bild
Arkiv

Sjöpassexpeditionen

Kommerskollegium

I den av H. Rosman år 1907 upprättade förteckningen över kommerskollegiets arkiv är då befintliga handlingar rörande fartygsregistrering, samt befälhavarcertfikat, för tiden 1739 - 1900 förtecknade såsom särskilt arkiv, sjöpassexpeditionens arkiv.

Vid nyförteckningen av kommerskollegiets arkiv, i nära anslutning till kollegiets administrativa utveckling, kan med utgångspunkt från dess instruktion av den 23 april 1831 - vari en särskild tjänst som passexpeditionsnotarie upptages - väl hävdas, att den egentliga sjöpassexpeditionens arkiv inrättats, vilken i denna form kom att fungera fr.o.m. år 1832.

Kommerskollegiets fartygsregistrering ombesörjdes från begynnelsen i dess kansli, vari en av kanslisterna var anförtrodd expeditionen av fribrev och algeriska (turkiska) pass samt diarieföring av dessa handlingars utlämnande och återställande. På grund av arbetets allt större omfattning ansågs det lämpligt, att vid kollegiets omorganisation år 1831 "den person, som ägnat sig åt berörda göromål och däri är inövad, även fästes vid denna tjänst, vilket ej kan förväntas, utan att försäkra honom om en avlöning, varmed han är någorlunda belåten", varför föreslogs, "att bemälde kanslist må i stället benämnas passexpeditionsnotarie". Tjänsteinnehavare blev kanslisten Adolf Roman, vilken alltsedan 1825 varit betrodd med hithörande sysslor.

Enligt 1831 års instruktion ålåg det sjöpassnotarien: att föra fartygsregistret och göra anteckningar i övrigt angående svenska fartyg, att granska handlingarna för registrering av fartyg och anmälningar till fartygsregistret, att ombesörja fartygsregistreringscertifikat och andra skeppshandlingar samt därutöver publicera förteckningen, "code list", över svenska med signalbokstäver försedda fartyg. Därtill hade sjöpassnotarien att kontrasignera fribrev och turkiska pass.

Vid den översyn av handelssjöfartens tillstånd, som en år 1838 tillsatt kommitté företog, hade kommerskollegiet att yttra sig, bl.a. rörande ändrade föreskrifter i fråga om passhandlingarna. Sedan dess utlåtande inkommit, utfärdade Kungl. Maj:t 1 mars 1841 nya bestämmelser för de pass - och nationalitetshandlingar, varmed svenska till orter utom Sverige gående fartyg, av en dräktighet över 10 läster, borde vara försedda (SFS 8/1841). Den viktigaste förändringen härvid var avskaffandet av de turkiska passen, vilka i sin mån ersattes med en latinsk översättning av fribrevet och ett medelshavs-signalbrev.

Ett nytt skede i sjöpassexpeditionens verksamhet vidtager härmed, koncentrerad till dess befattning med utfärdande och kontroll av fribreven. Uppgifter om fartygens under tiden 1 juli 1841 - 1891 erhållna fribrev finnes överskådligt samlade i en alfabetiskt uppställd fribrevsliggare (D IV); genom tillagda fartygsregistreringsnummer leder denna över till den fr.o.m. 1892 gällande registreringsordningen.

Denna inskränkning av sjöpassexpeditionsnotariens göromål blev orsak till omprövning av befattningens självständiga ställning. I samband med en organisatorisk nyordning inom kommerskollegiet indrogs notarietjänsten år 1855 och återfördes följande år till ett åliggande för en av kollegiets ordinarie kanslister. Den fungerande notarien Ad. Roman uppehöll emellertid under sin återstående ämbetstid tjänsten under åtnjutande av oförändrade löneförmåner. Vid dennes död 1858 förordnades en av kanslisterna att omhänderha de i 1855 års instruktion föreskrivna uppgifterna, vilkas kontinuitet motiverar fortsättningen av sjöpassexpeditionen såsom arkivenhet.

1841 års förordning förändrades i smärre avseenden år 1851 (SFS 21/1851). En ny sjölag tillkom år 1864, och fyra år senare reviderades bestämmelserna åter för svenska till orter utom Sverige gående fartygs pass- och nationalitetshandlingar (SFS 47/1868), vilka nu utsträcktes att gälla fartyg med en dräktighet på 6 nyläster eller därutöver. Större krav på kompetens för befäl å svenska handelsfartyg ledde till bemyndigande för kommerskollegiet att utfärda styrmans- och befälhavarebrev (SFS 46/1878). Vid kollegiets omdaning år 1891 överfördes sjöpassexpeditionens arbetsuppgifter till den därvid organiserade inrikesbyrån.

Stockholm i december 1964.

Bengt Löw

 Serier (37 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
APROTOKOLLFinnes ej. 
BKONCEPT 
B IPassexpeditionsnotariens konceptBunt. Innehåller koncept 1836-1854 och 1882-1891. 
B IICertifikatkoncept 
B II aFribrevIngår i E V a - b
1832-1891.
 
B II bFartygsbefälhavarbrevIngår i E VI a
1879-1891
 
B II cStyrmansbrevIngår i E VI b
1879-1891
 
CDIARIER 
C ISjöpassdiarierInbunden.
 
C IIFribrevsdiarier 
C II aSerie 1, åren 1832-1841Serien inbunden.
För tiden 1785-1831, se Huvudarkivet C II c.
Serien mikrofilmad.
 
C II bSerie 2, åren 1841-1891 
DLIGGARE 
D IFörteckningar över sjöbefäl 
D I aFartygsbefälhavareSerien inbunden. Med register. 
D I bSjöbefälscertifikatSerien inbunden. Med register.
 
D I b1BefälhavarebrevInnehåller uppgifter t.o.m. 1931. 
D I b2StyrmansbrevInnehåller uppgifter t.o.m. 1938. 
D IIFörteckning över sjömän 
D IIIPassförteckningar1832-1852. Ingår i Huvudarkivet. 
D IVFribrevsliggare 
D VSignallista 
EINKOMNA HANDLINGAR 
E IKungl. brev 
E IIProtokollsutdrag1847-1890. Ingår i E I:1. Utdrag ur kommerskollegii protokoll. 
E IIIInkomna skrivelser 
E III aSkrivelser ang. fartygshandlingarSerien i buntar. 
E III a1Svenska fartygFrån myndigheter och enskilda personer. Se även Huvudarkivet E VI-VII och Advokatfiskalskontorets arkiv. Ink. skrivelser. 
E III a2Norska fartyg 
E III bSkrivelser från Svenska Segelsällskapet1863-1872. Ingår i E I:1. Med bilagda fartygsförteckningar 1863-1869, 1871-1872. 
E IVSJÖPASSHANDLINGARSerien i buntar.
Hela serien mikrofilmad.
 
E VFRIBREVSHANDLINGARFöre 1832 Se Huvudarkivet F II b. 
E V aSerie 1, åren 1832 - 1841Serien i buntar.
Hela serien mikrofilmad.
 
E V bSerie 2, åren 1841 - 1891Serien i buntar. 
E VIHANDLINGAR TILL SJÖBEFÄLSCERTIFIKATSerierna i buntar. Innehåller även koncept till befälhavare- och styrmansbrev. 
E VI aFartygsbefälhavareBefälhavarbrev från 1892-1955 se Sjöfartsbyrån serie E I a. 
E VI bStyrmän