Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Lindholm, Johannes

Svenska Missionsförbundet/ Missionskyrkan

Grunddata

ReferenskodSE/RA/730284/6/66
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zFchmxz9G1EXeMpEUVIqA9
Omfång
0,5 Hyllmeter  (9 volymer)
Datering
1850–1931(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Lindholm, Johannes
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Allmän anmärkningTidigare referenskod SE/RA/730284/45.

Se historik

6C66:13-14
Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning

Arkivet är deponerat på Riksarkivet i början på 1980-talet av Svenska Missionskyrkan. Arkivet ordnat och förtecknat samt historik av Ragnar Widman 1970-11-11, arkivhistoriken är renskriven av Katarina Thurell. Den äldre arkivförteckningen är renskriven och delvis justerad 2010-11-11 av Katarina Thurell. I arkivet ingår även en äldre arkivförteckning och det är därför troligt att Ragnar Widman har vidtagit omordningsarbete 1970. I arkivet innehåller handlingar om Johannes Lindholm, upprättade efter att han avled 1931.Arkivet har överlämnats som gåva av anhöriga till Lindholm till dåvarande Svenska Missionsförbundet.

Arkivet är fritt tillgängligt för forskning och ingen sekretess råder.

"Introduktion
Genom släktens välvilliga tillmötesgående har de i den följande journalen noterade arkivalierna efter framlidne rektor JOHANNES LINDHOLM överlåtits som gåva till Svenska Missionsförbundets arkiv.
Rektor Johannes Lindholm föddes den 25/10 1850 i Ör, Älvsborgs län. Han avlade missionsexamen och praktisk teologi examen i Uppsala 1875 och prästvigdes i Karlstad 1876. som präst tjänstgjorde han i Stanäs, Töcksmark, Högsäter, Silbodal och Frösko åren 1876-1882. Studieresor företog han åren 1895, 1906, 1907 och 1909 till Danmark, Norge, Tyskland och Schweiz. Han sympatiserade med den andliga frihetsrörelsen, som P Waldenström och E J Ekman var främsta förespråkare för. År 1882 begärde och erhöll Lindholm avsked från prästämbetet, med angivande av samvetsbetänkligheter som skäl. I likhet med andra fria andliga rörelsers förgrundsmän i Värmland hyste han ett livligt intresse för kristligt undervisnings-och fostringsarbete och år 1882 grundade han tillsammans med C J Nyvall och några andra Karlskoga praktiska slöjdskola, sedermera Karlskoga praktiska Läroverk. Lindholm blev skolans föreståndare, vilken post han beklädde 1882-1925. Under hans energiska ledning utvecklades skolan till en av landets största praktiska skolor och vann ett synnerligen gott anseende. Här utövade Lindholm ett djupgående inflytande över de mer än 8 000 elever som under hans rektorstid bevistade skolans kurser. Varm gudsfruktan och kärlek till ungdomen i förening med stor förmåga att i de ungas sinne väckakärlek till ungdomen i förening med stor förmåga atti de ungas sinne väckakärlek till höga sedliga ideal gav honomenframskjuten plats bland landets kristna ungdomsledare. Kristen tro, kristen livsföring och praktisk duglighet var de mål han strävade att leda ungdomen till. Även för allmänna värv var Lindholm tagen i anspråk. År 1892 blev han ledamot av Karlskoga häradsrätt och 1911 häradsdomare. För ett förtjänstfullt handhavande av denna uppgift erhäll han 1919 Kungl Maj:ts medalj i guld. Dessutom innehade han förtroendeuppdrag i åtskilliga kommunala nämnder.

Jämte sin verksamhet som skolman och kommunalförtroendeman gjorde han en betydande insats i det direkt evangeliska arbetet. På 1880-talet företog han vidsträckta resor i landet såsom ombud för Svenska Missionsförbundet, av vars styrelse han var ledamot åren 1904-1918. Även var han i många år ledamot av Värmlands Ansgariiförenings och Värmlands och Dalslands ungdomsförbunds styrelser. Inom Karlskoga missionsförsamling var han ordförande i trettiosju år. Ofta var han anlitad som talare vid de större mötena. Lindholm verkade även som föreläsare och skriftställare. Sålunda tjänade han som föreläsare inom Örebro läns föreläsningsförbund och var medarbetare i olika tidningar och tidskrifter. När E J Ekman utgav Inre Missionens Historia var denne behjälplig vid utarbetandet av de avsnitt som avhandlade Värmland och Dalsland, Närke och delar av Västergötland, Uppland, Dalarna, Västmanland och Gotland. Han utgav boken Anders Lindbäck och sjuke Daniel Andersson, jämte en nykterhetsskrift med titeln Floden kommer. Åren 1890-1900 utgav han årsskriften Facklan respektive Nya Facklan åren 1901-1903, åren 1901-1903 utgav han månadsskriften De ungas värld. Johannes Lindholm avled 19/2 1931.

Stockholm den 11 nov 1970

Ragnar Widman

Tillgänglighet

UpphovsrättUpphovsmannen
DepositionJa

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad2011-08-24 00:00:00
Senast ändrad2015-09-29 15:41:00