Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Riksdagsbeslut 1867-1970


Seden att i ett dokument samla de beslut som fattats under en riksdag går tillbaka till medeltiden, fast det äldsta beslut som bevarats i original är riksens ständers beslut av 1569 om att avsätta Erik XIV och utesluta hans efterkommande från tronföljden för att i stället insätta Johan III såsom konung. Detta beslut återfinnes nu i Riksarkivets samling "Ständernas beslut och försäkringar" som går fram till 1866. Det äldsta beslut som texten överhuvudtaget bevarats till är det från 1517 om att avsätta ärkebiskop Gustav Trolle och riva ner hans borg Stäket, vilket avskrivits i Sten Sture d.y:s kopiebok i Sturearkivet, också förvarat i RA.

Riksdagsbesluten undertecknades på 1500-, 1600- och 1700-talen av både regeringsmakt och riksdag. 1595 års beslut börjar på följande sätt: Vi Karl ... och vi Sveriges rikes råd ... På 1700-talet inleddes beslutet med: Sveriges rikes råd och ständer ... Beslutet var ett dokument genom vilket Sveriges båda statsmakter samfällt avgjorde politikens innehåll. Genom 1810 års riksdagsordning skildes dock de båda statsmakternas beslut. Riksdagens beslut i varje särskilt ärende meddelades sedan genom en skrivelse till Kungl. Maj:t (§§ 60, 72).

Det samfällda riksdagsbeslutet, undertecknat av samtliga ledamöter av ständerna eller kamrarna och uppläst på rikssalen vid riksdagens avslutning 1), har sedan dess ingen egentlig funktion. Det ingår i en ceremoni och uttrycker pietet inför ålderdomliga former. 2) Trots detta höll det sig kvar i riksdagstrycket ända till 1933 som en katalog över riksdagens olika beslut. Därefter blev det mera summariskt. Dess senare behandling visar en stigande osäkerhet om dess innebörd. Man fann slutligen att det utgjorde en lämplig och värdig form för bevarandet åt eftervärlden av riksdagsledamöternas namnteckningar. 3)

Tvåkammarriksdagens beslut från tiden 1867-1970 i detta bestånd har textats och styrts ut med vinjetter av konstnärer för att bli "praktfulla arkivdokument". Men de saknar alltså rättsligt-historiskt källvärde och kan bara betraktas som ett slags souvenirer för att fortsätta traditionerna från medeltiden.

Enkammarriksdagen har alltifrån 1971 fortsatt att låta förfärdiga sådana praktfulla riksdagsbeslut, fastän med ytterligare förkortad text.



________________________________

1) Traditionellt lästes det upp av ett statsråd ända till 1933. Jfr H L Rydin, Svenska riksdagen, 2:2, Sth 1879, s. 388. De då använda avskrifterna återfinnes nu i civildepartementets och justitiedepartementets arkiv i RA.

2) Sveriges riksdag, 8, s. 243; 10, s. 225-226. Jfr även C A Reuterskiöld Öfversigt av den svenska riksdagens sammansättning och verksamhetsformer efter 1809, Sth 1895, s. 173, bankou 1947: 44, s. 24 i bilagan.

3) SOU 1963.18, s. 151, Bankou 1970: 48, bil 7 till utskottsutlåtandets bilaga, riksdagens förvaltningsstyrelse till riksdagen : 19171-11-16, ku 1971.76; rd skr 1971:336.

 Serier (1 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
A 1Tvåkammarriksdagen
Kamrarna gemensamt
Riksdagsbeslut		Imperialformat och regalformat.
Serien inbunden.
Förvaras i skåp.