bild
Arkiv

Landshjälpsdeputationen


Grunddata

ReferenskodSE/RA/4112
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/xZsNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
3,5 Hyllmeter 
Datering
17271739(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Landshjälpsdeputationen (1727 – 1739)
Kategori: Statlig myndighet. Riksdagen och dess verk

Innehåll

Syfte & innehållOm Landhjälpsdeputationen (1727-1739)

Under Frihetstiden (1718-1772) fanns i landet en önskan inom den ekonomiska politiken om att stärka landets ekonomi. Kanslipresidenten Arvid Horn ville främja ekonomin genom tullar och förbud mot utländska varor, främst kläder.

På 1927 års riksdag beslutade man om ett stöd till manufakturerna. Manufaktur var en enklare form av tillverkningsindustri, ett mellanting mellan hantverksmässig tillverkning och fabriksdrift.
Riksdagen beslutade om en fond – landshjälpen - som skulle lämna räntefria lån till nya manufakturverk. Landshjälpen (fonden) skulle främja inrikes företagsamhet och hjälpa fabriker till ekonomiskt stöd för att få igång verksamheten.

Medlen ställdes under en särskild deputation: Landshjälpsdeputationen som bestod av representanter från stånden, förutom bondeståndet, med biträde av en bokhållare.

Landshjälpens medel kom dels från en direkt bevillning (en extra skatt som staten tillfälligt tog ut) och dels genom ett tillägg av 5 procent till tullen på sådana inkommande varor som kunde tillverkas inom landet.

1739 utökades stödet till manufakturerna och förvaltningen överfördes till en ny myndighet, Manufakturkontoret. De övertog landshjälpens fondförvaltning.
Ordning & strukturArkivförteckningen från 2019 följer strukturen i en äldre arkivförteckning (nu arkiverad) som upprättades gemensamt för Landshjälpsdeputationen (SE/RA 4112) och Manufakturkontoret (SE/RA/4113). 1907. Den äldre arkivförteckningen hänvisar även till en förteckning från 1766.
Arkivförteckningen utgår från det allmänna arkivschemat med serier. Volymerna har en löpande numrering genom de två arkiven Landshjälpsdeputationen (volym 1-44) och Manufakturkontoret (45-504).
ArkivhistorikOm arkivet:

Landshjälpsdeputationens och Manufakturkontorets arkiv har tillhört Kommerskollegium. 1907 gjordes en genomgång av arkiven för Landhjälpsdeputationen och Manufakturkontoret. Då förtecknades de som egna arkiv.
Vid 1766 års riksdag gjordes en undersökning som resulterade i att hela kontoret upplöstes och verksamheten överläts på Kommerskollegium som övertog kontorets fonder och handlingar.

Arkiven har olika serier men en löpande numrering av volymer. Troligen fick volymerna denna numrering när arkiven flyttades till Riksarkivets nuvarande byggnad i Marieberg på 1960-tal.
Liksom Kommerskollegiums arkiv så har även Manufakturkontorets varit utsatt för påverkan. Protokoll och räkenskaper, både original och koncept är så gott som fullständigt bevarade. Däremot saknas åtskilliga reseberättelser, skrivelser och räkenskaper som funnits 1766. Många handlingar kan vara infogade i Riksarkivets ämnessamlingar.
I Manufakturkontoret finns underarkiv: Huvudarkivet, Advokatfiskalskontoret, Kamrerarkontoret, Diskontkontoret, Revisionskontoret, Handlanden Peter Westman och Bongeska kommissorialrätten. Bonge var kamrerare på Kommissoralrätten. Peter Westman var handlare som på 1750-talet häktades eftersom han inte infriat sina förbindelser till Manufakturkontoret.
Kommerskollegiums räkenskaper för manufaktur- och diskontfonderna i Manufakturdiskontkontoret har lagts upp i en direkt fortsättning på Manufakturkontorets när man tog över verksamheten.
Inledning (äldre form)Om Landhjälpsdeputationen (1727-1739)

Under Frihetstiden (1718-1772) fanns i landet en önskan inom den ekonomiska politiken om att stärka landets ekonomi. Kanslipresidenten Arvid Horn ville främja ekonomin genom tullar och förbud mot utländska varor, främst kläder.

På 1927 års riksdag beslutade man om ett stöd till manufakturerna. Manufaktur var en enklare form av tillverkningsindustri, ett mellanting mellan hantverksmässig tillverkning och fabriksdrift.
Riksdagen beslutade om en fond – landshjälpen - som skulle lämna räntefria lån till nya manufakturverk. Landshjälpen (fonden) skulle främja inrikes företagsamhet och hjälpa fabriker till ekonomiskt stöd för att få igång verksamheten.

Medlen ställdes under en särskild deputation: Landshjälpsdeputationen som bestod av representanter från stånden, förutom bondeståndet, med biträde av en bokhållare.

Landshjälpens medel kom dels från en direkt bevillning (en extra skatt som staten tillfälligt tog ut) och dels genom ett tillägg av 5 procent till tullen på sådana inkommande varor som kunde tillverkas inom landet.

Om arkivet:

Landshjälpsdeputationens och Manufakturkontorets arkiv har tillhört Kommerskollegium. 1907 gjordes en genomgång av arkiven för Landhjälpsdeputationen och Manufakturkontoret. Och då förtecknades de som egna arkiv.
Vid 1766 års riksdag gjordes en undersökning som resulterade i att hela kontoret upplöstes och verksamheten överläts på Kommerskollegium som övertog kontorets fonder och handlingar.

Arkiven har olika serier men en löpande numrering av volymer. Troligen fick volymerna denna numrering när arkiven flyttades till Riksarkivets nuvarande byggnad i Marieberg på 1960-tal.
Liksom Kommerskollegiums arkiv så har även Manufakturkontorets varit utsatt för påverkan. Protokoll och räkenskaper, både original och koncept är så gott som fullständigt bevarade. Däremot saknas åtskilliga reseberättelser, skrivelser och räkenskaper som funnits 1766. Många handlingar kan vara infogade i Riksarkivets ämnessamlingar.
I Manufakturkontoret finns underarkiv: Huvudarkivet, Advokatfiskalskontoret, Kamrerarkontoret, Diskontkontoret, Revisionskontoret, Handlanden Peter Westman och Bongeska kommissorialrätten. Bonge var kamrerare på Kommissoralrätten. Peter Westman var handlare som på 1750-talet häktades eftersom han inte infriat sina förbindelser till Manufakturkontoret.
Kommerskollegiums räkenskaper för manufaktur- och diskontfonderna i Manufakturdiskontkontoret har lagts upp i en direkt fortsättning på Manufakturkontorets när man tog över verksamheten.


1739 utökades stödet till manufakturerna och förvaltningen överfördes till en ny myndighet, Manufakturkontoret. De övertog landshjälpens fondförvaltning.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Kommerskollegium (SE/RA/420132)
Se även: Manufakturkontoret (SE/RA/4113)
ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2019-04-24 15:36:03