Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kansliet, verksledningen

Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost

Arkivbildaren

Inledning
Statistiska centralbyrån (SCB) har i nuläget sin arkivbildning uppdelad på ett stort antal arkivbildare utifrån organisationsmässigt skilda avdelningar och enheter varav alla har en unik arkivkod. Kansliet, verksledningens arkiv har arkivkod 82 och innehåller handlingar från styr- och stödprocesser inom myndigheten från och med inrättandet 1858 i form av Statistiska Tabellkommissionen till och med 1 juli 1971 då en större omorganisation skedde inom myndigheten. I Kansliet, verksledningens arkiv återfinns därmed främst handlingar uppkomna inom verksledning, registratur, ekonomi och personal. Handlingar inom samma processer återfinns efter 1 juli 1971 i fem olika arkivbildare hos SCB: arkiv 98 - Central administration, verksledning, juridiskt kansli, GD-kansli, TKI arkiv 96 - Bibliotek, arkiv, information, redaktion, (dokumentationsenheten 1962-1968) arkiv 84 - C/PE, P personalenheten arkiv 83 - Ekonomienheten arkiv 95 - Statistikserviceavdelningen, stab (S/ST) samt enheten för information och marknadsföring (S/IM). Dessa arkiv är vid överlämnandet av Kansliet, verksledningens arkiv i februari 2011 ej överlämnade till Riksarkivet utan finns kvar hos Statistiska centralbyrån och namnen är preliminära.

Handlingar från Statistiska centralbyråns föregångare Kungliga Kommissionen över Tabellverket är överlämnad till Riksarkivet och återfinns i Tabellverkets (f.d. Tabellkommissionen) arkiv.

Historik
År 1858 upplöstes Kungliga Kommissionen över Tabellverket (den s.k. Äldre tabellkommissionen), vilken sedan 1756 ombesörjt den svenska befolkningsstatistiken, och från och med den första augusti 1858 fanns en ny organisation för den officiella statistiken på plats i form av ämbetsverket Statistiska tabellkommissionen. Ämbetsverket bestod dels av den samordnande Statistiska beredningen, dels av den operativa Statistiska centralbyrån. 1886 skedde en ny omorganisation av den svenska statistiken då Statistiska Tabellkommissionen upplöstes och dess verkställande organ Statistiska centralbyrån blev ett självständigt ämbetsverk. I början fanns en rad varierande benämningar och stavningar av Statistiska centralbyråns namn så som Kongl. Statistiska Central-Byrån eller Statistiska Tabellkomissionens Central-Byrå. Även en rad olika förkortningar av namnet förekommer innan SCB blev den accepterade varianten.

Statistiska tabellkommissionen hade till en början såsom fast personal endast sin chef Fredrik Theodor Berg och ytterligare tre tjänstemän. En fastare personalram erhölls i samband med att Statistiska centralbyrån fick sin första instruktion den 7 november 1879. Enligt denna skulle centralbyråns kansli förestås av en aktuarie, vilken bland annat hade ansvaret för registratorsgöromål och räkenskapsföring, vården av och uppsynen över arkivet liksom över lokaler och inventarier i övrigt. Utöver detta skulle denne även sörja för anskaffning av blanketter och formulär. I enlighet med instruktionen fick nu även SCB för första gången en inre organisation och tre nya avdelningar skapades med ansvar för befolkningsstatistik, jordbruksstatistik respektive finansstatistik.

År 1918 sker ytterligare organisatoriska förändringar och bibliotek och arkiv avskiljs och bildar en egen avdelning under bibliotekariens ledning, sedermera femte avdelningen. Enligt en ny instruktion den 27 juni 1929 skulle kansliet så som en sjätte avdelning vid centralbyrån alltjämt förestås av en därtill förordnad aktuarie, som dessutom skulle handlägga personalärenden och stå för medelsförvaltningen med hjälp av en registrator, vilken också skulle tjänstgöra som kassaförvaltare och räkenskapsförare.

I början av 1960-talet genomförs en centralisering av den officiella statistiken till Statistiska centralbyrån vilken gör en omorganisation av centralbyrån nödvändig och medför en omvandling av kansliet till en administrativ byrå (fr.o.m. 1/7 1962 kallad Ad-byrån) uppdelad på en ekonomisektion och en sektion för inre tjänster. Senare har ytterligare sektionsindelningar genomförts och i mitten av 1960-talet fanns kameralsektion, personalkontor, sektion för inre tjänst och driftkontroll. Den 1 juli 1967 indelades administrativa byrån (Ad-byrån) i en administrativ serviceenhet med kassa/bokföring, personalkontor och inre tjänst, och en administrativ utvecklingsenhet med driftkontroll, organisation och personalplanering. Dokumentationsenheten, som bestod av biblioteks-, arkiv-, informations- och redaktionssektionerna, tillkom 1 juli 1962 och var en självständig enhet men tillhörde formellt Ad-byrån. Den 1 juli 1968 inlemmades dokumentationsenheten i Ad-byrån och denna uppdelades på arkiv, bibliotek och informationsenhet, vilken även rymde redaktionen, och den nya byrån fick namnet byrån för administration och information (AdI-byrån). För en beskrivning av denna senare organisation se även organisationsschemat i bilaga 1 (bilaga till pappersförteckningen). Den 1 juli 1971 genomförs en genomgripande omorganisation av Statistiska centralbyrån. Den äldre organisationen av myndigheten hade blivit ohållbar då verket växt och organisationen förstorats upp tills dess att det fanns 14 chefer direkt underställda GD. En ny avdelningsnivå införs i organisationen och AdI-byrån ersätts med avdelningen för administration och information (AdI) vilken omfattar enheterna Ekonomi, Personal, Organisation och utbildning, Kontorsservice, Bibliotek, Information, Arkiv och Örebrokansli.

För ytterligare historik rörande ekonomifunktionen och funktionerna för bibliotek, arkiv, information och redaktion se även arkivbeskrivningen för arkiv 83, 95 och 96. För ytterligare historik rörande Statistiska centralbyrån se böckerna Summa summarum: SCB:s första 150 år av Ulf Jorner (Statistiska centralbyrån, Stockholm, 2008) och Statistiska centralbyrån 100 år. Minnesskrift med anledning av Tabellkommissionens omvandling år 1858 till ett allmänt statistiskt ämbetsverk av Karin Kock (Statistiska centralbyrån, Stockholm, 1959).


Arkivet

Inledning
Kansliet, verksledningens arkiv (arkiv 82) omfattar ca 115 hyllmeter varav de omfångsmässigt största serierna utgörs av Koncept till avgångna skrivelser (B1A), Inkomna skrivelser, huvudserie (E2A) och Verifikationer, huvudserie (G6A). Exempel på ytterligare serier av avgångna och inkomna handlingar värda att lyfta fram är exempelvis Kungliga brev (E1) och Inkomna prov på utländska statistiska formulär (E6C). De senare började samlas in av Statistiska centralbyråns föregångare Kungliga Kommissionen över Tabellverket som ett referensmaterial vid utformandet av formulär för statistiska undersökningar och togs sedan över och kompletterades av SCB. I arkivet återfinns även verksledningens protokoll (A1 och A4A). Kansliet, verksledningen, avslutades organisationsmässigt i mitten av ett kalenderår, 1 juli 1971. Dock har man i arkivbildningen inte alltid följt detta datum utan istället avslutat serier vid utgången av år 1970 alternativt 1971 för att sedan fortsätta i arkiv 83, 84, 95, 96 och 98. Ofta rör det sig om serier av inbundna volymer och för att inte heller bryta mot strukturprincipen har denna ordning fått vara kvar. Detta gör att man ibland får gå till dessa arkiv för att finna handlingar från perioden 1 januari till 30 juni 1971 trots att handlingarna egentligen härrör från Kansliet, verksledningen. Även det omvända gäller i de berörda arkivbildarna, att handlingar från 1 juli 1971 till 31 december 1971 ibland kan återfinnas i Kansliet, versledningens arkiv. Korshänvisningar förekommer inte alltid i dessa fall. För den som är intresserad av handlingar kring brytningsåret är det viktigt att konsultera samtliga förteckningar för arkiv 82, 83, 95, 96 och 98.

Sökingångar i arkivet
En av de viktigaste sökingångarna i arkivet är diariet. Från och med 1919 började man med särskild diarieföring på verkets olika avdelningar och från och med 1913 finns separata serier av koncept till avgångna skrivelser, vilka brutits ut ur kansliets tidigare gemensamma serie av skrivelser och förtecknats som delar av de olika avdelningarnas (byråernas) egna arkiv. Detta gäller dock enbart rena avdelningsärenden.

1 januari 1969 lades diarieföringen vid AdI-byrån om. De tre diarierna, Diarium över kungliga brev (C1), Diarium över inkomna skrivelser (C2) och Register över avgångna skrivelser (B1B), ersattes med två diarier, Verksdiarium, huvudserie (C3A) och Byrådiarium, huvudserie (C4A). I bilaga 2 (bilaga till pappersförteckningen) finns en handledning i hur man återfinner handlingar i de centrala serierna av skrivelser i Kansliet, verksledningens arkiv. Som en separat bilaga till pappersförteckningen, bilaga 3, finns även ett PM angående så kallade ”Ödmjuka memorandum”, skrivelser återfunna i serie B1A, vilka Statistiska centralbyrån skickade ut till olika församlingar i Sverige för att komplettera uppgifter angående t ex vigslar, födslar, anmodan om att vidtaga rättelser m.m. I PM:et förklaras hur man söker efter dessa skrivelser och svaren till desamma och det fungerar som ett sökhjälpmedel till serierna Koncept till avgångna skrivelser (B1A), Register över avgångna skrivelser (B1B), Diarium över inkomna skrivelser (C2) och Inkomna skrivelser, huvudserie (E2A).

Gallring
Gallring har utförts enligt rådande gallringsregler, framför allt förordning (1953:716) om utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter. Se i övrigt respektive serie där datum för utförd gallring och aktuellt gallringsbeslut anges i de fall det inte är okänt.

Sekretess
Serierna D1A, D1B, D1CA, D1CB, D2 och D3 innehåller personuppgifter och uppgifter däri kan därmed komma att omfattas av sekretess till skydd för enskild i enlighet med Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), framförallt 39 kap. Sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet.

Förteckningsarbetet
Förteckningen över Kansliet, verksledningens arkiv är i första hand upprättad 1965. En del ändringar och kompletteringar har förekommit därefter, främst 1970, 1994 och hösten 2010 i och med förberedelserna inför överlämnandet till Riksarkivet. I samband med detta har arkivbildarens namn även ändrats från Kansliet, ADI-byrån till Kansliet, verksledningen och ett mindre antal serier har helt eller delvis bytt namn och rubriker på underavdelningar har upprättas där det saknades, se omvandlingstabell i bilaga 4 (bilaga till pappersförteckningen), stundtals med utgångspunkt i en äldre förteckning över arkivet av okänt datum. Tre serier har även fysiskt överförts till arkiv 98. Det gäller Fotografier från SCB (K1) och Föremålssamling (Ö3) vilka därefter endast förekommer i Kansliet, verksledningens arkiv som luftserier, samt den tidigare serien med Medaljer (Ö2) som då den endast innehöll en volym infogats i föremålssamlingen (Ö3). Historiken över arkivbildaren är främst upprättad 1970, men uppdaterad och kompletterad 2010 i samband med leveransen. Originalhistoriken och den äldre förteckningen över Kansliet, verksledningens arkiv återfinns i arkiv 96.

Övriga anmärkningar
Serien med kartor (J) överlämnades till Riksarkivet 1997.

Bodil Jansson, arkivarie, Statistiska centralbyrån, 2011-02-04


 Serier (8 st)