Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kammarkollegiet Generalstatskontoret 1653-1680

Kammarkollegiet. Kansliet och kontorsarkiv

Grunddata

ReferenskodSE/RA/521/521.11
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/XqYNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
6 Hyllmeter 
78 Volymer 
Datering
1620–1680(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Kammarkollegiet (1618)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Inledning (äldre form)Från 1620- talet och framåt framväxte efter hand en särskild enhet inom Kammarkollegiet för statsarbetet. För åren omkring 1620 har bevarats riksböcker, anordningsstater och olika förslag och från 1630-talet finns ettåriga riksstater.

Statsarbetet var förenat med arbetet med rikshuvudböckerna inom Generalbokhålleriet till 1650-talet. Som följd av att generalkamreraren Erik Johansson (adl. Klöfverskjöld) var överhopad av arbete och inte hann med statsarbetet 1) överfördes detta till kamreraren Bengt Hansson Reenfelt, vilken först handhade statsarbetet som särskilt uppdrag vid sidan av sitt ordinarie arbete som assessor i Kammarrevisionen och mot enbart assessorslönen på 1200 d.s.m. Fr.o.m. 1655 blev han emellertid "generalstatskommissarie" med en årlig lön av 1500 d.s.m. Bengt Hansson Reenfelt efterträddes av Gustaf Berg, adl. Palmqvist (1658-1674), Johan Nilsson, adl. Ehrensköld (1674-1677), Nils Erdtman, adl. Schönberg (t.f. statskommissarie 1677-1679) och Hans Billing, adl. Billingsköld (1679-1689) 2). 1680 överfördes Generalstatskontorets arbete med att upprätta staten till det nyinrättade Statskontoret.

För uppgifter om statskommissariernas arbetsuppgifter enligt bevarade instruktioner och eder hänvisas till H. Appelgrens PM ang. kammarkollegiets generalstatskontor (1946), Kammararkivets ämbetsarkiv fr.o.m. 1922, FIII:20-22.

Beståndet omfattar memorialböcker samt material som tidigare ingick i Statskontoret men 1968 återfördes till Kammararkivet.

Särskilda statsverksprotokoll finns endast för åren 1669-1671men detta innebär inte att uppgifter om statsarbetet saknas. De får istället sökas i Kammarkollegiets vanliga protokoll. Rolf Torstendahl behandlar i en uppsats om 1600-talets stater bl.a. statsarbetet under drottning Kristinas förmyndare och ger en rad hänvisningar till Kammarkollegiets protokoll 3). Kammarkollegiets protokoll är utgivna för perioden 1620-1642 4).

Memorialböckerna redovisar gjorda utbetalningar till olika personer och stater. Efter hand införs "dubbel" bokföring på så sätt att utbetalningarna redovisas både under resp. stat (t.ex. riksänkedrottningen) och under utbetalande "myndighet" (t.ex. stora sjötullen, räntekammaren, länsstyrelserna).

Statsförslag innehåller förslag från länsstyrelser över ordinarie och extraordinarie räntor. Förslagen är daterade på resp. ort och i allmänhet står antecknat när de inkommit; ofta anges att de ankommit med posten.

Staterna utgörs av personalstater, hovstater, anordningsstater och jämförande stater. Personalstaterna är detaljerade sammanställningar över statens utgifter för löner till olika befattningshavare medan anordningsstaterna är sammanställningar över de inkomster som gick till olika utgiftsposter. Hovstater är personalstater avseende hovet. Statmaterial finns också i Kammarkollegiets ämnessamling Handlingar ang. statsverket.

Namnet på serien personalstater är i viss mån missvisande då den i stor utsträckning också innehåller anordningsstater. För perioderna 1653-1656 och 1662-1669 benämns ifrågavarande stat "generalstat(s)bok" och innehåller då i allmänhet personal- eller specialstat, anordningsstat och i vissa fall även disposition. Åren 1657-1661 och fr.o.m. 1670 omfattar serien enbart personalstater. T.o.m. 1672 innehåller serien personalstater också separata stater för Sveriges utrikes provinser men fr.o.m. år 1673 omfattar personalstaten endast Sverige-Finland.

Litteraturreferenser:

N. Edén, Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation, Uppsala 1902, s. 226ff.

G. Wittrock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik 1-2. Skrifter utg. av K. humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala 15:3, 19:1, Uppsala 1914, 1917.

F. Lagerroth, Statsreglering och finansförvaltning i Sverige till och med Frihetstidens ingång. Skrifter utgivna av Fahlbeckska stiftelsen 11, Lund 1928.

N. Edén-E. Schalling-L. Berglöf, Kammarkollegiets historia, Stockholm 1941.

J. Kleberg, Kammarkollegium 1634-1718. Svenska ämbetsverk, del 6:1, Norrköping 1957.

R. Torstendahl, Mellan normalstat och fasta anordningar. Den medellånga finansplaneringens villkor i Sverige 1620-1680. I: Bördor, bönder, börd i 1600-talets Sverige, Lund 1979, s. 253-285.

B. Fredriksson, Finansförvaltning i förvandling. Statskontoret 1680-1920. I: Statskontoret 1680-1980. En jubileums- och årsskrift, Stockholm 1980, s. 29-132.



Riksarkivet den 27 mars 1995

Christer Danielson


_____________________________________________

1) Kammarkollegiet. Kansliet. Protokoll huvudserien 7 maj 1653, AIa:15, p. 163; H. Appelgren, PM ang. kammarkollegii generalstatskontor (1946), Kammararkivets ämbetsarkiv fr.o.m. 1922, FIII:20-22.

2) H. Appelgren, PM ang. kammarkollegii generalstatskontor (1946), Kammararkivets Ämbetsarkiv fr.o.m. 1922, FIII:20-22; J. Kleberg, Kammarkollegium 1634-1718. Svenska Ämbetsverk, del 6:1, Norrköping 1957, s. 155f.

3) R. Torstendahl, Mellan normalstat och fasta anordningar. Den medellånga finansplaneringens villkor i Sverige 1620-1680. I: Bördor, bönder, börd i 1600-talets Sverige, Lund 1979, s. 264, särskilt not 35.

4) Kammarkollegiets protokoll med bilagor, utg. av Riksarkivet genom Sam Hedar, I 1620-1638, II 1640-1641, III 1642, Sthlm 1934-1941 (Handlingar rörande Sveriges historia, fjärde serien).

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2009-11-30 14:12:13