bild
Serie

Stora Nordiska kriget 1699-1721

Sveriges Krig

 Kartor / ritningar (119 st)

ReferenskodTitelTid 
016[Vägen Reval - Werder]. Vägrekognosering från Reval till Werder (mellan Hapsal och Pernau, 50.5 km söder om Hapsal) över Nissi-Goldenbeck-Kissefer-Kamsen (18 mil) 
017[Vägen Reval - Kerrjefjer]. Vägrekognosering från Reval till Kerrjefjer (42 km norr om Fellins) över Wait - Arrowall - Neuenhof - Karla - Rawwila (avtagsväg österut över Wosel) - Hardo - Mustla - St Annen -Mekshof (avtagsväg sydost utöver Nurms - Brandten 
018[Vägen Reval - Hapsal]. Vägrekognoscering Reval - Hapsal över Kegel - Maera. 
019[Vägen Reval - Wäggewa]. Vägrekognoscering från Reval mot Dorpat till Wäggewa (40.5 km öster om Weissenstein) över Jeglecht (avväg till Narva) - Pillapal - Kerrafer - St Johannia - Nomküll - Piep. 
020[Vägen Loop - Narva]. Vägrekognoscering från bron över Loop (66 km öster om Reval) till Narva. Vid Loop är avtagsvägen till St Kathrinen markerad. Avtagsvägen över Jewe (45 km väster om Narva). Isaak och Sellik är inlagd till strax norr om Peipus. 
021[Vägen Reval - Narwa]. Sammanställning av vägrekognosceringarna Reval - Narva samt avtagsvägen söder ut från Jewe (45 km väster om Narva) till Peipus. 
022"Corographisk eller TRACHTCHARTA Öfwer Caspar Wijk som ligger uthanföre Wesenberg i Wirland af Estland [lakun] Mijhl Öster om Reval, i hwilken är een god hambn. Upsatt 1700 då jag af Hans Maij:t till den Orten försänder war C. M. Stuart" 
023"Corographisk Eller TRACHTCHARTA Öfwer Fähna Gods Tillhörigheter i Regel Sockn, uti Harrien af Estland, uppsatt och förfärdigat då jag efter Hans Maj:ts Allernådigste befallning till den Orten försänder war. dat Reval A:o1699. C. M. Stuart". 
024[Ingermanland]. Karta över Ingermanland. 
025"Denna Landt Carta öfwer Nöte=Borgs Lähn - - - - är efter een stor gamäll Carta som fans här på Cantoret brakt till detta format och rätta storleken af landscartor in janarij anno 1699". Karta över Nöteborgs län. 
026"Tract Charta eller Chorographisk Ritning öfwer REFWELS SITUATION. Oppsat och Förfärdigat Anno 1699 Då jag efter Hans Kongl: Maytte Allernådigste Befallning till den Orten Forester war. C. M. Stuart". Karta över staden Reval med omgivningar, där befintlig 
027"Denna Landt Carta Öfwer Nöteborgs Lähn ar efter een stoor gamall Carta, som fans här på Contoret, brakt till detta Format och rätta storleken av Landt Cartor in Januari A:o 1699. C. M. Stuart". Karta över Nöteborgs län.1699 
028"Trackt Charta eller Chorographisk Delineation öfwer Narwens Situation Opsatt och förfärdigat A:o 1699. Narwen d. 27 aug. Ao 1699. C. M. Stuart". Karta över staden narva med angränsande delar av Ingermanland. 
029"Thopographisk eller Fält Carta aff Slåttet och Flecken WITTENSTEN..." Med dess Situation, uti jerwij af Estland uppsatt Ao 1700 då jag efter Hans Kongl. Maijts Allernådigste befallning till den orten försänder war. Weissensten 1700. 
030"Corographis eller Tracht Charta Öfwer Fellin. Uppsatt och förfärdigat Ao 1700 då jag efter Hans Kongl. Maijts Allernådigste befallning till den Orten förrester war. C. M. Stuart". Karta över området Fellin mellan Dorpat och Pernau jämte terrängbeskrivnin 
031"Denna Land Carta Öfwer några Pogoster Vthi Ingermanland är efter een större Carta, som anno 1679. Geometrice aftagit, renoverat och ----- till detta Format ock rätta storlek bracht uthi Martio A: 1699". 
032 a"LANDT CHARTA eller Geographisk Delineation Öfwer INGERMANLAND. Upsatt och Förfärdigadt Anno 1699----". Karta över Ingermanlands jämte Nöteborgs- och en del av Viborgs län. 
032 b1Rekognoscering av vägen Narva - Nyen i 5 blad, nämligen. "N:0 1 Charta öfwer Landsvägen igenom Iwangorods Lähn & Blekens, med dess rätta Milstolpar, afmätt Anne 1688." 
032 b2Rekognoscering av vägen Narva - Nyen i 5 blad, nämligen. "N:o 2 Charta öfwer Landswägen igenom Jamo Lähn. Blekens eller Caporie Wägen, med dess rätta Milstolpar, afmätt A: 1688." 
032 b3"N:o 3 Charta öfwer Landswägen igenom Kaporie Lähn till Woisaka Hoff, med dess rätta Milstolpar, afmätt Anno 1688." 
032 b4a"N:o 4 Charta öfwer Landswägen igenom Caporie Lähn, från Woisaka Hof till Nötheborgs gränts, med dess rätta Milstolpar, afmätt Anno 1688." 
032 b4b"N:o 4 Charta öfwer Landswägen igenom Caporie Lähn, från Woisaka Hof till Nötheborgs gränts, med dess rätta Milstolpar, afmätt Anno 1688." 
032 b5a"N:o 5 Charta öfwer landswägen igenom Nötheborgs Lähn till Nyen, med dess rätta Milstolpar, afmätt Anno 1688." 
032 b5b"N:o 5 Charta öfwer landswägen igenom Nötheborgs Lähn till Nyen, med dess rätta Milstolpar, afmätt Anno 1688." 
033 b"E/n/ Kort relation om then sommar och winterwäg som sträcker sig ifrån Lijma Sochen och Juhlslätt by, åt Trösel i Norijget som löper öfwer långberget....affattat af Carl Gripenhielm". Bröstvärn vid Lakotjärnarna fem km n.v. om Lima skans på den gamla fär 
033 c"En Kort Relation om then Sommar och Winterwäg som sträcker sig ifrån Lyma Sochn och Juhlslätt bij. åt Trösel i Noriget som ligger öfwer låg berget... affattat af Carl Gripenhielm". Bröstvärn vid Lakotjärnarna, fem km n.v. om Lima skans, på den gamla färd 
035"GENERAL-KARTE VOM WESTLICHEN RUSSLAND nebst PREUSSEN: POSEN UND GALIZIEN". "Karl XII:s marscher åren 1701 - 1709" inlagda med olika färger. 
037"Karta hörande till KONUNG KARL DEN TOLFTES Historia" 
045 f"Öfversikts karta till Karl XII s Polska och Ryska Fälttåg". Infälld i övre v hörnet: "Översiktskarta till fälttågen i Östersjöländerna".1885 
045 g"Ricks Charta eller Geographisk Delineatio öfwer största delen af StorFürstenDömet Hvita Rüssland eller Moscovien Uppsatt och förfärdigat Anno 1700 till att bruka wijd Hans Kungl. Maj:t af Swerjge Kånung Carls den XII:s Expeditioner emoth Storfürsten af R 
046"Hydrographisk Charta öfwer een deel af Ingermandland å Carelen". Notas:. A. Petersborg på ön Koivisari. B. Cronslott. C. Rättisari med de werken der på äro 
047"Special Hydrographisk Carta öfwer REWALS BOCHTEN alt ifrån Surepä Udd till Wolfsö Sund Innehållande jämväl Öarne, Nargön och Wolfsön samt Stora och Lilla Kar Öarne, med alle dess grund, och Banckar Samt bottnens qvalitet och djuplek---affattat,----uti Ju 
048"Hydrographisk Charta öfwer NEFWA STRÖMMEN alt ifrån Nyenska Redden i Salt-Siöön, till Nötheborgs redd i Ladoga-Siöön; med dess rätta Situation och diupleek, Sampt grund och Banckar". Karta över Newa strömmen med öar och intilliggande orter. Vattendjupet 
049[Sjön Ladoga]. Sjökort över Ladoga. Jan.1702. Amiralskeppet Göja. 
050"LAND=CHARTE von den lande Stapelholm, und deren beschaffenheit, im Jahr 1697 nebst dem Osterheil vom Lande Eijderstedt...REDUT beij der Mühlen. - REDUT am Creutz Weg. - Holmer Schantz. SORKER Schantz.". 1) Översiktskarta över trakten kring Friedrichstadt 
052[Den gottorpska befästningslinjen i Schleswig 1700]. Rekognoscering av skansarna i Holstein år 1700, vägförbindelserna dem emellan samt till Friedrichstadt och Tönning. Danska truppers läger. 
053[Fridrichstadt]. Friedrichstadt med omkringliggande skansar. Vägförbindelser och vattenleder år 1700. 
056"Plan von der grossen Schantz beij Husum so da anno 1699. aufgeführet, und starck Verpalisadieret, und mit einer besatzung Von 500 Mann verseken"----. Plan av skansen vid Husum. Teckenförklaring. 
058"PLAN. Die belagerung der Husumer Schantz. Welche Ao 1699 d. 6ten Augusti zu erbauen angefangen Ao 1700 Von der Königl. Dänischen d 7ten April belägerdt, den 11ten und 12ten dito hart beschossen, und den 12ten Nachmittags umb 4 Uhr von den Unserigen Verla 
059"Plan von der Belagerung der Husumer Schantze". Plan av skansen vid Husum med omgivningar. Hertigens av Würtemberg trupper anfalla skansen den 28 mars - 3 april 1700. Artilleribeskjutningen. Teckenförklaring. 
062 bHolmer skans och dess belägring 1697. Teckenförklaring. 
062 cTill vänster: "Holmer Schantz und wie die Attag gewesen.". Till höger: "Die Sorck Schantz." 
066"Grundris von der Stadt FRIEDERICHSTADT und einige kleine werike so de anno 1699. auf geworffen worden, welche die Königl. anno 1700. auf dem selbige, die zu sammer schantz erhaltene, beij Colderbüttel ringerbrochen, und den ohrt ? in den rücken, mit eini1700 
072"Die von Ihro Königl. Majst: zu Dennemarck Norvegen. Bombardirte. Attaquirte aber nicht eroberte festung Tönnigen. ANNO 1700". Plan av staden och fästningen Tönning. Danska arméns attack april-maj 1700. Teckenförklaring. Beskrivning av belägringens gång o 
074"Plan von Tönningen, nebst die Königl. Dänische Wercke, so zu dem bombardement als auch nachgehends zu der Attaque gebraucht worden". Plan av staden och fästningen Tönning. Danska arméns attack april-maj 1700. Profiler av danska batterier och aprocher. T 
078"Grundris von der Königl: Dänischen batterie und kesseln, Woraus die festung Tönning mit glüenden Kugeln Canoniert und bombardieret werden.---". Fästningen Tönning, östra fronten april-maj 1700. Belägringsartielleriets uppställning och beskjutning av bast 
080"Bombardement der Oster Seite von Tonningen Anno 1700". Fästningen Tönning, östra fronten april-maj 1700. Belägringsartilleriets uppställning och beskjutningsplan. Danskt läger. 
081"Plan. Der Bombardirung der Vestung Tönning welche anfing den 26 April, undt am 4 t Maij sich geEndigt". Fästningen Tönning, detalj av östra fronten. Beskjutning av bastionerna Christian Albrecht och Friderica Amalia april-maj 1700. 
082"Zeichnung wie die Königl. die Vestung Tönning, an den westen seiten recognosiret d. 10. May 1700. Nachdem sie dass Bombardement aufgehoben, und die Vestung von dieser seiten förmlich attaquiren wollen,so auch geschehen, wie Vorhergehende Zeichnung es ang 
083"[Die] Wester Seite von Tonningen von der Konigl. dänischen Armee, die Approchen an[ge]fangen, den 15 Maij d. 27 auss 34. schwere Canonen und 30. Feur=Mörsel den Anfang gemacht und den 2. Junij nachdem viele Materialen in brand gebracht, die Aprochen quit 
084"DAS WESTERTEIHL DER VESTUNG. TÖNNING. WIE. SOLCHES. I. K. M: zu Dennemarck. Attaquieren lassen, und empfangen worden zu arbeiten....". Fästningen Tönning, västra fronten. Danska arméns attack och artielleribeskjutning. Tecken förklaring och beskrivning. 
085"Attaque der wester seite von Tönningen. Anno 1700". Fästningen Tönning, västra fronten. Danska arméns attack och artilleribeskjutning. Teckenförklaring och beskrivning. 
087"Plan Der belagerung der Vestung Tonning welche dn 14 May seine Anfang genomen, undt den 3t Juni auffgehobn worden". Fästningen Tönning, västra fronten. Danska arméns attack och beskjutning. Teckenförklaring och beskrivning. 
089 b"Plan und situation Vestung TÖNNING WELCHE aO 1700; AM 21 april von dem Königl. Dänischen Trouppen unter Commando des Herzogs von Württemberg investirt......" 
092[Den förenade arméns ordre de bataille den 20. maj-23. juni 1700]. Den svensk-lüneburgska arméns ordre de abtaille före den (20) 24 juni 1700, då den holländska kåren tillstötte. Sammansättningen av den allierade armén i Holstein 1700, innan holländska kå 
093 a[Den förenade arméns ordre de bataille den 20. maj-23 juni 1700]. Sammansättningen av den allierade armén i Holstein 1700, innan holländska kåren stött till. 
093 b[Den förenade arméns ordre de bataille 20. maj - 23 juni 1700]. Sammansättningen av den allierade armén i Holstein 1700, innan holländska kåren stött till. 
094"Carte de la Situation entre les Revieres d´Auis et de Pinnau, qui marques les Camps des Alliedse a Pinneberg, et Camps de Dannois a Uttersen, avec leur Retraits a Elmeshorn. l´an 1700". Terrängen: Elmshorn - Alveslohe - Rellingen (nordväst Hamburg). Den  
095[Den förenade arméns läger vid Pinneberg den 29. maj - 24 juni: danska huvudarméns läger vid Bashorn den 14. - 20. juni och återtåg till Elmshorn den 21. juni]. Terrängen Elmshorn - Ellerau - Rellingen - Üterzeu (nordväst Hamburg). Den allierade arméns be 
096"Campement Af dhe Allierade Troupper, huru dhe stodo i lägret wed Pinnenberg in Junio Ao 1700". Den allierade svensk-lyneburgsk-hannoveransk-hollänska arméns befästa läger vid Pinneberg juni 1700. Truppförbandens campement i detalj. teckenförklaring. 
098"Campement af de allierade Troupper, huru de stodo i Lägret wijd Pinnenberg in Junio 1700". De allierades befästa läger (i detalj) vid Pinneberg 29/5 - 24/6 1700. Teckenförklaring. 
099"Die action der Commandirten Manschaftt, im Juny 1700. Derer Fürstl. aus Tönningen beij Ketelsbüttel in dittmarschen, wodurch Meldorp die Execution bezahlen müssten". Striden vid Ketelsbüttel (32 km söder om Friedrichstadt) den 18 juni 1700. Danske överst 
100"Le Camp de L Armée Danoise pres d. Elmeshorn le 18me de Juin. 1700". Hertigens av Würtemberg ordre de bataille i lägret vid Elmeshorn juni 1700. 
102 a"Allierade Armeens Läger wid OLDESLOE 1700". "Alierta Arméens Ordres de Bataille i Hålstein, åhr 1700". "Danska Armeens Orders de Bataille". Skiss av trakten kring Oldesloe i Holstein med den svensk-hannoveransk-lyneburgsk-holländska arméns läger juli 170 
103"L´ordre de Bataille de L´armeé Danoise, au Camp d´heidmühlen. 1700. le 20. de juillet". På baksidan: "L´ordre de Bataille de L´armeé des Garants, au camp d´oldensloo. 1700. d 20. de juillet". På framsidan: Danska arméns ordre de bataille vid Heidmühlen,  
104[Allierade armén. Ordre de Bataille vid Oldsloe]. Den allierade arméns ordre de bataille vid Oldesloe den 25/6 - 14/7 1700. 
105"L´Ordre de Bataille de L´Armée Dannois". Den danska arméns ordre de bataille juli 1700 i Holstein. 
107"Die fürstelichen unter dem graphen. Von der Nåth. beij Arlewat um Flensburg, nebst dem ambte in Contribution zu setzen. So der Konigl. oberst Numsen...[oläsligt]. Holstein-Gottorpske översten von der Noth och den danske översten Numsens uppmarsch på ömse 
109"Verzeichnis wie, di hohen Allijrten und die Königl: Denishe Armée an der Trave gegen einander campiret, von den 26 Julij bis den 28 Aug: 1700". Terrängen mellan Segeberg och Hamdorf med de allierades och danskarnas läger på ömse sidor om Trave. Förteckni 
110"PLAN des derniers Camps des Alliés et des Dannois, L´an 1700". Terrängen mellan Segeberg och Hamdorf med de allierades och danskarnas läger på ömse sidor om Trave. Förteckning i detalj på de båda arméernas trupper. 
111"Campement der Hohen Allierten und der Königlichen Dänishen Armé wie selbige bey Segeberg einige wochen gegen einander gestanden.....". Terrängen mellan segeberg och Hamdorf med de allierades och danskarnas läger på ömse sidor om Trave. Förteckning i deta 
113"Des Denische Campement beij Segeberg Ao 1700". Hertigens av Würtemberg läger (i detalj) vid Hamdorf den 15/7 - 8/8 1700. 
114"L´Ordre de Bataille de L´Armés des Allies". "L´Ordre de Bataille de L´Armee Danoise". "Ordre de Bataille der Hohen Alliirten Armée.....". Allierade och danska arméernas vid resp Segeberg och Hamdorf ordres de batailles juli - augusti 1700. 
115"Campement der Hohen Allijrter, und der Königlichen Dänischen Armé sein selbige beij Sägeberg einige Wochen gegen einander gestanden....". De allierades läger vid Segeberg och Hertigens av Würtemberg läger vid Hamdorf. 15/7 - 8/8 1700. 
118 bIngen rubrik. De allierades läger vid Segeberg och Hertigens av Würtemberg läger vid Hamdorf 15/7 - 8/8 1700. Teckenförklaring. 
121"Kort RELATION om Svenska, Danska, Engelska, och Hålländska Örlogsflottornas Stillstånd och ankrande här uti Östersjön Anno 1700". Öresund mellan Häsingborg och Falsterbo rev. De svenska, engelska, holländska och danska flottornas rörelser 6/6 - 8/7 1700. 
123[Flottornas rörelse juni-juli 1700.]. Relation av händelseförloppet påbörjad. (Teckenförklaring saknas). Öresund mellan Kullen och Falsterbo. De allierade och danska flottornas läger under den svenska landstigningen vid Humblebaeck. 
125[Flottornas rörelser juni-juli 1700.]. Öresund mellan Hälsingborg och Skanör. Den allierade svensk-engelsk-holländska flottans plats under Karl XII:s landstigning vid Humblebaeck. 
126"Kongl: Mays wår allernådigaste Konungs KONUNG CARL Dn XIIs Hieltemodiga och lyckelige descent uppå Seland d: 25 juli Anno 1700". Perspektivskiss över danska kusten mellan Helsingör och Humlebäck. Den svenska landstigningen 1700. Svensk-engelsk-holländska1775 
127 a"Hydrographisk Charta ifrån FALSTERBO och STEFWEN till CRONEBORG och Kollen". Öresund från Kullen till Falsterbo. De danska och allierade flottornas plats under bombardemanget av Köpenhamn och landstigningen vid Humblebaeck år 1700. Förteckning å de svens1775 
127 b"Hydrographisk Charta ifrån FALSTERBO och STEFWEN till CRONEBORG och Kollen". Öresund från Kullen till Falsterbo. De danska och allierade flottornas plats under bombardemanget av Köpenhamn och landstigningen vid Humblebaeck år 1700. Förteckning å de svens1775 
129"Project till Bombarderingen Vppå Kiöpenhambn och den Danska Flåttan, uppsatt den 15 Julij A:o 1700". Generalkvartermästaren Karl Magnus Stuarts förslag för den svensk-engelsk-holländska flottans bombardering av Köpenhamn och den danska flottan, juli 1700 
132"Ortografies carte af den Lyckelige Landstigningen på Zelandt som igenom Hanss Konigl. Maytt war Allranådgaste Kounings Carel den tolftes eijgen anförordre skedde den 24ten julij". Tre kartor:. Övre vänstra: Svenska arméns läger vid Rungsted den 11-21 aug1739 
134"Ortografies Carta af den Lyckeliga Landstigningen på Zelandt som igenom Hans Kongl. Mayts vår alernådigste Konungs Carl den tolftes...". 1) Karta över kusten Helsingör-Köpenhamn. Svenska arméns landstigning, läger vid Humlebaek och Rungsted. 2-3) Detalj 
135[Landstigningen på Själland den 25 juli - 24 augusti. Översiktskarta.]. Karta över kusten Helsingör-Köpenhamn. Svenska arméns läger vid Runsta krog. 
136"Plan de la cotte Svedoise et Danoise et rang que tienne les trois flottes Alliez devant Capenhague". Öresund mellan Hälsingborg och Malmö. Den svenska överskeppningen Landskrona-Humblebaek. De allierade och danska flottornas plats under landstigningsföre 
142"Afritning af Landstigningen på Zeland A:o 1700". Danska kusten mellan Espergärde-Humblebaek. Utgångsläget för landstigningen. Landstigningen och besittningstagandet av den fientliga stranden den 25 juli 1700. 
148"Condoucteur Clas Bödkers aftagning på trenchementet och lägret Humblebeck". Danska kusten mellan Espegärde och Humblebaek. Den första echelongens båtkolonner. Svenska arméns läger vid Humblebaek. 
149"Kortt Relation Huru Landstigningen på Zeland war Anordnat, wärkställt och fullbordat Jacobsmässa dagen d. 25 july A:o 1700". Danska kusten mellan Espegärde och Humblebaek. Den svenska landstigningen år 1700. De svenska skeppens platser. Landstigningstrup 
150"Kong Carl den XII:tes Glorieuse Landstygning på Seeland A:o 1700, Hwarest Hans MAY: wistades wijd Humblebäck till d: 11 Aug.". Danska kusten mellan Espegärde och Humblebaek. Den svenska landstigningen år 1700. De svenska skeppens platser. Landstigningstr 
151[Humlebaek Svenska Arméns läger 25/7 - 11/8 1700]. Danska kusten mellan Espergärde och Humblebaek. Svenska arméns befästa läger. (Truppförbandens campement i detalj). Truppförbanden i den svenska arméns läger efter landstigningen 1700. 
152"Ortographische Carte Vber den gloriose, Vnd glicklichen Dessent so durch Ihro: Könichliche May:t Carl XII. eigener hoher: anführung....". Danska kusten mellan Espergärde och Dagelycke. Svenska arméns befästa läger efter landstigningen vid Humblebaek år 1 
153"Le plan de la situation pres d´Humble-Balk A ZEELAND ou Le Rois descendoit et faisoit Camper ses Trouppes. Le 25 Juillet L´Annee 1700". Danska kusten norr om Humblebaek. Svenska arméns befästa läger efter landstigningen år 1700. (Truppförbandens campemen 
154"Ihro Königl: Mayst: von Schweden Descente auf Seeland. d:24 Iulii.1700". Danska kusten mellan Espergärde och Humblebaek. Svenska fartygens läge i sundet och truppernas befästa läger efter landstigningen 1700. (Truppernas campement i detalj). Teckenförkla 
157 b"Kort Beskrifning om Förlopet af dhen uppå Seland d. 25. Förledne Jullij Lyckelig skede Descenten uthaf Hans Konglig Maytts Wår aldranådigte Konungs Troppar". Namn på fartygen samt vissa platser å land. Utförlig relation. Perspektivistisk skiss över kuste 
158"Situations Charta öfwer Svänska Lägret wid Runsta på Zeland som warade ifrån den 11: Till d:21 Augusti A.o 1700". Svenska arméns läger vid Rungsted den 11-21 augusti under marschen från Humblebaek mot Köpenhamn.1700 
159"Campement der Königl: Schwedschen Armés auff Seeland bey Ronsta Krug d 11: augustianno 1700". Karl XII:s ordre de bataille i lägret vid Rungsted 11-21 aug 1700. 
160"Dessein öfwer een Dehl av Kjöpenhambns Fortifications Wärck, Sambt Project Huruledes man deth samma ärnat att Attaqvera, uppsatt uthi Augusto Anno 1700". Fästningen Köpenhamns nordvästport (mellan Norreport och Vesterport). Skisserat förslag till attack  
161"Geometrischer Grund-Riss von der Stadt Riga mit der Situation und Zweymahligen Bloquade, andeutende wo die Sächsische Trouppen...". Dynas nedre lopp samt landet däromkring. (Från Östersjön till Dalholm.). Krigshändelserna febr 1700 - juli 1701. Teckenför 
164"Thopographisk Carta öfwer Situationen kring om Riga Bemärkandes det medh blååt antecknadt, Kongl: May:tz Armée och anlagda wärck, men dee rööda Fiendens Folck och upkastade Retranchements". Dynas nedre lopp samt landet däromkring (Från Östersjön till flo 
171"Plan von Dünamünde". Plan över Nymynde fästning och dess beskjutning av sachsarna i mars 1700. 
173"Disposition och fördeelning öfwer det Siöö Armement och Detachement som hans Excell. hade förordnat och resolverat att skola bringa.... Plan över styrka och materiel för planerad förstöring av den saxiska bron vid Jungfernhof över Dyna, som skulle utföra 
174[Jungfernhof}. Svenska batterier och saxiska retranchement vid Jungfernhof april-maj 1700. Den sachsiska av dem själva förstörda bron. Teckenförklaring. 
175[Fältverken vid Lutzausholm 1700]. Karta över Ludshofs- och Friedrichsholmarna i Dyna söder om Riga. Svenska fältverk på Lutzausholm, sachsiska på motsatta Dynastranden. 
176"Finska Succursen en Bataille Insin: af Öfwerst:Leut: Ähreschantz den 16 Juny A:o 1700.". Ordre de Bataille för den finska armé under Generallöjtn frih. O Wellingks befäl, som sändes till Rigas undsättning våren 1700. 
177"Ordre de Bataille Der Königl: Pohlnischen und Churfurstl: Sachs in Liefland stehenden Armée A:o 1700". Ordre de Bataille i slutet av juni 1700 för den polsk-sachsiska armén i Lifland, sedan fältm frih. von Steinau övertagit befälet. 
179"Wahrer Grundriss wie Seine Königl: Majestaet in Pohlen, und Churfurstl. Durchl: zu Sachsen Friedricus Augustus den 31. July 1700....". Svenska och sachsiska arméernas uppmarsch vid Yxkull den 21 juli, svenska arméns återtåg norrut. Stridens slutläge nord 
181"Delineation. Af det Saxiska eller Konungen av Pohlends Läger och Campement Wyd Hofwet Morgenstern och på Kuyenholm, Såsom det hafwer...". Dynas östra strand sydöst Riga. August II:s läger sydost Riga mellan Kuyen och Drellingshoff. (Truppförbandens kampe 
182"Delineation Der von Rummel anfangend und nach dem Dibbenschen Morass gegen StubbenSee sich erstrecken den Sächsische Circumvallationslinie...". Plan över den sachsiska cirkumvallationslinjen från Rummeln till Dibbenmoraset mot Stubbensee, 1,5 mil sydost  
183"Delinetaion Der vom Rumel anfangend, und nach demDibbenschen Morast gegene Stubbensee sich erstreckenden Säschischen CircumvallationsLinie...". Plan över den sachsiska circumvallationslinjen från Rummeln till Dibbelnmoraset mot Stabbensee, 1,5 mil sydoos 
184"Erklärung der Buchstaben von beygezeichneten Grund-Ris wie auch die Wercke walche I.K. Majestet von Pohlen, Friedrich August hat aufwerfen....". Plan över det batteri, söder om Riga, omedelbart utanför den avbrända förstaden, som konung August II lät upp 
185[Riga]. Utsikt över Riga österifrån. Förstaden avbränd. Saxiska trupper framför staden. Rikt dekorerad; som i Dahlberghs stil. 
190"Attaqve von Kockenhusen". Plan av fästningen Kokenhusen. Sachsiska arméns attack september 1700. 
191"Kockenhusen An Der Düna 1700". Plan av fästningen Kokenhusen. Sachsiska arméns attack september 1700. Teckenförklaring. 
193"Plan de Kokenhusen". Plan av fästningen Kokenhusen. Sachsiska arméns attack september 1700. Sachsarnas utbyggning av fästningen 1700-1701. 
195"Geometrisch Plan utaf Narwiska och Iwanogorodska Fästningen, sampt Fiendens Zarens av Moskow Petter Alexcowitz attaque som han...anställt d. 23 Septemb. Anno 1700:....". Fästningen Narwa med Ivangorod i detalj. Ryska arméns läger. Circumvallations- contr 
196[Narva]. Fästningen Narva med Ivangorod. Ryska arméns läger circum- och contravalltionslinjer samt attack sept - 20 nov 1700. 
199"Kongl. May:t Läger wed Maholm d 13 Novemb: 1700 hwilket war det första effter descenten wed Pernon och cantonementet wed Wesenberg". Svenska arméns läger vid Maholm (25 km Nordost om Wesenberg) den 13-15 november 1700. De olika truppförbandens läger i de 
200"Königl: Maÿ:t Läger wedh Haakhof den 15 November. A:o:1700". Svenska huvudarméns läger (truppförbanden i detalj) vid Hakhof (45 km ostnordost Wesenberg) den 15-17 november 1700.