Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Norrtälje polisdistrikts arkiv 1965-1994


Basic data

Reference codeSE/SSA/2794
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/MYdF9c9Bd42QuY7G212RL2
Archive institutionStockholms stadsarkiv

Content

Archival historyMYNDIGHETENS ÄNDAMÅL OCH ORGANISATION
Polisen förstatligades 1965 och samtidigt bildades Rikspolisstyrelsen. Denna var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och hade tillsyn över detta.

Polisverksamhetens ändamål enligt polisinstruktionens 2§ (polislagens 1§) var att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
Till polisens uppgifter hörde enligt polisinstruktionens 2§ (polislagens 2§) att
- förebygga brott samt hindra att den allmänna ordningen och säkerheten stördes genom brott eller på annat sätt,
- uppdaga brott som hörde under allmänt åtal, samt vidta de åtgärder som behövdes när den allmänna ordningen och säkerheten kränkts på annat sätt än genom brott,
- i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp,
- samt att fullgöra den verksamhet som ankom på polisen enligt särskilda bestämmelser.

Länsstyrelsen var länets högsta polisorgan och ansvarade för polisverksamheten samt hade tillsyn över den verksamhet som bedrevs av polismyndigheterna i länet.
Länet var indelat i olika polisdistrikt.

Polischefen utövade ledningen av polisverksamheten i polisdistriktet med de begränsningar som följde av bestämmelserna i polisinstruktionen. Polischef i distriktet var polismästaren. Ställföreträdande för denne var polissekreteraren, fr o m 1977 polisintendenten.
Polisledningen utgjordes av polischef, polissekreterare (senare polisintendent) samt cheferna för ordnings- respektive kriminalavdelningarna.

En polisnämnd utsedd av kommunfullmäktige skulle garantera lekmannainflytande. Den ersattes 1973 med polisstyrelsen.

Fr o m 1973-01-01 svarade polisstyrelsen för ledningen av verksamheten i Norrtälje polisdistrikt i enlighet med polisinstruktionen, senare polislagen. Polisstyrelsen bestod av polischefen samt ledamöter valda av landstinget. Styrelsen avgjorde frågor om polismyndighetens organisation och arbetsformer, frågor av större ekonomisk betydelse, tillsättning av högre tjänster och andra frågor som polischefen hänsköt till styrelsen.

1984/1985 kom en reform av polisväsendet som för distriktets del i huvudsak innebar att det fick ett större inflytande över verksamhetens inriktning och resursfördelning med utgångspunkt från de riktlinjer som statsmakten beslutade. Vidare infördes ett system med en grundläggande organisation som beslutades av regeringen och fria resurser som stod till myndighetens förfogande. Dessutom fick polisstyrelsen utökade befogenheter att fatta beslut om bl a den övergripande planeringen och inriktningen av verksamheten inom myndigheten.

Den arbetsordning som gällde för polisdistriktet beslöts av länsstyrelsen efter förslag från polisdistriktet. I denna redogjordes för distriktets organisation och delegationsordning och de direktiv som fordrades för arbetet.

BESTÄMMELSER
Förutom de föreskrifter som generellt gällde för statliga myndigheter såsom tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, arkivstadgan (fr o m 1991 arkivlag och arkivförordning), förvaltningslagen m fl gällde för polisen ytterligare författningar. Främst reglerades polisverksamheten av polisinstruktionen, ersatt 1984 med polislagen och polisförordningen. Dessutom fanns i olika specialförfattningar bestämmelser som styrde polisverksamheten, t ex utlänningslagen, vapenlagen m fl författningar. Utredningsverksamheten reglerades genom bestämmelser om förundersökning i rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen.
Rikspolisstyrelsen utgav även föreskrifter och allmänna råd (FAP), för polisverksamheten. I polisdistriktet var det polischefen som utfärdade särskilda tjänsteföreskrifter för verksamhet inom distriktet utöver vad som var stadgat enligt lag eller författning.

SAMBAND MELLAN MYNDIGHETENS UPPGIFTER OCH VIKTIGARE HANDLINGAR
Viktiga serier är diarierna. I polisdistriktet förkom allmänt diarium med diarielistor, kriminaldiarium och bötesdiarium. Ur allmänna diariet har i en del fall brutits ut vissa ärendetyper som fått egna diarielistor. Vilka det är redovisas separat i förteckningen
Andra stora serien är handlingar till diarierna, personblad och arrestantblad.

Brottsutredningar återfinns i kriminaldiarium och bötesdiarium och i serierna med handlingar till dessa.
Ordningsavdelningens och arbetsgruppens ärenden återfinns i allmänt diarium med diarielistor och i serierna med handlingar till dessa. Andra större serier från avdelningen är dagrapporter, minnesanteckningar och arrestantblad/omhändertagandeblad.
Polismyndighetsärenden och service (bl a vapenlicenser, utlänningsärenden, tillståndgivning och hittegodsärenden) återfinns i allmänt diarium med diarielistor och i serierna med handlingar till dessa. Även administrativa ärenden förekommer i allmänna diariet.

SÖKINGÅNGAR TILL ARKIVET
Som sökingångar till arkivet finns
-arkivförteckningen
-diarierna
-namnregister/målsägarregister till diarierna
-personblad

ARKIV
I samband med polisreformen i mitten av 1980-talet blev Norrtälje polisdistrikt myndighet. Som namn på arkivbildaren har emellertid beteckningen "Norrtälje polisdistrikt" behållits eftersom det var den vanligast förekommande benämningen.

Arkivet består av handlingar från arkivbildaren Norrtälje polisdistrikt med tillhörande lokalvaktomoråden och omfattar tiden 1965-1994. Det består både av inbundna volymer (protokoll och diarier) och volymer i kartong.
Ärenden som var "öppna" d v s ej slutredovisade vid omorganisationen 1994 överfördes till den nya myndigheten "Polismyndigheten i Stockholms län" där de avslutades och arkiverades.

ARKIVANSVARIG
Arkivansvarig var en polisinspektör. Med arkivansvarig avsågs den som skulle utöva tillsyn över arkivbildning och arkiv i distriktet. Vidare utsågs arkivföreståndare och arkivredogörare som skulle ansvara för arkivtjänst i centralarkiv och olika enheter. Instruktioner finns i tjänsteföreskrift 182 och även i FAP 182-1.
Arkivet har förtecknats tidigare, en förteckning omfattar 1965-1974 och en annan 1965-1982. Utöver detta har ingen organiserad arkivvård förekommit. Hanteringen har brustit och p g a missuppfattning och i viss mån försumlighet har en del serier slängts utan stöd av gällande gallringsbeslut och/eller förkommit, bl a i samband med organisationsförändringar eller lokalbyten. I vissa fall har handlingar arkivlagts felaktigt eller bristfälligt med luckor som följd. Se även bilaga 2.

Vid förtecknandet 2005 har vissa handlingar fått ändrade seriesignum. Konkordanslista redovisas i bilaga 1.

Lokalvaktområdenas/arbetsgruppernas handlingar redovisas i egna förteckningar.

GALLRING
Gallringsbara serier redovisas i förteckningen med namn, seriesignum och tidsomfattning. Aktuella gallringsbeslut med gallringsfrister anges i förteckningen för varje gallringsbar serie.

SEKRETESS
En stor del av polismyndighetens material är sekretessbelagt enligt sekretesslagen och ska sekretessbedömas innan det lämnas ut. Tillämpliga är speciellt 5 kapitlet om sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott, 7 kapitlet 17-20 §§ om polisregistersekretess samt 9 kapitlet 17§ om sekretess med hänsyn till den enskildes skydd.

Arkivet levererades till Stockholms stadsarkiv maj 2005 med undantag för gallringsbara serier som förvaras i Polismyndigheten i Stockholms läns centralarkiv.

KÄLLOR
Polisinstruktionen
Polislagen
Polisförordningen
Arkivhandlingar Norrtälje polisdistrikt

Polismyndigheten Stockholms län
Norrtälje 2005-04-21

Kerstin Enocson



HISTORIK

Norrtälje polisdistrikt bildades 1965 efter förstatligandet av polisväsendet. Det utgjordes av de forna landsfiskalsdistrikten i Norrtälje, Häverö och Östhammar.

Distriktet omfattade 21 kvadratmil landområde och ett lika stort vattenområde med tillhörande skärgård, d v s omkring 1/3 av Stockholms läns yta. From 1971 var det områdesmässigt lika med Norrtälje kommun där Norrtälje, Rimbo och Hallstavik var de största tätorterna.
Inom distriktet fanns ett regemente samt en kriminalvårdsanstalt. Vidare fyra hamnar varav två dominerades av färjetrafik till och från Åland och Finland. I synnerhet färjeläget Kapellskär var livligt trafikerat med stadigt ökande antal resenärer och fordrade övervakning av trafik och allmän ordning.
2 militära skyddsområden och ett flertal naturskyddsområden låg även innanför distriktets gränser.
Genom distriktet passerade europaväg 3 som tillsammans med andra vägar säsongsvis var starkt trafikerad med resande till färjelägena och fritidshus. Tung trafik gick till och från hamnarna och Holmens bruk i Hallstavik.
I kommunen förekom ett stort antal fritidsboende och under sommarhalvåret mångdubblades befolkningen p g a sommarboende och tillfälliga besökare.

Norrtälje polisdistrikt var organiserat på följande sätt:
Distriktet var uppdelat i centralvaktområde, cvo och lokalvaktområden, lvo (även kallade arbetsgrupper). Ursprungligen fanns även 2 polisposteringar. Centralort med huvudstyrkan var placerade i Norrtälje. Från början var polisen utspridd på flera olika platser i Norrtälje stad men flyttade 1980 till nybyggda lokaler i en statlig förvaltningsbyggnad som polisen delade med andra myndigheter.

Lokalvaktområden
När Norrtälje polisdistrikt bildades 1965 skapades flera lokalvaktområden med ansvarsområde över delar av distriktet. Dessa handlade främst vissa tillståndsärende, polismyndighetsärenden och en del mindre utredningar. Organisatoriskt hörde de under ordningsavdelningen.
Lokalvaktområdena var Rimbo, Hallstavik med posteringen i Elmsta och Östhammar med posteringen i Öregrund.
Rimbo lvo omfattade dåvarande Rimbo och Knutby kommuner (Knutby tillföll Uppsala polisdistrikt 1971). Arbetsgruppen upphörde 1978 och ingick därefter i Norrtälje cvo. Som ersättning stationerades kvarterspoliser i Rimbo.
Hallstavik lvo inbegrep dåvarande Häverö och Väddö kommuner. Posteringen i Elmsta drogs in 1973.
Östhammars lvo omfattade Östhammars stad och Öregrund. I samband med revideringen av länsgränsen överfördes lokalvaktområdet till Tierps polisdistrikt 1971.

Verksamheten var uppdelad i kansli, ordningsavdelning och kriminalavdelning.
Kansliet låg under polisstyrelse och polischef. Det sköttes till största delen av administrativ personal och handlade polismyndighetsärenden och administrativa ärenden.

Ordningsavdelningens verksamhet syftade till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och att bedriva övervakning. Avdelningen omfattade övervakningssektion, lokalvaktområden och sjöpolisgrupp.
- Övervakningssektionen svarade för allmänna övervakningen, trafikövervakning och utryckningsverksamheten inom hela polisdistriktet.
- Sjöpolisgrupp har funnits i distriktet sedan 1965 och fr o m 1986 utgjorde den en enhet inom ordningsavdelningen. Gruppen var stationerad i Norrtälje. Dess uppgift under seglationsperioden var allmän övervakning och utryckningsverksamhet till sjöss, dessutom skulle de även bistå såväl boende i kust- och skärgårdsområden som båtburna besökare med polisiär service. I uppdraget ingick också övervakning av delar av kusten i Tierps polisdistrikt i anslutning till kärnkraftverket Forsmark och tillsyn av militära skyddsområden och naturskyddsområden. Verksamheten erhöll under högsäsong förstärkning från Tierps polisdistrikt och samordnades även med sjöpolisen i Täby polisdistrikt.

Kriminalavdelning ansvarade för spaning och utredning av brott och andra ärenden i distriktet. Den var indelad i rotlar och dessa var
Spaningsrotel (R 1) vars huvudsakliga uppgift var brottsspaning, allmän och socialpolisiär spaning och även viss brottsförebyggande verksamhet.
Allmän utredningsrotel (R 2) som utredde ärenden avseende vissa lagar, bl a barnavårdslag, nykterhetsvårdslag, utlänningslagen, trafiklagstiftning och en del specialstraffrättsliga lagar.
Stöld-, bedrägeri- och våldsrotel (R 8) skulle bl a utreda brott mot brottsbalkens 3-21 kap, ekonomiska brott och dödsfall.
På kriminalavdelningen fanns även en narkotikagrupp och en teknisk enhet.
Vid en omorganisation 1986 slogs rotlarna 2 och 8 samman och bildade rotel 9.

Hösten 1992 tog polisstyrelsen beslut om omorganisering av hela myndigheten. Det innebar att denna därefter bestod av en ekonomienhet, en polisoperativ avdelning och en polismyndighets- o servicesektion.
Polisoperativa avdelningen bestod av övervakningssektion med hundgrupp och sjögrupp, kvarterspolis, utredningssektion, spaningssektion med tekniker och ungdomssektion.
Polismyndighets- och servicesektionen handlade bl a vapen och utlänningsärenden.

MYNDIGHETENS UPPHÖRANDE
Länsstyrelsen utsåg i december 1992 expeditionschefen i försvarsdepartementet Olof Egerstedt, att utreda "polisens verksamhetsformer, organisation, indelning mm i Stockholms län" Utredaren redovisade sitt uppdrag genom att överlämna en rapport, "Polisen i Stockholms län" (Lst 1993:15) till landshövdingen 1993-10-14.
I rapporten redovisades förslag till hur dels polisverksamheten kunde förnyas och utvecklas, dels hur verksamheten kunde bedrivas effektivare. Ett problemorienterat arbetssätt förordas i kombination med närpolisorganisation i hela länet samtidigt som länets polis föreslogs organisatoriskt bli inordnad i en gemensam länspolismyndighet.
Rapporten sändes på remiss inom länet till bl a alla kommuner och polismyndigheter i länet. 1994-02-03 fattade länsstyrelsen beslut om att genomföra förändringar av länets polisorganisation. Genom beslutet godkände länsstyrelsen i allt väsentligt de förslag som framlagts i utredningsrapporten.

1994-06-30 upphörde Norrtälje polisdistrikt som självständig myndighet. Distriktet slogs samman med dåvarande Täby polisdistrikt och utgör tillsammans med detta from 1994-07-01 Roslagens polismästardistrikt i den nybildade Polismyndigheten i Stockholms län.



Bilaga 2

TJÄNSTEANTECKNING RÖRANDE SAKNADE DIARIER.

September 1989 övergick dåvarande polismyndigheten i Norrtälje till att registrera bötesdiariets ärenden i ADB-form, personregistret "Bötesdiarium för polismyndigheten (B-diarium)".
From 1991 registrerades bötesdiariets ärenden i ADB-baserade personregistret "Ärenderegister" för B-diarium och from 1992 registrerades även allmänna diariet och kriminaldiariets ärenden i "Ärenderegister" avsedda för A- respektive K-diarium.
Systemet var avsett för persondatorer och installerades i hårddisken på tre sådana.

Från personregister "Bötesdiarium för polismyndigheten" 1989-1990 har inga utskrifter av diariet gjorts. Från detta register finns enbart logglistor.

Från ärenderegistren för B- och K-diarierna togs 1992-1994 ut listor samma dag eller vecka som ärendena diariefördes. Det innebär att dessa listor i många fall saknar uppgift om handläggande enhet och slutredovisning av ärendet.
Vissa andra listor ur ärenderegistren har vid senare tillfälle skrivits ut.

På grund av förbiseende har utskrifter av diarierna i dessa ärenderegister inte tagits ut på papper vid senare tillfälle.

Av misstag har hårddiskarna med ärenderegister gallrats i samband med byte av datorer.

Detta innebär att beträffande Allmänt diarium saknas namnregister och saknummerregister 1992-1994.

Beträffande Bötesdiarium saknas diarium 1989-1990, namnlistor 1991, ändringsloggar 1991-1994 och diariet 1992-1994 består av arkivlistor utdragna samma dag eller vecka som diarieföring skett.

Beträffande Kriminaldiarium saknas ändringsloggar 1992-1994 och diariet 1992-1994 består av arkivlistor utdragna samma dag eller vecka som diarieföring skett.

2004-10-01
Gunnar Edeland
Polismästare

References

Related archival units
Se-hänvisning från: Övriga register och liggare (SE/ULA/10538/D III)
Se-hänvisning från: Övriga register och liggare (SE/ULA/10539/D II)

Control

Created26/07/2016 13:40:14
Amended25/08/2016 11:15:03