Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Detachement på Karlsten

Göta artilleriregemente

Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0182/C/001:Ö
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/4R0uAXPyPoLCbJBHWOFDv3
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet
Arkivbildare/upphov
Göta artilleriregemente (1794 – 1962)
Alternativa namn: Första Göta artilleriregemente  (1894 – 1904)
Alternativa namn: A 2
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & strukturKrA/0182:000C:Ö:001











Förteckning

över

Göta artilleriregementes detachement på Karlsten
Inledning (äldre form)GÖTA ARTILLERIREGEMENTES DETACHEMENT PÅ KARLSTEN

Från det att Göta artilleriregemente bildades år 1794 till år 1882, var ett detachement ur regementet förlagt
till Karlstens fästning utanför Marstrand. Samtlig personal som ingick i detta var under hela perioden värvad.

Mellan åren 1794 till 1815 bestod detachementet av officerare och manskap som för en tid var kommenderad dit. Manskap från regementets samtliga kompanier tjänstgjorde periodvis vid detachementet. Organisationsmässigt
lydde detachementet under Karlstens fästningskommendant. Lönerna betalades ut av regementet.

År 1815 genomfördes en omorganisation av regementet som bla innebar att fyra belägringskompanier med numren 1 - 4 bildades. Av dessa förlades nummer 1 och 3 på Karlstens fästning. De andra två stationerades på Warbergs och Nya Älvsborgs fästningar. Belägringskompanierna bestod av 9 officerare och underofficerare samt 60 konstaplar och artillerister. Detachementets chef var Karlstens artilleribefälhavare. Det var via honom kompanierna fick order från regementschefen.

Några år senare, 1830, omorganiserades hela det svenska artilleriet. Den nya organisationen var helt genomförd 1833. Det fjärde belägringskompaniet splittrades upp på de andra tre som ombildades till depå(depot)kompanier med numren 1 - 3. Detachementet kom sålunda att bestå av 1 och 3 Depåkompanierna. Allt detta innebar att kompaniernas styrka ökades till totalt 6 befälspersoner och 75 övrigt manskap.

År 1831 tillfördes fästningsartilleriet nya moderna 24-pundiga kanoner, och ett år senare 7 och 9 tums mörsare.
År 1840 anskaffades även 7 tums bombkanoner.

Bara ett år efter omorganisationens genomförande, 1834, ändrades depåkompaniernas nummer. Detachementets båda depåkompanier döptes om till nummer 5 och 6. Personalstyrkan förblev densamma.

År 1872 ägde en ny omorganisation rum. Regementets depåkompanier ombildades till tre fästningskompanier med numren 1 - 3. Detachementets 5 och 6 Depåkompanier blev 2 och 3 Fästningskompanierna. Personalstyrkan minskades till 6 befälspersoner och 56 övrigt manskap.

År 1879 bedömde "1878 år kommitté för utredning av åtskilliga befästningsfrågor" att Karlstens fästning av en rad olika anledningar hade förlorat sin strategiska betydelse.

Den 13 april 1882 halades fästningens flagga, och de båda fästningskompanierna förflyttades. Det 2 Fästningskompaniet till Karlsborgs fästning och det 3 Fästningskompaniet till Oscar Fredriksborgs fästning.

Tio år senare, 1892, lades Karlstens fästning ned.

På Karlsten fanns ett antal olika befälhavare med var-sitt ansvarsområde. Högsta befäl var dock fästningskommendanten under vilken de olika befälhavarna lydde.

Under framför allt 1850-talet förstärktes och utbyggde Karlstens fästning. Arbetet genomfördes bla av indelta soldater, och leddes av fortifikationsofficerare. Den som ansvarade för dessa arbetskommenderingar var arbetsbefälhavaren. Chef för själva fästningsbyggnaden var fortifikationsbefälhavaren. Fästningen användes även som fängelse vars chef var fängelsedirektören.

Göta artilleriregementes detachement på Karlstens arkiv består av 19 volymer och omfattar tiden 1809 - 1883.

Arkivet levererades till Krigsarkivet 1936 tillsammans med Göta artilleriregementes arkiv, (KrA ink 23/4 1936 nr 162, serie E IV E), men glömdes sedan bort då regementets huvudarkiv förtecknades.

Arkivet har en längre tid stått oordnat och har drabbatsav fukt- och mögelskador. Det återfanns i oförtecknat skick på Solvalla, magasin 24 nedre våningen, 1986 bland arkiv från olika tygammunitions och gevärsförråd. De flesta serier har stora luckor, och endast handlingar från artilleribefälhavaren och ett av de kompanier som utgjorde detachementet har bevarats.

Ytterligare material som belyser verksamheten på Karlstens fästning återfinns i Göta artilleriregementes arkiv (KrA förteckning 182 a) och Karlstens fästningsarkiv (KrA förteckning 32 a).

Ivan Klaesson
Krigsarkivet 1993-06-14.

Litteratur: Jungstedt, Hugo. "Historisk öfversikt
öfver Sveriges befästningsväsende
1523-1899". Stockholm 1899.

Lundh, H L. "Kungliga Göta artilleri-
regemente, Del 1". Göteborg 1954.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2020-08-31 16:30:52