Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Länsläkaren

Länsstyrelsen i Stockholms län, yngre

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/4457/17
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/XqTwPlqMyg5I8zQIFZOil6
ExtraID17
Omfång
53,4 Hyllmeter 
Datering
1884–1981(Tidsomfång)
VillkorDelvis
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)Numer 17

Provinsialläkar- och länsläkarorganisationerna


Länsläkarorganisationerna i Sverige har framkommit ur den tidigare statliga PROVINSIALLÄKARORGANISATIONEN. Förslag om inrättande av en förste provinsialläkartjänst i varje län framlades första gången 1844 av dåvarande SUNDHETSKOLLEGIUM, men först 1892 realiserades frågan i samband med antagande av 1890 års läkarinstruktion.

En av provinsialläkarna i länet utsågs till förste provinsialläkare vilken på halvtid hade att fullgöra i stort set samma uppgifter som länsläkarorganisationen. I huvudsak gällde det att vara medicinsk rådgivare till länsstyrelsen och primärkommuner, att ha tillsyn över de statliga provinsialläkarna samt att ha tillsyn över vissa sjukvårdsinrättningar utanför lasarett. Uppgifterna skulle alltså fullgöras på deltid och utan att någon särskild ersättning utgick ett mindre statsbidrag för detta ändamål.

Det stod ganska snart klart att de alltmer svällande arbetsuppgifterna krävde en utbyggnad av denna organisation.

”Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket” föreslog 1958 att förste provinsialläkarorganisationen i varje län skulle omorganiseras till en LÄNSLÄKAROGANISATION med staten som huvudman. Organisationen inrättades 1963 och avlöste den då 70-åriga först provinsialläkarorganisationen.

Organisationen skulle i varje län bestå av en länsläkare, i de flesta länen även en biträdande länsläkare, en länshälsovårdskonsulent, en länssjuksköterska samt erforderlig biträdespersonal. Organisationen skulle vara anställd av dåvarande MEDICINALSTYRELSEN (numera SOCIALSTYRELSEN) men behovet av kontors- och biträdespersonal skulle täckas av vederbörande länsstyrelse. Länsläkarorganisationen skulle också, om så var möjligt, få sina kontorslokaler i anslutning till länsstyrelsens lokaliteter.

Länsläkarorganisationen skulle fullgöra en del av Medicinalstyrelsens/Socialstyrelsens och länsstyrelsens tillsyns- och inspektionsuppgifter, följa sjukvårdshuvudmannens sjukvårds- planering, vara länsstyrelsens och primärkommunernas rådgivare i omgivningshygieniska frågor, ha vissa administrativa funktioner inom smittskyddet, vara länsstyrelsen, länsrätterna, länsskolnämnden m.fl. regionala statliga myndigheters rådgivare i medicinska och hygieniska frågor, följa och verka för samordning av sådana hälsovårdande arbetsuppgifter som fullföljs av andra organ samt årligen avge en berättelse över verksamheten.

Sammanfattning: Den statligt anställda länsläkarorganisationen skulle ha en gentemot kommunala och statliga regionala organ rådgivande och inspekterande funktion.

Genom riksdagsbeslut upphörde länsläkarorganisationen 1981-07-01. Enligt riksdagens uttalande skulle uppgifterna till största möjliga del övertas av sjukvårdshuvudmannen/landstinget.



Länsstyrelsen, Länsläkaren



Tillägg

Länsstyrelsen i Stockholms län levererade våren 2014bla arkivhandlingar från den 1981 upphörda myndigheten Länsläkaren – se vidare historik. På stadsarkivet fanns dock sedan länge handlingar från samma arkivbildare. Länsstyrelsen hade nämligen levererat (delar av) arkivet till Landsarkivet i Uppsala i juni 1986. I samband med att stadsarkivet övertog ansvaret för de statliga arkiven i Stockholms län 1994 överfördes blå Länsläkarens arkiv. I och med leveransen 2014 kom arkivbildaren att omfattas av två bestånd med varsin arkivförteckning.

Johannes Eriksson har nu under undertecknads överinseende slagit samman de två bestånden till lett arkiv och upprättat en enda arkivförteckning.


Stockholm i Stadsarkivet Frihamnen 27 augusti 2014

Lars Asklund

1:e arkivarie

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2014-05-09 13:46:13
Senast ändrad2018-09-20 09:04:25