Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

Räkenskaper för ulldiskontfonderna och ullkontoren

Kommerskollegium

Se även Kammarkontoret/serie Hc - ulljournaler från Stockholms och Norrköpings mfl. ullkontor.
Den 19 mars 1831 utfärdade Kungl. Maj:t stadganden för den nya ulldiskonten och för ullkontor. Till en början inrättades ett kontor i Norrköping. I maj månad ankom den nya ullsorteraren, Louis Centner, från Sachsen, som i egenskap av direktör skulle förestå kontoret. Under sommaren trädde detta i verksamhet.

Ullkontoret stod under Kommerskollegiets styrelse och inseende och kollegiet utfärdade den 18 april 1831 instruktion för bokhållaren vid kontoret. Årligen insändes dess ulljournaler och räkenskaper till kollegiet. Den 19 december 1835 utfärdade Kungl. Maj:t en ny kungörelse angående Ullkontoret i Norrköping.

Kungl. Maj:t beslöt den 29 november 1867 att Ullkontorets verksamhet som ullsorteringsanstalt skulle upphöra med 1867 års utgång och den 4 juni 1868 att magasinet till delar fick användas för lokal förvaring av ull. Den 1 november 1872 förordnade Kungl. Maj:t att ullmagasinet skulle indragas vid årets utgång.

 Serier (9 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
G aHuvudböcker över ulldiskontfondenDiskontlån var räntefria lån där man använde utgivna skuldsedlar och för belåning. Avdrag beräknades per år i procent av skuldens växel och gjordes när en skuld betalades. Första köpet skedde mot utställande av skuldsedel på kortare eller längre sikt för att affärsmännen skulle få tillgång till ett nödvändigt kapital mellan försäljning av varor och betalningen för dem. 
G bVerifikationer till Ulldiskontfondens huvudbokDiskontlån var räntefria lån där man använde utgivna skuldsedlar och för belåning. Avdrag beräknades per år i procent av skuldens växel och gjordes när en skuld betalades. Första köpet skedde mot utställande av skuldsedel på kortare eller längre sikt för att affärsmännen skulle få tillgång till ett nödvändigt kapital mellan försäljning av varor och betalningen för dem. 
G cSamling av lånesedlarHandlingarna är ordnade i tids- och nummerföljd. Med lånesedel menas formulär till skuldförbindelse.
Ett exempel på undertecknande av en lånesedel med försäkran 1819 av fabriksidkaren Erhard Reinhold Palmborg från Norrköping:
Som Kungliga Maj:ts och Riksens Commerce-Collegium under detta dato, behagat meddelat mig et Lån, stort R:dal Niohundrade Specie, uppå å andra sidan specificerade säkerhet, för ett partie af mig köpt Inrikes fallen premie-gill Ull af 1144 Skålpund: hvilka R:dal. 900 Banco jag ovilkorligen är förbunden at inom den April nästkommande inbetala, med fem Sjettedels procents månadtlig ränta för den tid betalningen öfver förfallo-dagen uteblifver/.../ Hvilket försäkras, Norrköping Juli 1819 Erhard R Palmborg		 
G dAvräkningsböcker ulldiskontfondenNamnregister i början av volymerna.
Diskontlån var räntefria lån där man använde utgivna skuldsedlar och för belåning. Avdrag beräknades per år i procent av skuldens växel och gjordes när en skuld betalades. Första köpet skedde mot utställande av skuldsedel på kortare eller längre sikt för att affärsmännen skulle få tillgång till ett nödvändigt kapital mellan försäljning av varor och betalningen för dem.		 
G eJournaler över lån ur ulldiskontfondenUlldiskontfonden, journaler över lån.
Diskontlån var räntefria lån där man använde utgivna skuldsedlar och för belåning. Avdrag beräknades per år i procent av skuldens växel och gjordes när en skuld betalades. Första köpet skedde mot utställande av skuldsedel på kortare eller längre sikt för att affärsmännen skulle få tillgång till ett nödvändigt kapital mellan försäljning av varor och betalningen för dem.		 
G fInkasseringsräkningarUlldiskontfonden, inkasseringsbok 
G gKassaräkningar med riksens ständers bank för kollegii räkning nr 7 
G hÅtskilliga räkenskaper angående ulldiskontfondenDiskontlån var räntefria lån där man använde utgivna skuldsedlar och för belåning. Avdrag beräknades per år i procent av skuldens växel och gjordes när en skuld betalades. Första köpet skedde mot utställande av skuldsedel på kortare eller längre sikt för att affärsmännen skulle få tillgång till ett nödvändigt kapital mellan försäljning av varor och betalningen för dem. 
G iNorrköpings ullkontors insända räkenskaper och redovisningarNorrköpings ullkontors räkenskaper och redovisningar. Handlingarna är insända efterhand. motsvarande räkenskaper finns även i Norrköpings ullkontors arkiv 1831-1872 som efter upplösningen lämnades till Kommerskollegium, idag är det ett eget arkiv.