Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kammarkollegiet Kammarrevisionen 1620-talet-1695

Kammarkollegiet. Kansliet och kontorsarkiv

Grunddata

ReferenskodSE/RA/521/521.13
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/YKYNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
5,5 Hyllmeter 
71 Volymer 
Datering
1621–1781(Tidsomfång)
–1695(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
Ortregister: Ors, F-exp/band, Se allmän anmärkning
Sakregister: Srs, F-exp/band, Se allmän anmärkning
Personregister: Prs, F-exp/band, Se allmän anmärkning
Personregister: Prk, Kammarkollegiets ämbetsarkiv 1922-, Kamerala tjänstemän 1630- A-Ö
Personregister: Prk, Kammarkollegiets ämbetsarkiv 1922-, Landsstatens tjänstemän 1630-
Personregister: Prk, F-exp/kort, Tjänstelistor A-Ö, stater
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Kammarkollegiet (1618)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Allmän anmärkningI gamla förteckningen i Kammararkivets ämbetsarkiv ingår olika register.
Inledning (äldre form)K a m m a r r e v i s i o n e n

Revision av räkenskaper är ej något nytt utan skedde hela 1500-talet i kammaren ("räknekammaren").1) Det nya är framväxten av ett särskilt revisionsorgan inom kammarkollegiet. I 1618 års kammarordning ges detaljerade uppgifter om revisionsarbetet: De inkomna räkenskaperna kontrollerades av två kammarråd jämte den kamrerare, som först granskat resp. räkenskap. Framkomna anmärkningar underställdes hela kammarrådet (in pleno) och fyra kamrerare och därefter utskrevs observationerna ("besvären") och underskrevs av samtliga kammarråd och de fyra närvarande kamrerarna. Över mera allvarliga anmärkningar hölls rättegång i kollegiet, då kammarrådet jämte sex kamrerare konstituerade sig som domstol. 2)


Under perioden 1620-1650-talet tillkommer successivt särskilda tjänstemän (kommissarier/assessorer), som övertager själva revisionsarbetet och kammarråden befrias från deltagandet i detaljarbetet och behöver endast ta ställning till själva anmärkningspunkterna.


Redan 1627 anställdes en kammarfiskal som åklagare i rättegångar. Enligt Edén övertog denne en uppgift, som kammarordningen ålagt de reviderande kamrerarna. 3) 1635 tillkom en kommissarie och i januari 1636 utfärdade kollegiet en instruktion för denne. Kommissarien skulle med sina underordnade (två-tre medhjälpare, i lönelängderna från 1643 kallade assessorer) revidera alla inkomna räkenskaper. Påträffade fel skulle anmärkas dels "in margine" dels i en särskild utskrift, som i kopia skulle överlämnas till kollegiet. Kammarråden är nu avkopplade från revisionens detaljer, men skall pröva och besluta över alla anmärkningar. 4)


Samtidigt med denna förändring av revisionsarbetet under tidsperioden 1620-1650-talet dyker benämningar som "revisionskammaren" och "kammarrevisionen" upp, till en början väl mera avseende den kammare, där sådant arbete försiggick, men efter hand även som benämning för en särskild avdelning eller kontor inom kollegiet. På 1650-talet får väl kammarrevisionen anses vara en egen enhet inom kammarkollegiet. I kammarkollegiets instruktionsförslag 1652 förutsätts revisionskammarens särställning som given och i kollegiets lönelängder uppförs kommissarien och hans assessorer från 1650-talet med egen underrubrik. 5)


1667 får kammarrevisionens chef titeln director ("direktör") 6) och till sin hjälp har han 4 assessorer och 4 skrivare. 7) Under förmyndartiden och Karl XI:s tidigare regeringsår, dvs under finanskrisens tid och krigsåren, tycks inte så mycket ha skett på själva revisionsområdet eller ha kommit i skymundan av arbetet med staterna och den akuta finanskrisen. Samtidigt medförde kronans anspråk på uppbördsmännen att ge eller förmedla lån nya problem. Uppbördsmännen - långivarna blandade samman kronans och sina egna affärer, gjorde sig själva stora vinster, men försummade sin redovisning. Omsorgen om krediten gjorde, att finansledningen inte tillräckligt vågade inskrida mot de försumliga uppbördsmännen. 8)


Under 1680- och 1690-talen sker en förändring av arbetet inom kammarrevisionen, som främst gäller rättegångarna. Revisionen får själv ta över enklare rättegångsfall för att minska balanserna. Slutligen bryts kammarrevisionen
1694 ut till en egen myndighet. Enligt Edén hade utvecklingen efter 1680 "karaktären av en organiskt fortgående utveckling fram till fullständig avsöndring." Han menar också att både konungen och kammarkollegiet "hade samma intresse att påskynda revisionsarbetet, kollegiet dessutom ett starkt behov att avlasta något av sin egen arbetsbörda." 9) I ett brev till K. M:t den 26 april 1686 framhåller kammarkollegiet, att det blivit omöjligt att med önskvärd hastighet döma alla mål i stadgad ordning för en "fullsutten kammarrätt" på grund av nytillkomna ärenden (bl a "kommerseärendena") och som följd av att flera av kollegiets ledamöter togs i anspråk av olika kommissioner. Kammarkollegiet föreslog därför, att endast särskilt viktiga mål skulle behöva avgöras av kollegiet in pleno och att övriga ärenden från revisionen skulle dömas av ett kammarråd och två kamrerare jämte revisionens assessorer. 10) Sedan kammarkollegiets förslag godtagits av konungen (med förbehållet, att ett kungligt råd alltid borde ingå i kammarrätten) utfärdade kollegiet den 18 februari 1687 ett reglemente för revisionen enligt vilket endast ärenden "av särdeles vikt och värde" skulle avgöras in pleno; över övriga ärenden skulle en "relation" avges till kollegiet och domen publiceras in pleno. 11) I kammarkollegiets instruktion för kammarrevisionen den 4 januari 1692 (föranledd av ett kungligt brev den 18 december 1691) ges detaljerade föreskrifter "över själva revisionsmetoden" jämte tilläggspunkter avseende olika former av "kammarrätt": Mål, som fick avgöras utan närvaro av ett kungligt råd, fick ej gälla högre belopp än 500 daler silvermynt och ej avse "ens heder, ämbete och remotion från tjänsten." Ärenden, som rörde högst 50 daler silvermynt fick dömas av direktorn och två assessorer. 12)


Då det visade sig, att dessa åtgärder ej var tillräckliga för att påskynda revisionsarbetet, meddelade konungen den 18 september 1695, att han ämnade avskilja kammarrevisionen från kammarkollegiet. Detta skedde den 14 oktober 1695 genom en förordning om processen "vid rättegångssakerne uti Kungl. Maj:ts kammarrätt" samt ett "reglemente för kammarrevisionen." 13)


Arkivbildning


Det bevarade materialet från kammarrevisionens verksamhetstid 1620-talet--1693 är delvis mycket fragmentariskt och huvuddelen utgörs av handlingar från 1680- och 1690-talen. Det äldsta materialet speglar främst kammarrevisionens dömande verksamhet: domar i original samt kombinerade rättegångsakter och protokoll. 14) Detta material tillhör egentligen ej kammarrevisionen, då rättegångarna hölls i kollegiet av kammarrådet in pleno jämte personal från revisionskammaren. Det äldsta bevarade materialet från själva revisionsarbetet utgöres också av akter (observationer och förklaringar), medan andra källor (kvarlevor) till revisionsarbetet finns först från 1650-talet: Observationsextrakter, register på de kommissarier m m, som granskat räkenskaperna (1653-1654) och revisionsprotokoll (från 1659). Serien av revisionsdiarier börjar först 1671. Från perioden 1670-1690 finns också memorial, arbetsrapporter (t ex årsrelationer och rapporter över balanser) och olika slag av liggare (t ex memorialbok över aktioner och rättegångsakter 1686-1694 och dagböcker 1690-1695), som bidrar till att på ett allsidigare sätt belysa kammarrevisionens inre arbete.


Vid ordnings- och förteckningsarbetet, som påbörjades senhösten 1985, har en accession från 1955 på 11 volymer från Kammarrätten i Riksarkivets dåvarande östermalmsavdelning (acc KA 30/1955) ihoplagts serie för serie med kammarrevisionens ursprungliga arkiv. Sedan beståndet nyförtecknats har det till större delen förts över till arkivkartonger. Materialet i aktserierna F Ia, F Ib, F I I och F I I I har specificerats i anmärkningskolumnen för respektive volym.


För biografiska uppgifter om kammarrevisionens personal hänvisas till Johan Kleberg: Kammarkollegium 1634-1718. Svenska ämbetsverk del VI:1. Norrköping 1957.


Riksarkivet den 7 november 1990

Christer Danielson

______________________________________________________________________________________________


1) Se bl a "till-Minnes"-lappar i landskapshandlingarna, Klagomålsregister 1550-talet--1628 (i : Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630) och Besvär över fogde m fl räkenskaper, 1540-talet--1630 (i : Strödda äldre räkenskaper, ny serie).

2) Edén, Kammarkollegiets historia s. 48, Sven Hallströms PM 1935 s. 2, Styffe, Samling av instructioner rörande den civila förvaltningen i Sverige och Finland, 1856 s. 39.

3) Edén, a.a. s. 56.

4) Edén, a.a. s. 76f.

5) Edén, a.a. s. 75, 77, 88f, Hallströms PM s. 2. Enligt Hallström finner man redan på 1620-talet benämningar sådana som "revisionskammaren" och "kammarrevisionen", medan Edén anför sådana benämningar först från 1637.

6) Edén, a.a. s. 103.

7) 1667 års personalstat, Generalstatskontoret, KA.

8) Edén, a.a. s. 111.

9) Edén, a.a. s. 141, 142.

10) Edén, a.a. s. 142; Kammarkollegium till K. M:t den 26 april 1686, vol 29, RA.

11) Edén, a.a. s. 142; Styffe, a.a. s. 169f.

12) Edén, a.a. s. 143; Styffe, a.a. s. 179, 180.

13) Edén, a.a. s. 143; Styffe, a.a. s. 181ff, 190ff.

14) Jfr de rättegångsprotokoll, som finns tryckta i Kammarkollegiets protokoll med bilagor utgivna av Riksarkivet genom Sam Hedar, I-I I, 1620-1638, 1640-1641 (1934, 1940) och som delvis utgörs av material, som ej tillhör kammarrevisionens arkiv. Jag har ej undersökt de tryckta protokollen i sin helhet ur provenienssynpunkt.

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2019-07-01 16:24:32