Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sigurd Curmans baltiska samling

Sigurd Curmans samling

Grunddata

ReferenskodSE/RA/721129/001
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ofBYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
0,2 Hyllmeter 
3 Volymer 
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Curman, Sigurd
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)ARKIVBILDAREN

Riksantikvarien Jon Sigurd Curman föddes i Stockholm den 29 april 1879. Han var son till professor Carl Curman (1833-1913) och dennes hustru Calla, född Lundström (1850-1935).

I föräldrahemmet hölls salong, "Curmanska mottagningarna" - tongivande inom huvudstadens litterära och kulturella liv.

Sigurd Curman gifte sig två gånger, nämligen 1903 med Signhild Gödeche (1876-1973) med vilken han fick barnen Brita (gift Ekström), Jöran, Hans, Gunilla, Grels och Agneta (gift Cedergren) samt 1929 med Elsa Broman (1883-1975). Han avled den 14 februari 1966.

Curman studerade först arkitektur vid Kungl. Tekniska Högskolan och läste därefter vid filosofiska fakulteten i Uppsala. Han blev filosofie kandidat år 1900 och licentiat åtta år senare. Han disputerade - efter kompletterande studier även vid Tekniska högskolan - 1912 på en avhandling om medeltida klosterarkitektur.
Redan två år tidigare hade han anställts som arkitekt vid Kungl. Överintendentsämbetet, en statlig myndighet som senare fick namnet Kungl. Byggnadsstyrelsen. Samma år som han försvarade sin avhandling "Cisterciensordens byggnadskonst" blev han professor i svensk arkitektur-
historia vid Kungl. Konsthögskolan. Efter fem år som byggnadsråd och chef för kulturhistoriska byrån vid Byggnadsstyrelsen blev Curman 1923 riksantikvarie. Han pensionerades 1946.

Samma år som Curman blev riksantikvarie blev han ledamot av Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Curman hade som forskare kommit i kontakt med förhållandena hos landets baltiska grannar. Under 1930-talet vidgades och ökades detta intresse. Hans uppmärksamhet fokuserades särskilt på Estland.

Stöd åt det svenskspråkiga gymnasiet i Hapsal och framskaffande av studiestipendier åt unga estlandssvenskar låg honom särskilt om hjärtat.

När det 1940 blev aktuellt att lämna hjälp åt de från Rågöarna med flera öar av ryssarna fördrivna svenskarna stod Curman i främsta ledet. Han var redan tidigare verksam inom Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet och denna organisation fick bli något av en avstamp för hjälpverksamheten.

En statlig kommitté inrättades och en enskild stiftelse bildades med uppgift att hjälpa flyktingarna.

Curman blev ledamot av stiftelsens styrelse och var även dess ordförande under flera år.







SAMLINGEN

Curmanska samlingen rörande Estland, Lettland och Litauen innehåller - jämte åtskilligt annat - handlingar gällande Estlands dåvarande svenskbygder, nämligen Nargö, Rågöarna, Vippal, Odinsholm, Rickul, Nuckö, Ormsö och Runö.

En volym innehåller korrespondens gällande stipendier.

Samlingen har bildats under loppet av perioden 1930-1954. Den består av tre volymer och mäter 0,2 hyllmeter. Merparten är från senare delen av trettiotalet och början av fyrtiotalet.


FÖRVÄRV

Curmans samling är en deposition (1996) av Riksföreningen Sverigekontakt. Se härom i förteckningen gällande S:t Mikaels församling i Reval.


ORDNINGS- OCH FÖRTECKNINGSARBETE

Samlingen har ordnats och förtecknats av arkivarie Rur i november 1997.


TILLTRÄDE

Samlingen är fritt tillgänglig för forskare.


HÄNVISNING

Curmans arbetspapper i Rågöstiftelsens arkiv hos RA.


LITTERATUR

Vem är det, 1965 och tidigare.

Svenska släktkalendern, 1963 med flera årgångar.

Ämnesord

Kontroll

Skapad1997-11-11 00:00:00
Senast ändrad2021-08-10 13:47:31