Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Lantbruksnämnden i Stockholms län

Länsstyrelsen i Stockholms län, yngre

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/4457/32
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/xWnYgnXIaqwRVtshSOPpd3
Omfång
106,8 Hyllmeter 
Datering
1841–1991(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning

Lantbruksnämnderna startade sin verksamhet den första juli 1948. De tillkom efter 1947 års jordbrukspolitiska riksdagsbeslut med syfte att slå vakt om det svenska jordbruket och trygga en skälig inkomstnivå för de svenska jordbrukarna.
Den svenska jordbrukspolitiken inriktades på prisstöd till jordbruket samt insatser för rationalisering. Lantbruksnämnderna fick ansvaret för den yttre och inre rationaliseringen medan hushållssällskapen hade ansvaret för driftsrationaliseringen.
Den yttre rationaliseringen syftade till att skapa brukningsenheter med basjordbrukets lönsamhetsnivå. Jordbrukaren skulle minst ha en inkomst på samma nivå som industriarbetarens. Detta skedde bland annat med stöd av jordförvärvslagen och med hjälp av en aktiv inköps- och försäljningspolitik.
Den inre rationaliseringen innebar en förbättring av jord och byggnader genom rådgivning och teknisk projektering samt ekonomiskt stöd i form av lånegarantier och bidrag.
Lantbruksnämnden övertog flera verksamheter som tidigare legat på egnahemsnämnder, torrläggningsnämnder och hushållningssällskap.

1967 års jordbrukspolitiska beslut innebar vissa förändringar rörande lantbruksnämndernas verksamhet. Nämnderna övertog den statligt stödda rådgivningen från hushållningssällskapen (driftsrationaliseringen), som innebar rådgivnings- och upplysningsverksamhet till jordbrukare och trädgårdsodlare. Till nämnden kom också fiskerikonsulenten, som blev egen myndighet 1977. Yttre rationalisering bytte namn till strukturrationalisering. Inre rationalisering och driftsrationalisering bytte man till produktionsrationalisering.

Lantbruksnämnderna har varit med och administrerat produktionsbegränsningar av vegetabilier och animalier. Även inom miljöfrågorna har lantbruksnämnderna varit engagerade, bland annat genom stöd till alternativ odling.

Syneförrättning avser en form av offentlig inspektion.

Pensionsgrundande uppgifter finns hos jordbruksverket.

Markkarteringsakterna är sorterade i löpordning märkta Mk - Mk 785. En akt innehåller jordanalysprotokoll av fosfor och kalium, och markartor för en gård.

De viktigaste ämnesordnade handlingarna vid lantbruksnämnden i Stockholms län är:
1. Centralregisterakterna (F1) där varje brukningsenhet som någon gång har varit i kontakt med lantbruksnämnden har en egen akt.
2. Nämndens egna fastigheter (F2). HJB-akter är handlingar rörande nämndens egna fastigheter i Stockholms län. HR-akter avser förvärv av skogsfastigheter enligt regeringsuppdrag. HN-akter avser ekonomiska trångmål där ingen köpare funnits utan staten löst in fastigheter till taxeringsvärde. HJD-akter är handlingar som rör fastigheter överförda från lantbruksnämnden i Södermanlands län. HJC-akter är handlingar rörande fastigheter överförda från lantbruksnämnden i Uppsala län. Information om vad förkortningarna HJB, HR, HN och HJD står för saknas.
3. Vattenhushållning (F4). Fram till 1967 var den del av vattenhushållningen som arbetade med dikning en gen avdelning inom lantbruksnämnden med namnet Lantbruksingenjörsavdelningen. De viktigaste handlingarna, och de mest eftersökta i arkivet, är de rörande torrläggningsföretag och täckdikningsakter.
4. Markkarteringsdokument (F5). Jordanalys-protokoll och markkartor finns för gårdar i tre serier under F5A, F5B och F5C, 1949 - 1989.


Lantbruksnämnden i Stockholms län upphörde den 1 juli 1991 att vara egen myndighet och uppgick då i den nya länsstyrelsen.

SEKRETESS
Ingen sekretess råder i arkivhandlingarna.

Hela arkivet förvaras i arkivboxar och liggare i olika storlekar, vissa i A4-format och andra i folioformat, samt i smålådor av trä och kartong. Sammantaget 144 hyllmeter. D4A förvaras i en trälåda med måtten 42 cm bred, 40 cm djup och 20 cm hög. Till arkivet hör också sex stycken metallskåp i måtten 17 cm breda, 60 cm djupa och 15 cm höga. Därtill kommer de fem kartskåpen är utav metall och i måtten 94 cm breda, 68 cm djupa och 75 cm höga.


Jesper Larsson, den 3 juli 1990, arkivarie
Uppdaterad version av Josefin Roos, arkivarie, den 5 mars 2014

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad2015-10-09 13:22:23
Senast ändrad2018-09-20 09:16:49