Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svenska Röda Korset


INLEDNING I

Svenska Röda korsets ursprung daterar sig till år 1865 (1). I januari månad sagda år bildades Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuka i fält enligt riktlinjer som uppställts på en kongress i Genève året dessförinnan och som föreligga i den bekanta Genèvekonventionen av år 1864. Föreningens första ordförande blev hertigen av Östergötland, sedermera konung Oscar II. År 1886 ändrades namnet till Svenska föreningen Röda korset.
Föreningens arbete erhöll redan från starten ett värdefullt stöd av en kvinnlig sammanslutning, den s.k. Fruntimmersföreningen; namnet ändrades senare till Damkommittén.

Röda korsets verksamhet under årtiondena närmast efter starten var självfallet av relativt blygsamt format och krävde ingen omfattande organisatorisk apparat. Först omkring sekelskiftet erhöll såväl verksamheten som organisationen fastare former.

År 1906 genomfördes den första större omorganisationen. Röda korsets arbete uppdelades då på tre olika föreningar, nämligen Röda korsets förening för frivillig sjukvård i krig, Röda korsets kvinnoförening och Röda korsets sjuksköterskehem. I spetsen för varje förening ställdes en särskild styrelse; som överordnat organ inrättades en överstyrelse bestående av styrelsemedlemmar i de tre föreningarna. För att åstadkomma samverkan med den sedan år 1900 existerande Drottning Sophias förening för understödjande av härens och flottans sjukvård skapades samtidigt Centralrådet, som blev det frivilliga sjukvårdsväsendets högsta organ. Det samarbete som nu etablerades mellan landets tvenne sjukvårdsföreningar antog efter hand allt fastare former. Framför allt blev detta förhållandet efter första världskrigets utbrott. Tanken på en sammanslagning av de båda föreningarna var trots detta ständigt aktuell och kunde även realiseras år 1915 efter några års förberedande arbete.

Den nya organisationen fick namnet Svenska Röda korset, och dess stadgar stadfästes av Kungl. Maj:t den 23 juli 1915. I spetsen för den centrala ledningen ställdes en överstyrelse, under vilken tre direktioner sorterade. Av dessa blev Direktion I högsta organ för kvinnornas arbete inom Röda korset och utgjorde alltså den tidigare kvinnoföreningens organisatoriska fortsättning. Åt direktion II uppdrogs förvaltningen av Stiftelsen Röda korsets sjuksköterskehem, medan slutligen Direktion III fick handläggningen av alla ärenden rörande de frivilliga sjukvårdstrupperna och samaritverksamheten på sin lott.

Efter den genomgripande omorganisationen 1915 har endast smärre organisatoriska förändringar ägt rum. En av de viktigare föranleddes av tillkomsten av en ny arbetsgren, ungdomsverksamheten. Tanken att skapa en särskild organisation härför, ett Ungdomens Röda kors, uppstod 1921, då en kommitté tillsattes för att utreda frågan. Först 1923 fick emellertid denna nya organisation en fast anknytning till Röda korset, då Direktion I fick i uppdrag att i samråd med Överstyrelsens ordförande handlägga dess ärenden. År 1925 överfördes denna uppgift till Direktion II, vars förvaltning av Stiftelsen Röda korsets sjuksköterskehem samtidigt upphörde och överlämnades åt en särskild styrelse.

Den 10 december 1937 fastställde Kungl. Maj:t nya grundstadgar för Röda korset. I och med att dessa trädde i kraft den 1 januari 1938 ersattes Direktion I av Centralrådet för Röda korsets kvinnoarbete (kvinnorådet) och Direktion II av Centralrådet för Ungdomens Röda kors (U R K-rådet). Direktion III:s arbetsuppgifter uppdelades på överstyrelsen samt två nyinrättade kommittéer, hjälpsyster- och luftskyddskommittéerna. Av dessa blev den senare av kort varaktighet och har icke avsatt några arkivalier.

Röda korsets ursprungliga och länge enda uppgift var att understödja försvarets sjukvård. Den första föreningen tog dock redan på ett tidigt stadium livligt del i det internationella hjälparbetet - bl a i tysk-franska kriget 1870-1871 - och visade därvid en generositet, som på vissa håll väckte farhågor för föreningens förmåga att fullgöra sin egentliga mission. Bildandet av Drottning Sophias förening år 1900 med ändamål att direkt stödja den svenska härens och flottans sjukvård var i viss mån ett uttryck för det ogillande med vilket man på många håll följde Röda korsets alltför omfattande internationella åtaganden. Efter omorganisationen 1906 har dock dess nationella karaktär allt starkare trätt i förgrunden och fått sitt kanske mest markerade uttryck i den socialhygieniska verksamhet, som inleddes efter världskriget 1914-1918 och sedan alltmer intensifierats.
Det nationella hjälparbetet har emellertid icke medfört att de internationella förpliktelserna åsidosatts. Under och efter första världskriget nådde hjälpen bland krigets offer en omfattning av dittills oanad storleksordning. Att lösa de nya uppgifterna inom den bestående organisationens ram visade sig redan på ett tidigt stadium ogörligt. En rad tillfälliga organ skapades: Hjälpkommittén för krigsfångar, Byrån för utväxling av krigsfångar, Krigsbarnsbyrån, Byrån för hjälpverksamhet i Ryssland m.fl. Av dessa organ hade Hjälpkommittén den ojämförligt största arbetsuppgiften. Den bildades den 17 juni 1915 och dess första uppgift blev att förmedla kärleksgåvor till krigsfångar i Ryssland, Tyskland och Österrike-Ungern. Efter hand organiserades arbetet på ett huvudkontor i Stockholm och filialkontor i Petrograd, Moskva, Jekatarinburg och Rostov. Till de olika fånglägren sändes en rad delegater, som hade det omedelbara överinseendet av arbetet om hand. Vid sidan av kommitténs gåvoförmedlande verksamhet var dess förmedling av brev och dess efterforskningar av krigsfångar av mycket stor betydelse.

Av efterkrigshjälpen till nödlidande länder kan de stora livsmedelstransporterna till Ryssland framhållas. En särskild kommitté, benämnd Regerings- och Röda kors-kommittén, tillsattes för att organisera dessa. Dessutom inrättades en specialbyrå, Byrån för hjälpverksamhet i Ryssland, underställd Röda korsets överstyrelse. Som närmaste uppgift ställdes att förse Samaradistriktet med livsmedel. Under åren 1921-1924 var en expedition verksam inom detta distrikt med utdelning av livsmedel, kläder, medicin, m.m; dessutom uppsatte expeditionen egna folkkök, vid vilka befolkningen utspisades. Förutom till Samara skickades åren 1921 och 1922 hjälpsändningar även till Gammal-Svenskby i Ukraina.

Svenska Röda korsets arkiv är till stor del inbundet och välbevarat. Detta gäller även de äldre delarna av arkivet. Besvärliga lokalförhållanden ha dock bringat arkivalierna i en viss oordning, vilket emellertid främst gäller de tillfälliga organens handlingar. Dessas proveniens har därvid icke sällan gått förlorad, men har dessbättre i regel varit lätt att fastställa. I samband med det under år 1952 utförda ordnings- och förteckningsarbetet har även utgallring av vissa handlingar ägt rum. Denna gallring har dock varit begränsad till handlingar yngre än 1915 med undantag av dupletter och avskrifter, som utgallrats även i de äldre serierna.

I överstyrelsens och övriga permanenta organs arkiv har gallringen varit av ringa omfattning. Förutom verifikationerna, som redan tidigare gallrats med en tioårig frist, ha endast rutinkorrespondens angående Röda kors-veckan, förtjänstmedaljer och tidskriften, rekvisitioner m.m. samt koncepträkenskaper i den mån originalet funnits i behåll bortgallrats. De tillfälliga kommittéernas och byråernas handlingar ha däremot gallrats ganska hårt. Endast handlingar som beröra organisation, personal och ekonomi ha ansetts böra bevaras liksom viktigare korrespondens, rapporter och redogörelser. All rutinkorrespondens, rekvisitioner och konossement ha gallrats. Endast beträffande det största av de här avsedda arkiven, hjälpkommittén för krigsfångar, torde en något utförligare redogörelse vara påkallad.
Sedan Hjälpkommitténs arbete upphört nedpackades de handlingar dess verksamhet avsatt i 60 lådor, vilka till större delen placerades på Högre allmänna läroverkets å Östermalm vind. Samtidigt uppgjordes en summarisk förteckning över arkivet, vilken emellertid senare tyvärr gått förlorad. Av kommitténs och dess kontors omfattande material ha följande handlingar gallrats: korrespondens med banker, tidningar, postanstalter och speditionsfirmor; korrespondens angående kläder och normalpaket; telegram och telegramkopior; listor över kärleksgåvor; kvittensböcker, redovisningar jämte verifikationer från delegaterna och Petrogradkontoret; kassaverifikationer, konossement, postkvitton, och mottagningsbevis. Korrespondens mellan Stockholmskontoret och dess underkontor i Ryssland har endast bevarats i Stockholmskontorets arkiv. En omfattande samling svenska och utländska trycksaker har avskilts från arkivet och dels införlivats med Överstyrelsens bibliotek, dels överlämnats till Kungl. Biblioteket. Diverse sedlar och mynt, som tillhört avlidna krigsfångar, ha slutligen skänkts till Kungl. myntkabinettet. Hjälpkommitténs arkiv, som ursprungligen utgjorde cirka 100 hyllmeter, omfattar efter gallringen 492 vol. eller 31 hyllmeter.

År 1952 överlämnades Svenska Röda korsets arkiv 1864-1940 såsom öppen deposition till Riksarkivet. Denna del av arkivbeståndet omfattar 1154 volymer eller 63 hyllmeter.

Stockholm i januari 1953
Ingvar Holmberg



INLEDNING II

År 1952-1953 upprättade arkivarien Ingvar Holmberg en stor förteckning över Svenska Röda korsets arkiv. I samband med avslutandet av detta förteckningsarbete deponerade Röda Korset i Riksarkivet sitt arkiv för åren 1864-1940 (1154 vol.)

Sedan dess har ytterligare ett antal accessioner mottagit av Riksarkivet.

1959 skedde en leverans av handlingar ur olika serier för åren 1941-1951 (c:a 400 vol) bestående av:

Diarier (5 vol nr 24-28, 1941-1945)
Liggare (4 förteckningar över dossiersystemet)
Handlingar ur olika serier (365 vol nr 65-431, 1941-1951)
Räkenskaper (11 vol huvudböcker, nr 27-37, 1941-1951 samt 19 vol kassaböcker nr 37-55, 1941-1951)

1963 överlämnades från Svenska Röda korset:
Kassaböcker (3 vol från Samaraexpeditionen 1921-1924)
Huvudbok (1 vol från Samaraexpeditionen 1921-1924)

1966 års accession innehöll 63 vol:
Antikvarie Hallströms handlingar från Ryssland 1915-1916 (14 vol)
Folke Bernadottes korrespondens 1943-1948 (43 vol)
Prins Carls utkast till självbiografi samt div arbetsmaterial (6 vol)

1967 levererades sammanlagt 152 vol bestående av:
Pressklipp 1914-1946

Innalles 240 vol mottogs vid leveransen 1968 bestående av följande handlingar:
Hjälpkommittén för krigsfångar (Ryssland) 1915-1920 (1 vol)
Ordföranden och vice ordföranden i SRK (20 vol)
Generalsekreteraren 1945-1957 (94 vol)
Korea-sjukhuset 1950-1957 (64 vol)
Kassaböcker 1941-1957 (8 vol)
Huvudböcker 1941-1957 (17 vol)
ÖS Tuberkuloskommitté 1948-1950 (8 vol)
Antituberkuloskampanjen 1948-1950 (4 vol)
Rådfrågningsbyrån för flyktingar 1956-1962 (14 vol)
Inventarieböcker 1951-1957 (7 vol)

Under hösten 1969 mottog Riksarkivet slutligen en stor accession, vars leverans uppskjutits på grund av Riksarkivets flyttning till Marieberg. Denna accession omfattar inalles 296 vol från åren 1939-1953 och har följande innehåll:

Internationella avdelningen:
Koncept till utgående skrivelser 1942-1951 (26 vol)
Inkommande brev 1940-1949 (49 vol)
Handlingar ur olika serier 1943-1953 (59 vol)

Supplement till Överstyrelsens handlingar ur olika serier, 1939-1951 (107 vol)
Antituberkuloskampanjen, 1948-1950 (8 vol)
Korea-avdelningen 1950-1957 (1 vol)
Pressklipp 1943-1953 (46 vol)

Det slumpmässiga urvalet av arkivalier vid leveranserna till Riksarkivet gör det tyvärr omöjligt för Riksarkivet att för forskningen presentera det deponerade materialet så klart och överskådligt , som önskvärt vore.

Den arkivläggningsplan, som ligger till grund för Riksarkivets förteckning av 1953, har sedermera slopats av Svensk Röda korset.

Handlingar, som beröra ett och samma verksamhetsområde, måste tyvärr av forskaren efterforskas inom flera arkivserier. Arkivalier, som t.ex beröra verksamheten i Korea 1950-1957, återfinns sålunda i Överstyrelsens handlingar ur olika serier (avd VII, internationell verksamhet, enligt gamla förteckningsplanerna) dels i Generalsekreterarens arkiv (VII F 32), dels i Internationella avdelningens eget Korea-arkiv, kallat Korea-sjukhuset 1950-1957.

För att underlätta för forskaren att finna eftersökt material har Riksarkivet i de nya förteckningarna jämte supplementen sökt i möjligaste mån bibehålla den gamla förteckningsplanens gruppsystem I-VII (jämte underavdelningar), som använts i 1953 års förteckning. Enär handlingarna ibland äro disparat hopfogade har Riksarkivet dessutom bemödat sig om att ge en så innehållsrik redogörelse för volymernas innehåll som möjligt.

Arkivarien Sven Åstrand har ordnat och förtecknat Folke Bernadottes arkiv.

Särskilt tillstånd erfordras för forskning i Folke Bernadottes arkiv samt för en del av Rådfrågningsbyråns för flyktingars handlingar.

Stockholm i september 1970
Carin Bedoire

Svenska Röda korsets förteckningar är registrerade i Arkis enligt den ursprungliga förteckningen med löpande volymnumrering.
2008-09-08

(1) Förberedande sammanträden hade hållits i december månad 1864. Protokollen över dessa äro bevarade.

Senare leveranser har genomförts 2020 och 2023. Leveransen 2023 skedde i samband med att Röda Korset flyttade kontoret i Stockholm.

 Arkiv (5 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
Se även: SE/RA/780058Stiftelsen Rödakorshemmet (Röda Korsets Högskola) 
1Svenska Röda Korsets arkiv I 
2Svenska Röda Korsets arkiv II 
3Svenska Röda Korsets fotosamlingPlacering, se respektive serie. Fotosamlingen innehåller även oförtecknade fotografier, ca 5 hyllmeter. 
4Svenska Röda Korsets affischsamlingRegister finns för affischer tillhörande SRK II i , delarkiv 10: Informationsavdelningen/Kommunikationsavdelningen samt delarkiv 7 - serie F12.

Oförtecknat delarkiv, kontakta Riksarkivet för beställning.
Arkivet innehåller såväl svenska som utländska Födakorsaffischer.
Läsesal