Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Bankoutskottet 1672-1866


Bankoutskottet 1672-1866

Vid 1672 års riksdag tillsatte ständerna sitt första ständiga gemensamma utskott. Detta skulle bereda frågor rörande den 1668 inrättade nya banken som skulle stå direkt under ständernas garanti och tillsyn. Utskottet kallades under sitt första sekel vanligen bankodeputerade eller bankdeputationen. Dess sammansättning av representanter för adel, präster och borgare var under den karolinska tiden något växlande. Bönderna hölls utanför under hela 1600- och 1700-talen. Vid vissa tillfällen inkallades dock representanter för dem. Några fasta regler för utskottet utfärdades inte till att börja med, utan dess uppgift angavs 1672 helt enkelt vara att granska bankens ställning och delge ständerna resultaten härav.

I arkivet ingår inte bara protokoll och handlingar från själva utskottsarbetet utan även från två på 1600-talet tillsatta undersökningskommissioner som höll räfst med bankens tjänstemän och utarbetade mera detaljerade regler för deras arbete. Efter 1697 års riksdag, då man kunde förvänta att det skulle dröja länge till nästa, beslöt den sista av dessa kommissioner på egen hand men med Kungl. Maj:ts samtycke att en särskild bankodeputation skulle samlas vart fjärde år. På grund av krigsförhållandena lät Karl XII kalla in denna deputation redan sommaren 1700. Den förblev nästan ständigt verksam i nära två år, sedan återigen 1705-07 och några månader av 1709. Likaså förblev de bankodeputationer som tillsattes vid 1710 års utskottsmöte och 1713-14 års riksdag efter dessas avslutning länge verksamma med vidsträckta befogenheter.

Frihetstidens bankodeputation tillsattes av sekreta utskottet och avgav sina berättelser till detta. Efter statsvälvningen 1772 valdes bankoutskottet, som det därefter officiellt kallades, genom elektorer av de tre högre stånden. Först vid 1800 års riksdag blev även bondeståndet representerat, och först genom 1809 års regeringsform, § 53, blev utskottet formellt grundlagsfäst. Dess uppgifter fastställdes genom § 32 i 1810 års riksdagsordning, och det fick initiativrätt genom § 37 däri.

På 1700-talet hade bankodeputationen börjat organiseras på avdelningar eller utskott där särskilda protokoll fördes, ibland sammanbundna med pleniprotokollen, ibland inbundna i separata volymer. Finansavdelningen hade hand om frågorna rörande bankens fond, sedelutgivning och rörelse. Kansliavdelningen granskade bankofullmäktiges och kommissariernas protokoll samt utarbetade de administrativa föreskrifterna. Bokhålleri- och revisionsavdelningen, ibland kallad räkenskapsavdelningen, gick igenom lånehandlingarna och utförde sifferrevision. Vid vissa frihetstida riksdagar, när sekreta utskottet inte direkt tillsatte någon myntdeputation, förekom istället ett myntutskott under bankodeputationen.

Arkivförteckning O Jägerskiöld 1947

 Serier (4 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
AProtokollSerien är inbunden.
Till 1696 även med handlingar. Från 1697 finns handlingarna i serie E.		 
CDiarierSerien är inbunden. 
EBankofullmäktiges berättelserSerien är inbunden.
Berättelser om bankens tillstånd och bankodeputerades verksamhet.		 
FHandlingarSerien är inbunden.
För tidigare år, se serie A Protokoll.