyggnaden på Örtofta och lät sätta upp en inskriftstavla över ingångsdörren, prydd av släkterna Barnekows och Stenbocks vapen och årtalet 1728. Christian Barnekows dotter Margareta Magdalena gifte sig med hovmarskalken Carl Filip Sack och när de flyttade in på Örtofta hade slottet inte på länge varit bebott. En restaurering av slottet utfördes då, liksom en utbyggnad och försköning av trädgården. 1809 löste den äldsta dottern Eva Catharina Sack och hennes man Johan Henrik Dücker till sig hela godset. Under Dückers tid anlades en avelsgård vid Slättäng. 1828 genomfördes enskiftet på Örtofta, och 1841 anlades avelsgården Sveaborg. Sonen Carl Fredrik var gift med Eva Ottiliana Elisabet Berg von Linde från Axelvold. De hade två söner, varav den yngste, Carl Fredrik, erhöll Slättäng, och den äldste, Johan Henrik Valter, Örtofta. Den senare anlade också avelsgården Toftaholm. Båda bröderna var ogifta, och då Johan Dücker avled 1892 dog ätten ut med honom.

Under den siste Dückers tid hade slottet byggts om till en tegelborg i fransk renässansstil. Ritningarna hade utförts av den danske arkitekten Ferdinand Meldahl. Johan Dücker testamenterade Örtofta och Slättäng till Jacob Erland Fredrik Bennet. Han var gift med Anna Rosenblad och hade sonen Carl Wilhelm Henrik Dücker Bennet, som överlåtit godset på sina barn.

Flera av de många olika släkter som varit knutna till Örtofta har lämnat spår i godsarkivet. Så finns en mängd handlingar som bouppteckningar, arv och arvskiften, testamenten o s v i arkivet (serie A 1, A 2, A 3). Dessutom har bevarats personliga handlingar som militära fullmakter, examensbevis, betyg, korrespondens, kassaböcker m m för medlemmar av de nämnda släkterna (serie J 1, J 2, J 3, J4). Här bör särskilt nämnas släkten Hederstjerna, som visserligen aldrig hört till ägarna av godset, men som har en indirekt anknytning. Jacob Bennet, ägare från 1892, var dotterson till Anna Maria Hederstjerna. Hon föddes 1808 på Osaby gods i Tävelsås socken i Småland som dotter till Erland Hederstjerna och Maria Sofia Wrangel von Brehmer. En mängd handlingar både angående Erland Hederstjerna och släktingar till honom och hans hustru (serie J 1) samt angående Osaby gods (serie H 1) har bevarats i arkivet. Bland handlingarna rörande Osaby kan framhållas ett brev signerat Sigismund, från 1586. Originalet förvaras i landsarkivets pergaments- och pappersbrevsamling, och en kopia har lagts i godsarkivet.

De handlingar som berör själva Örtofta gods (serie A 1, A 2 samt A 3) är inte så många och omfattar i huvudsak åtkomsthandlingar av diverse slag, Handlingar angående arrenden och arrendegårdar, inventarieförteckningar, handlingar angående skiftet, syneprotokoll för underliggande gårdar o s v. Några handlingar angående Örtofta sockerbruk och järnvägen som drogs rakt igenom byn finns också bevarade, liksom handlingar angående den pensionsanstalt som Carl Fredrik Dücker d ä inrättade för Örtofta och Slättäng. Bland handlingar om andra gods som genom sekundär proveniens hamnat i Örtofta godsarkiv kan nämnas sådana som rör gods tillhörande släkterna Barnekow och von Ascheberg (serie H 1), vidare handlingar angående Skeinge i Verums församling (Maria Sofia Hederstjernas födelsegods). Där finns också handlingar angående det s k wrangelska förmynderskapet - Carl Adam Wrangel af Ardinal var förmyndare för Valdemar Wrangel von Brehmer (1774-1829) vars far avled då sonen var liten. Denne Valdemar var bror till Maria Sofia Hederstjerna och Skeinge gods var hans arv (serie H 1).

Intressanta är också "handlingar rörande Mathilda (Amy) Folckers konkurs" 1902, med inventering av hennes modeaffär vid Brunkebergstorg i Stockholm 1900. Denna kvinna var dotter till en sidenfabrikör i Stockholm och moster till Jacob Bennet (serie H 10).

Örtofta kyrka var patronatskyrka under godset, och en del handlingar som rör kyrkans räkenskaper, tillsättning av kyrkoherde, reparation av kyrkan m m finns bevarade i godsarkivet (se serie D 1).

Till arkivet hör också dels en pergamentsbrevsamling dels en fin kart- och ritningssamling. Bland kartorna bör särskilt nämnas landsarkivets (1985) äldsta, från 1680, föreställande Osaby, vidare ett antal vackra skifteskartor från Örtofta, och slutligen flera av Meldahls originalritningar till ombyggnaden 1857-1861.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Litteratur: Richart-Ljunggren, Skånska herregårdar, Lund 1852-1863; Svenska Slott och herresäten, Malmöhus län, norra delen (Malmö 1966); kommande artikel av Siegrun Fernlund i Bebyggelsehistorisk tidskrift 1986 om bebyggelse och kulturlandskap i Örtofta samt artikel i Sydsvenska dagbladet 1984-07-22; Tillbaka till naturen. Fruntimmerstoaletter och dagens modevärld, av Siegrun Fernlund (om modeaffären vid Brunkebergstorg).

Se även Örtofta kyroarkiv samt Örttofta birketings arkiv.

Örtofta gods, ägarelängd

1372 Trugot Has
Hans son Trued Has, g m
Christine Engelbrechtsdotter Bydelsbach
1437 Deras son Knut Truedsen Has, g m
Ingeborg Hak.
1481 Deras dotter Maria Knudsdotter, g m
Tönne Vernersen Parsberg till Harrestad
1521 Deras dotter Gertrud Tönnesdotter
Parsberg, g m Johan Björnsen Björn
till Nielstrup.
1530 Deras dotter Anna Johansdotter Björn,
g m 2:o Christoffer Johansen Linde-
nov till Forslet och Drenderup.
ca 1580 Deras son Johan Christoffersen
Lindenov, g m Mette Hansdatter
Spegel.
Deras son Gottfrid Johansen Lindenov.
Genom köp Este Bille till Ellinge och
Vallen, barnlös.
1619 Dennes kusin Eske Laugensen Brock,
g m Christence Axelsdatter Viffert.
1625 Deras dotter Brigitte Eskesdatter
Brock, g m Tyge Brahe till Tosterup.
Genom köp Frands Henriksen Lykke,
g m Elisabet Eskesdatter Brock.
1632 Genom köp Henrik Ramel till Bäckaskog,
g m 2:o Margrete Ottesdatter Skeel.
1653 Deras dotter Else Ramel, g m
Christian Barnekow till Vittskövle,
denne g m 2:o Brigitte Skeel.
1666 Deras son Kjell Christoffer Barnekow,
g m Margareta von Ascheberg.
1700 Hans änka Margareta von Ascheberg.
1724 Deras söner Rutger och Christian
Barnekow.
1727 Christian Barnekow, g m Eva Charlotta
Juliana Viktoria Stenbock.
1762 Deras dotter Margareta Magdalena
Barnekow, g m Carl Philip Sack.
1809 Deras dotter Eva Catharina Sack, g m
Johan Henrik Dücker.
1826 Deras son Carl Fredrik Dücker, g m
Eva Ottiliana Elisabet Berg von Linde.

1854 Deras söner Johan Henrik och Carl
Fredrik Dücker, båda ogifta.
1892 Genom testamente Jacob Erland Fredrik
Bennet, g m Anna Rosenblad.
1951 Deras son Carl Wilhelm Henrik Dücker
Bennet, g m Louise Violet Gunilla
Wachtmeister af Johannishus.
1955 Deras barn James Dücker Bennet,
Wilhelm Dücker Bennet, Teresita
Bennet, g Vauthier.

Förteckningen är omarbetad och kompletterad i samband med inordnande av ett större tillägg av arkivarie Annika Tergius våren 2005. Formuleringarna och akterna från den gamla förteckningen har så långt det varit möjligt, bevarats och endast överförts i den nya strukturen.
I samband med inventering av Landsarkivets bestånd 2011 har en tryckt beskrivning över Örtofta påträffats. Det är okänt hur handlingen har kommit till Landsarkivet och om den hört till ett annat arkiv, den är nu inordnad i H 10:1 i Örtofta godsarkiv. Annika Tergius 2011.

 Serier (38 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
#Kartor och ritningar som ej redovisas i annan serie 
A 1Handlingar rörande åtkomst. äganderätt, överlåtelser, belåning m fl handlingarSerien i arkivboxar.
Se även serie A 3 och B 1.
Pergamentsbreven förvaras i landsarkivets pergaments- och pappersbrevsamling.		 
A 2Bouppteckningar, testamenten, m fl handlingar ang. arv
Serien i arkivboxar.
Se även serie A 1.		 
A 3Handlingar rörande rättegångar m fl uppgörelserSe även serierna A 1, A 2, B 1 samt G 1. 
B 1Skattehandlingar av skilda slagSerien i arkivbox.
Se även serie A 3.		 
B 2 AAHuvudböcker för ÖrtoftaSerien inbunden om inget annat anges.
Se även serierna B 3 A samt B 3 BA.

För åren 1852-1894 utgörs böckerna av kassakonto respektive spannmålskonto.
Räkenskapsår:
1852-1894 1/8-1/8
1894-1923 1/4-31/3
1944-1951 1/1-31/12


Lucka 1923-1943.		 
B 2 ABHuvudböcker för SlättängSerien inbunden.
Räkenskapsåret är 1/7-1/7		 
B 2 BAAvräkningsböcker för ÖrtoftaSerien inbunden.
Se även serierna B 4 AA samt B 10.		 
B 2 BBAvräkningsböcker för SlättängSerien inbunden och lagd i arkivbox. 
B 3 APenningräkningar för ÖrtoftaSerien i arkivbox.
Se även serierna B 2 AA, B 3 BA samt B 3 D.

Räkenskapsår 1/10-30/9		 
B 3 BAKassaböcker för ÖrtoftaSerien inbunden.
Se även serierna B 2 AA, B 3 A samt B 3 D.

Lucka 1914-03-32 - -1942-12-31		 
B 3 BBKassaböcker för Slättäng 
B 3 CASpannmålsböcker för ÖrtoftaRäkenskapsår 1/10-30/9 
B 3 CBSpannmålsböcker för Slättäng 
B 3 DMånadsräkningar för ÖrtoftaSerien i arkivbox.
Se även serie B 3 A och B3 BA.		 
B 3 EDagböcker för Örtofta och SlättängSerien inbunden och lagd i arkivbox.
 
B 3 FVaruböcker för ÖrtoftaSerien inbunden.
Lucka 1932-1944.
 
B 4 AAAvlöningsböcker för ÖrtoftaSerien inbunden.
Se även serierna B 2 AB samt B 10.		 
B 4 ABAvlöningsböcker för SlättängSerien inbunden och lagd i arkivbox. 
B 5Kontraböcker för Örtofta och Slättäng 
B 10Räkenskaper av skilda slagSerien i arkivboxar.
Serien omfattar handlingar rörande både Örtofta och Slättäng.		 
C 1Arrendehandlingar samt kontrakt för soldater, undantag och jordSerien i arkivbox.
Serien omfattar arrendehandlingar såsom arrendekontrakt och syneprotkoll samt kontrakt för soldater, undantag och arrendejord. I serien ingår även en del städjobrev samt kostnadsförslag och rättegångshandlingar.
Se även serierna A 1, A 3, H 1 samt H 3.		 
D 1Handlingar angående jus patronatusSerien i arkivkartonger. 
E 1DagsverkslistorSerien inbunden.
Serien omfattar uppgifter från både Örtofta och Slättäng.		 
E 2Stamrullor för kobesättningenSerien inbunden om inget annat anges.
De angivna årtalen är ungefärliga.
Se även serie H 4.		 
E 3Förteckningar av skilda slag 
G 1LantmäterihandlingarArkivbox. 
H 1Handlingar angående andra gods och gårdarSerien i arkivkartonger. 
H 2Handlingar och räkenskaper rörande pensionsinrättningen vid Örtofta och
Slättäng		 
H 3Handlingar och räkenskaper rörande Lantarbetsgivarnas centralförening 
H 4Handlingar och räkenskaper rörande lantbruket och djurhållningenSerien i arkivboxar.
Se även serie E 2.		 
H 5Handlingar rörande byggnaderna och trädgårdenSerien i arkivbox.
Se även serierna C 1 samt H1.		 
H 10Handlingar av skilda slagSerien i arkivkartonger. 
JHANDLINGAR RÖRANDE ENSKILDA PERSONER
Läsesal
 
J 1Erland Hederstjernas handlingar och räkenskaper
Serien i arivkartonger. 
J 2Handlingar angående övriga enskilda personerSerien i arkivkartonger. Handlingar består, där ej annat anges, av militära fullmakter, betyg, examensbevis, korrespondens. 
J 3J. W. Dückers privata räkenskaperArkivbox. 
J 4Jacob Bennets handlingar och räkenskaperArkivbox