Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Storumans försvarsområde, Fo 62

Försvarsområden 1939-1975

Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0750/6/L
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/aNAbTeuKAaw6jtadgc66Y2
Omfång
2 Hyllmeter 
Datering
1940–1945(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Storumans försvarsområde, Fo 62 (1940 – 1945)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Introduktion om Storumans fo

Av försvarsområdesbildningarna i Västerbotten är Storumans fo:s historik
den mest intressanta.
den kan indelas i flera avdelningar:

1. Fostaben med en del förband i Storuman.

2. Den så kallade "Tärnagruppen", där i allmänhet en bat ur I 20 eller I 50
utgjorde stommen, jämte en del andra specialförband.

3. Interneringsläger i Dorotea och Gunnarn.

4. Underrättelser angående förhållandet i Norge 1940 - 1944.

Storumans försvarsområde
15/4 1940 organiserades Storumans fo med fostaben i järnvägshotellet, där även utspisningen av en del av staben skedde. För övriga ordnades för off och uoff utspisning i en privat gård. Från början förlades truppen i ordenshus och skolor, samt i en del privata gårdar. Sedermera tillkom baracker.

Utspisning av manskapet skedde från kokvagnar, vilka apterades i en del fall, i
bagarstugor, vilkas bakre vägg var utslagen och täckt med presenningar. Det tillkom så småningom kokhus för de olika avdelningarna.

Försvarsområdesbefälhavare och stabschefer

Fobef: Major F Schrewelius 15/4 - 24/10 1940
x)
Major F Schrewelius 20/3 1941 - 19/5 1944
Kapten H Werner 20/5 - 27/7 1944
Överstelöjtnant C Wersäll 28/7 1944 - 30/6 1945

Stabschefer: Löjtnant I Hult 15/4 - 30/6 1940
Lstlöjtn G Berg 1/7 - 17/8 1940
Ryttmästare K F Rodhén x) 18/8 - 24/10 1940
x)
Ryttm C Löwenhjelm 20/3 - 7/5 1941
Ryttm M Liedberg 8/5 - 4/6 1941
Ryttm A Florman 5/6 - 27/8 1941
Lstserg G Facks 28/8 - 8/10 1941
Ryttm C Löwenhjelm 9/10 - 21/12 1941
Kapten H Helgesson 22/12 1941 - 1/3 1942
Lstlöjtn B Isberg 2/3 - 8/4 1942
Ryttm C Löwenhjelm 9/4 - 4/6 1942
Lstfänrik G Nordlund 5/6 - 4/7 1942
Ryttm C Löwenhjelm 5/7 - 31/8 1942
Lstkapten G Nordström 1/9 - 30/9 1942
Kapten S Hult 1/10 1942 - 16/5 1943
Kapten E Swidén 17/5 - 30/9 1943
Ryttm S Reuterskiöld 1/10 1943 - 30/6 1945

X) Sammanslagningen av fostaben Storuman, Vännäs och Skellefteå fo 25/10 1940 - 19/3 1941 i vindeln.

Organisation
Fostaben, Storuman
Storumans lststngrp, Storuman
92. lbevkomp L 20, Storuman
21. bilplut L 20, Lycksele
52. magplut L 20, Lycksele

Efter reorganisation 20/3 1941 tillkom ivakan och ksptropp. Tärnagruppens organisation, som lydde under Storumans fo återfinnes på annan plats. Storuman var genomgångsort för avlösningar till tärnagruppen. Vid ett tillfälle hände det missödet, att eldgallerna ej blev avlastade, utan avgick till
Tärna med transportgruppen. - 40 C var rådande varför truppen fick göra upp stora eldar, samt i görligaste mån försöka komma under tak hos ortsbefolkningen.

Bevakningen skedde av järnvägs- och landsvägsbroar, samt vid en del järnvägsstationer å sträckan Dorotea - Slagnäs på inlandsbanan inom foets gränser.

Vidare bevakades lstförråd och amförråd. Ls till ett antal av c:a 20 var liksom vid de andra försvarsområdena rekryterade av frivillig kvinnlig personal. De bevakade i huvudsak utefter järnvägen Dorotea - Storuman, samt från Lycksele till Storuman.

Vidare vid en del större orter i fjällvärlden såsom Fattomakke och Borgfjäll m fl platser. Torn för luftspaning byggdes i Fiandberg, saxnäs och Dorotea:

På andra platser ordnades med plattformar på den byggnad, där inkvartering var ordnad.
I höglänt terräng skedde spaning från marken. Utspisningen av ls var ordnad antingen genom inkvartering eller självhushåll.

1/7 1945 sammanslagning med Umeå fo och bildade då Umeå - Storuman fo.

Tärnagruppen
Denna som direkt lydde under Storumans fo, var med sin batstab från början inkvarterat i Skytteanska skolan Tärna men flyttade sedemera till Snebackens baracker.


Organisation
1. bat L 20 i trakten av Tärna
97. spärrplut L 19 i trakten av Tärna
98. spärrplut L 19 i trakten av Tärna
22. kanonavd L 19 i trakten av Tärna
23. kanonavd L 19 i trakten av Tärna
10. bevplut L 19 i trakten av Tärna

Under 1941 tillkom:
1. självständiga pvplut
Ett batt A 5
101. lvkankomp (4 st lvakan)
7. kåringkomp
2 st ingplut
En intplut

Bevakningsbat i trakten av Tärna bestod av trupp från I 20 eller I 50 och avlöstes efter viss tid av annan bat från samma regementen. Även en kavalleribat avlöstes vid vissa tillfällen dessa bat.

Som framgår av organisationen här ovan ingick även en del specialförband i styrkan.

Uppgiften var att bevaka gränsen mot Norge och fördröja framryckning över riksgränsen mot Tärna och över Dikanäs, samt försvara Västansjö - Tärnaån och vägarna ström - Joesjö och Björkfors - Umfors.

Förläggningen bestod från början av tältförläggning eftersom endast ett fåtal gårdar, på de olika platserna kunde komma till användning.

Under senare delen av 1941 hade i Snebacken påbörjats byggande av ett barackläger. Sedemera tillkom agellhyddor och MBH kojor, de senare torvtäcktes under vintrarna för att bättre bli isolerade mot kylan.

Så småningom byggdes kokhus och stallar. Utspisningen skedde från kokvagnar, utom för de framskjutna bevakningsavdelningar, som hade självhushåll, med proviantering i regel en gång i veckan.

Interneringsläger
Enligt miloo avd 1 a nr H 520 972 1940 anbefalldes, att ett interneringsläger skulle planläggas i DOROTEA. Detta verkställdes av Lapplands södra försvarsområde och var avsedd för emottagande av 300 man. 1/5 1940 övertogs ansvaret för detsamma av Storumans fo.

Under april - maj ankom 191 norrmän, vilka internerades i lägret. Andan hos dessa var god och befolkningen var synnerligen gästfria och välvilliga, särskilt i fråga om beredande av arbetstillfällen.

De internerade fick, efter skriftlig försäkran om lojalitet, arbete ute i bygden med olika sysselsättningar.

Interneringsområdet var omgärdat med taggtrådsstängsel, inom vilka de internerade fick röra sig fritt under dagen.

Från kl 09.00 till 18.30 skulle de vistas inomhus och ingen belysning i själva förläggningslokalerna fick vara tänd.

Förutom de som arbetade ute i bygden, fick för bedrivande av olika idrotter, en del vistas utom området.

Evakueringen av de internerade skedde 6 - 9 januari 1940 varvid en del önskade återvända till hemorten i Tröndelagen. En del reste till Finnmark över Haparanda, Övertorneå och Rovaniemi och en del kvarstannade i Sverige.

Lägret bröts 976 och mtrl upplades på sådant sätt, att det inom 24 timmar åter skulle kunna upprättas.

Även i GUNNARN upprättades ett interneringsläger i Missionshuset, Elimkapellet och Godtemplarhuset. Detta var endast avsett för engelsmän. Liksom i Doroteas interneringsläger var de olika byggnaderna omgärdade av taggtrådsstängsel.

Byggandet av stängslet påbörjades 29/4 1940 och var klart samma dag. På em mottogs 43 engelsmän från det sänkta "Hunter". Sedemera ankom maj - juni ytterligare 12 engelsmän, varför det sammanlagda antalet internerade steg till 55 man. Av dessa avpolletterades under juni 12 man till interneringslägret i Falun. Vidare ankom från Försvarsstabens interneringsdetalj 18/7 order, att 7 man skulle avresa till Stockholm.

Beträffande ordningsföreskrifterna var de likartade med de som gällde i Dorotealägret. Här skedde dock en lättnad, när det 12/5 erhölls en order från fostaben Storuman, att de internerade skulle få röra sig mera fritt i samhället på promenader etc, samt idka olika bollspel.
De kvarvarande engelsmännen avreste 6/9 till Hälsingemo, varefter lägret avvecklades.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1998-04-24 00:00:00
Senast ändrad2022-09-20 16:14:34