Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Häradsskrivaren i Gripsholms fögderi I

Häradsskrivaren i Gripsholms fögderi

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/10435/1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/cU5IglOL1q2tj02pyLlN96
Omfång
35,5 Hyllmeter 
Datering
1604–1945(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Häradsskrivaren i Gripsholms fögderi (– 1951)
Kategori: Statlig myndighet. Häradsrätter -1970

Innehåll

Syfte & innehållHäradsskrivarens i Gripsholms fögderi arkiv täcker åren 1604–1966, varav den äldre delen, dvs. Häradsskrivarens i Gripsholms fögderi arkiv I, täcker tiden fram t.o.m. 1945. Den yngre delen, Häradsskrivarens i Gripsholms fögderi arkiv II, täcker tiden 1945–1966.

Gripsholms fögderi var tidigare benämnt Fjärde fögderiet efter sin nummerordning i Södermanlands län. Fr.o.m. 1886 benämndes det Gripsholms fögderi.

Gripsholms fögderi omfattade Daga, Selebo och Åkers härader, vari följande församlingar åtminstone periodvis har ingått (modern stavning):

Daga härad: Björnlunda, Dillnäs, Frustuna, Gnesta (municipalsamhälle), Gryt, Gåsinge, Kattnäs.
Selebo härad: Aspö, Kärnbo, Taxinge, Toresund, Ytterenhörna, Ytterselö, Överenhörna, Överselö, Mariefred.
Åkers härad: Fogdö, Helgarö, Härad, Länna, Strängnäs landsförsamling, Strängnäs stadsförsamling, Vansö, Åker.

Som arkivbildare upphör Häradsskrivaren i Gripsholms fögderi, liksom häradsskrivararkiven generellt, år 1966. Följande års skattskrivningshandlingar - se Lokala skattemyndigheten i Strängnäs fögderi arkiv (som täcker åren 1967–1990).

Häradsskrivarens ämbetsområde var fögderiet inom länet. Fögderiet bestod geografiskt av flera härader, därav yrkestiteln, vilka i sin tur bestod av ett varierande antal socknar. Häradsskrivaren skötte även i förekommande fall skattskrivningen i de städer som saknade magistrat. Häradsskrivaren samarbetade delvis med kronofogden. Kronofogden ansvarade för uppbörden medan häradsskrivaren ansvarade för skattskrivningen samt för kontrollen under uppbördsstämman. 1863 blev socknarna borgerliga kommuner. Fögderidistrikten var ändå i stort sett desamma från 1600-talet in på 1900-talet. 1917 omorganiserades fögderiförvaltningen och delades i två, fögderier och landsfiskaldistrikt. Kronofogden upphörde i samband med detta 1918 och ersattes av landsfiskaler medan häradsskrivarämbetet fortsatte sin existens. När skatteväsendet helt förstatligades 1967 upphörde det dock och häradsskrivarna efterföljdes av lokala skattemyndigheter. Häradsskrivare övergick då till att vara en chefstitel hos dessa.

Materialet hos denna arkivbildare innehåller luckor, och enstaka volymer spänner över långa tidsspann. Handlingar från 1600-talet förekommer sparsamt medan 1700–1900-talen är rikast representerade.

Häradsskrivararkiven innehåller material som har med skattläggning att göra, såsom jordeböcker, mantalsskrivningslängder och uppbördsböcker. Detta häradsskrivararkiv består bl.a. av följande handlingsslag:

Jordeböcker
Jordeböcker har upprättats sedan medeltiden. I jordeböckerna klassificerade man jorden efter skattenatur – skatte-, frälse- eller kronojord. Under 1600-talet upprättades jordeboken varje år, under 1700-talet för sexårsperioder. Under 1800-talet upprättade man jordebok endast 1825 samt på 1870-talet (vilket år varierade mellan fögderierna). Övrig tid förekom s.k. förändringsextrakt när så krävdes p.g.a förändringar i förhållandena. Jordeboken skrevs i tre exemplar och kan återfinnas både i häradsskrivarens arkiv, i länsstyrelsens arkiv och i kammararkivet i Stockholm (numera förvarat i Riksarkivet i Marieberg, Stockholm). Jordeböckerna upphörde i slutet av 1800-talet. Jordeboken upptar alla gårdar och torp församlingsvis. För varje gård och torp angavs oftast brukarens namn och skatten som många gånger betalades in natura och då i form av exempelvis spannmål, smör, ägg, kött, hö eller till t.ex. järn . From 1869 betalades skatten omräknat i pengar. När man forskar i materialet får man tänka på att det sker en successiv utveckling av innehåll och struktur över en lång tidsrymd.

Tiondelängder
Utöver den skatt som erlades enligt jordeboken uttogs även tionde, vilket gick till prästen och fattigvård. Efter reformationen upptogs även kronotionde, vilket var 2/3 av det totala tiondet. Tiondet kunde betalas in natura eller genom arbetsinsatser såsom exempelvis dagsverken eller skjutsningstjänst. Detta finns noterat i tiondelängderna.

Rusttjänstlängder
Istället för att betala grundskatt ställde adeln upp med rusttjänst. Noteringar kring detta finns i rusttjänstlängderna.

Markegångshandlingar
Markegångstaxor var årliga prislistor över de persedlar (dvs. nyttigheter, utrustning) som jordeböckerna innehöll. Priset sattes av kronofogden och särskilda deputerade från socknarna varje år i november när årets skördar salufördes, och skulle avspegla marknadspriset vid tillfället. Fr.o.m. 1869 förlorade denna prissättning sin betydelse för debiteringen.

Mantalslängder
Mantalslängden var i sin tidigaste form en kvarntullsmantalslängd över kvarnskatt, som erlades vid malning av spannmålen. Redan 1635 föreskrevs att mantalslängder skulle föras. De låg sedan till grund för de många övriga längder som upprättades av häradsskrivarna. Fram till 1860 finns mantalslängd både i häradsskrivarens arkiv, i länsstyrelsens arkiv och i kammararkivet i Stockholm. Fr.o.m. 1861 finns de i de två förstnämnda arkiven. Mellan 1600 och 1779 skötte särskilda mantalskommissarier mantalsskrivningen, men från 1779 upprättades även dessa längder av häradsskrivaren. Mantalslängderna har varierande utformning både lokalt och över tid. 1804 utkom föreskrifter rörande en riksgemensam utformning av dessa.

Mantalslängderna är topografiskt upplagda utefter socknarna i fögderiet och man använde sig av ett kolumnsystem. Ibland ser man även en uppdelning efter fastigheternas skattenatur i skatte-, krono- resp. frälsehemman och torp. Under gårdarna redovisas sedan befolkningen (alla över mantalsbar ålder). Adeln är ej upptagen då den ej betalade grundskatt. Både mantalsskrivna och icke mantalsskrivna skulle införas i mantalslängden, vilket fastslogs 1673. Mantalen redovisas i siffror. Periodvis noterades dock endast hushållsföreståndaren, som var den som ansvarade för att betala mantalsräntan. Från 1700-talet blev längderna successivt utförligare vad gäller personuppgifter, då alla människor som liv ägde skulle upptagas här. Många nämns dock endast med en siffra och ej med namn. Först på 1800-talet blev uppgifterna fullständigare. Personernas ålder anges då ofta. Civilstånd anges i viss utsträckning. Efternamn finns ofta utskrivna men ej alltid patronymikon. För huvudpersonen anges också ofta yrkestitel. Skatter och skattebefrielser redovisades också i kolumner.
Om man ej finner en person i kyrkböckerna är det möjligt att den kan återfinnas här.
Mantalslängderna är uppställda efter jordeboken. Fr.o.m. 1811 skulle även kyrkoskrivningshandlingar, så som husförhörslängden, användas vid upprättande av längderna, som då kontrollerades av pastorn. För dem som ej återfanns i mantalslängden skulle särskilda register upprättas. För att hitta dem som ej varit mantalsskrivna av någon anledning, det gäller t.ex. de som arbetat tillfälligt på orten, kan man söka i särskilda längder för icke mantalsskrivna (exempelvis längder över utlänningar).

Mantalsränta (eller hemmantalsränta) kallades ofta ”den extra ordinarie räntan”. Denna skatt upptogs i mynt beräknat på mantal, vilket i sin tur var beräknat efter jordinnehav. En normalstor gård räknades som 1/2, 1/4 eller 1/8 mantal. Mantalspenningen betalades av hushållsföreståndaren för varje arbetsför människa mellan 15 och 63 år på gården.
Från 1620 infördes en personlig skatt benämnd mantalspenning, vilken varade t.o.m. 1938.
Man ska ej blanda ihop mantalsränta och mantalspenning. Mantalspenning var en personlig skatt medan mantalsräntan var beräknad på jorden.

Genom mantalslängderna fick man överblick över befolkningen. I dessa kan finnas uppgifter om folkets ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, till exempel alkohol- och tobaksbruk.
Vid omläggningen av folkbokföringssystemet 1991 upphörde mantalslängden.

Taxeringslängder – förmögenhetslängder och inkomstlängder
Som grundval till taxeringslängderna låg mantalslängderna och taxeringslängderna uppstod genom behovet av komplettering till dessa. Dessa uppställdes, liksom mantalslängden, topografiskt. Personredovisningen i taxeringslängderna är mer summarisk men hushållens huvudperson redovisas. Ursprungligen gjordes separata taxeringslängder för varje skatt. Så småningom lades den allmänna bevillningen (grundskatten) samt lön- och betalningsavgiften i samma längd. Från 1740 skulle fem särskilda speciallängder eller ”extrakt” utefter ståndstillhörighet upprättas. Med tiden tillkom fler skatteslag såsom fastighetsskatt, inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Från slutet av 1700-talet skrev häradsskrivaren inkomstlängder över skattskyldiga inkomsttagare. Dessa längder liksom fastighetstaxeringslängder kallades enbart taxeringslängder, men från c:a 1870 börjar man skilja ut fastighetstaxeringslängderna, som i häradsskrivarens i Gripsholms fögderi arkiv återfinns fr.o.m. 1890.

Under 1900-talet ersattes ränta och tionde med våra nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatter. Dock fanns dessa typer skatter även tidigare och dessa längder kan återfinnas i häradsskrivararkiven. 1979 infördes skattelängder som ersatte inkomst- och debiteringslängd.

Uppbördsböcker
Uppbördsboken upprättades länge i början av varje år i samband med skatteuppbörden, ursprungligen som anteckningar på uppbördsstämman men snart som böcker som upprättades innan denna ägde rum. Uppgifter om de olika skattesummorna, vilka nedtecknades på det ena uppslaget, hämtades från jordeboken samt ur mantals- och taxeringslängder. På det andra uppslaget skulle antecknas vad som faktiskt uppbars i skatt. Sedan sändes boken till länsstyrelsen för kontroll. Restlängder respektive avkortningslängder/avskrivningslängder upprättades sedan för den skatt som ej kunnat uppbäras vid uppbördstillfället. På restlängden hamnade de som försummat att infinna sig. Ibland utlystes en extra stämma för insamling av restskatterna. På avkortnings-/avskrivningslängden hamnade de som man visste ej skulle komma att betala skatterna (vilka då blev befriade), samt till sist de som ej betalat trots uppskov. Äldre tiders uppbördsböcker saknas i Häradsskrivarens i Gripsholms fögderi arkiv.

Övriga handlingar rörande skattläggning
I denna serie har samlats diverse överblivna handlingar rörande skattläggning som över tid av någon anledning arkiverats tillsammans. Dessa har ej kunnat fördelas på andra serier av olika skäl, bl.a. tidsmässiga. Den som förgäves sökt efter en särskild handling rekommenderas att söka i dessa volymer.

Läs mer om förvaltningshistoria och skatternas historia:
Losman, Beata, Förvaltningshistorik: 3.Skattskrivning, skatteuppbörd, indrivning, lagprövning, http://xml.ra.se/Forvaltningshistorik/03_Skatt.htm.
Skatteverket, De svenska skatternas historia, http://www.skatteverket.se/privat/blanketterbroschyrer/broschyrer/filer/117/1171.4.76a43be412206334b89800035146.html?posid=13&sv.search.query.allwords=statlig%20skatt%20historia.
Ordning & strukturArkivalierna är omförtecknade enligt 1959 års förteckningsplan för häradsskrivarnas arkiv, vilken till delar har anpassats för detta arkiv. Den nuvarande förteckningen ersätter en tidigare förteckning, vari volymerna åsatts blott löpnummer. Det har beträffande det äldre materialet inte varit möjligt att i full utsträckning fördela handlingarna tillfredsställande i de olika serierna, dels då förteckningsplanen ej har varit fullt tillämplig, och framförallt då de äldre volymerna i många fall innehållit spridda och oöverskådliga handlingar och det av tidsmässiga skäl ej generellt varit möjligt att öppna och strukturera om innehållet. Materialet hos denna arkivbildare innehåller luckor, och enstaka volymer spänner över långa tidsspann. Handlingar från 1600-talet förekommer sparsamt medan 1700–1900-talen är rikast representerade.

Se för upplysningar om relationen mellan volymsigna i den äldre löpnummerförteckningen och volymsigna i den nya förteckningen den konkordans som upprättats och som bifogas denna förteckning.

Handlingar från häradsskrivaren i Gripsholms fögderi finns även i volym B 1:2 i Landsfiskalen i Selebo distrikts arkiv.
ArkivhistorikArkivet har levererats till ULA i omgångar, dels med en äldre leverans, dels med levreranserna 163/1954, 43/1959, 16/1960, 10/1961, 34/1964, 60/1969 och 174/1975.

Ur detta arkiv har vid omförtecknandet såsom egen arkivbildare utbrutits Strängnäs mejeriförening u.p.a., vars handlingar tidigare låg i den volym som i den nu ersatta arkivförteckningen betecknades 406.

Arkivet har under våren 2015 omförtecknats av Annelie Högblom under praktikperioden inom den arkivvetenskapliga utbildningen vid Stockholms universitet.
Allmän anmärkningDelar av det äldre materialet är skört och delvis skadat. Enstaka delar är fuktskadade o.dyl. och dessa utlånas som regel ej.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad2015-02-27 11:30:14
Senast ändrad2023-06-13 14:08:39