bild
Arkiv

Undersökningar som ej utgör egna arkiv

Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420401/54/10
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/TaINeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
66,7 Hyllmeter 
Datering
19531976(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm, Kod: 544
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Statistiska centralbyrån (1880)
Alternativa namn: SCB
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning över

420401.63

Statistiska Centralbyrån
Undersökningar som ej utgör egna arkiv

































Förteckning: Utan namn, utan år.

Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 2000.
Handläggare: Tommy Eriksson.
Inledning (äldre form)Inledning.

Arkivkod: 544, SCB Utredningsinstitutet, UI, undersökningar som ej utgör egna arkiv.

Det pappersbaserade arkivet har levererats till Riksarkivet 1999. I den mån adb-register finns är dessa arkiverade i SCB:s Arkiv eller överlämnade till Riksarkivet. Huvudregeln är att personregister lämnas till Riksarkivet medan övriga register arkiveras i SCB:s Arkiv.
Omfattning: 64 hm varav 0.10 hm folio.
Undersökningarna som hör till denna arkivbildare har volymmässigt ansetts vara för små för att utgöra egna arkiv. Se även övriga UI-arkiv (arkiv 500-543) samt UI:s projektarkiv med dokumentation till flertalet undersökningar (arkiv 550). I oktober 1952 presenterades i Statisk Tidskrift (nr 4) tankarna på en statlig organisation för intervjuundersökningar. Tanken på en svensk statlig organisation för intervjuundersökningar väcktes första gången av ett arbetsutskott inom SCB, som tillsattes i maj 1950. Arbetsutskottet utarbetade ett förslag och med utgångspunkt från detta begärdes i petita för budgetåret 1951/52 medel till en utredningsavdelning samt en till denna knuten fältorganisation för intervjuundersökningar. Betydande besparingar skulle vara möjliga om man hade "engångsuppsättning" av primära urvalsenheter, ett basurval, och en intervjuarkår som kunde användas av statliga myndigheter, utredningar, kommittéer m.m. En samordning av intervjuverksamheten helt enkelt. Utredningsinstitutet (UI) skulle verkställa undersökningar i egen regi för centralbyråns eller utomståendes räkning. Detta innebar planering, utarbetande av formulär och instruktioner, genomförande av intervjuer, bearbetning och statistisk analys. Loko-(intervjuar-) kåren skulle också ställas till förfogande för enbart fältarbete för uppdragsgivare som själva svarade för planering, bearbetning m.m. Vidare skulle avdelningen kunna lämna experthjälp till utomstående uppdragsgivare, basurvalet skulle kunna ställas till förfogande. Kommittéer och dylikt som inte kunde knyta till sig statistisk expertis i tillräcklig omfattning skulle vid behov kunna anlita avdelningen m.m.
1 juli 1953 startade verksamheten.
BASURVALET.
Det var klart redan före starten den 1 juli 1953. Arbetet hade i stora drag tillgått så, att man hade skapat ett rätt stort antal s.k. primära urvalsenheter (pue) och som byggstenar härtill hade man använt de nybildade kommunerna enligt 1952 års kommunreform. En primär urvalsenhet bestod i allmänhet av några kommuner eller eventuellt församlingar (del av kommun). Dessa enheter strävade man att få så heterogena som möjligt. Därefter sammanfördes likartade-homogena-urvalsenheter till strata. Landet indelades i 70 strata. För de största städerna med kringliggande kommuner-18 st-sammanföll begreppet urvalsenhet och stratum. Övriga urvalsenheter bildade resterande 52 strata. Från vart och ett av dessa utvaldes en urvalsenhet att utgöra intervjuområde. Enligt urvalsmetodiken uppräknades de erhållna värdena till rikssiffror. I början på 60-talet arbetade man fram ett nytt basurval, som dock inte kom till så stor användning som planerat, då RTB-registret över totalbefolkningen- och de nya datorerna gjorde andra urval möjliga. Vidare kan allmänt sägas att enligt riksdagsbeslut skulle UI vara självförsörjande, dvs kostnaderna för verksamheten skulle finansieras med inkomster från verksamheten. 1 juli 1954 överflyttades Svenska Stadsförbundets statistiktjänst från SCB:s maskincentral till UI. 2 stycken fast anställda fick härmed syssla med statistikförmedling till bl.a. städerna. Officiellt från den 1 juli 1965, men i praktiken någon månad senare, överfördes till UI den s.k. Statistiktjänsten. Den hade under åren 1 juli 1962-1 juli 1965 utvecklats inom informationssektionen på Dokumentationsenheten. Förfrågningar om uppgifter från SCB hade antagit sådana proportioner att man fann det dags att börja med en betald upplysningsverksamhet. Registercentralen (RC) kom till 1968. Fr.o.m. 1 juli 1970 hette denna enhet databascentralen (DBC). 1 juli 1971 övergick UI vid SCB:s omorganisation till avdelningen för uppdragsverksamhet och förkortades då U/UI. Denna arkivbildare avslutades 1 juli 1976 då en enhet-utredningsinstitutet för statistik om levnadsförhållanden (I/UI)-bildades genom sammanslagning av utredningsinstitutet (U/UI) och enheten för hushållsstatistik (I/HU) samt de delar av U/STAB som arbetat för utredningsinstitutet. Den nya enheten placerades vid avdelningen för individstatistik (I-avd). Arkiv 544 forsätter i följande arkiv:
53 I/UI, sektionen för arbetskraftsstatistik.
54 I/UI, sektionen för levnadsnivåstatistik.
56 I/UI, sektionen för val- partisympati- och massmediastatistik.
57 I/UI, sektionen för ekonomisk statistik.
91 I/UI, utrednings- och konsultsektionen.
Se vidare Statistisk tidskrift nr 7 1953 och nr 1 och 4 1954.

Kontroll

Senast ändrad2004-11-02 00:00:00