Arkiv

Tostarpsgårdens flyktinglägers arkiv

Svenska Missionsförbundet/ Missionskyrkan

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730284/9/11

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/xR7npDFeIa2JaxayQAtEB5

Omfång

0,6 Hyllmeter

Datering

1939	–	1998		(Tidsomfång)
1939	–	1948		(Huvudsaklig tid)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Tostarpsgårdens flyktingläger (1939 – 1940-tal)

Kategori: Förening

Innehåll

Allmän anmärkning	Tidigare referenskod: SE/RA/730284/152. Se historik. 5H14.64
Inledning (äldre form)	Historik Tostarpsgårdens flyktinglägers arkiv, Flyktinglägret i Tostarp, Svenska Missionskyrkan (dåvarande Svenska Missionsförbundet) Historik: Tostarpsgårdens flyktingläger var beläget 13 kilometer utanför Hässleholm. Flyktinglägret upprättades år 1939 på mark ägd av missionsföreståndare Axel Andersson; de första skyddslingarna emottogs den 30 maj samma år. Lägret utgjordes av två boningshus , ett hus för personalen, samt en ekonomibyggnad som uppfördes för ändamålet. Flyktinglägret och snickerifabriken som då byggdes utgör idag Tostarpsgården, och ägs sedan 1946 av stiftelsen Matterödshemmen. Vid tidpunkten för flyktinghemmets upprättande tillsattes en flyktingkommitté (jmf Svenska Missionsförbundets flyktingkommitté bestående av missionsföreståndare Axel Andersson, ordf. missionssekreterare Georg Palmaer, lantbrukare Karl Larsson och ungdomssekreterare Richard Larsson. Lägerledningen bestod av missionär Sigfrid Moen, lägerföreståndare, pastor Harald Lundgren, studieledare, och fru Ester Moen, husmor. Efter de första sex månaderna tillträdde sjömanspastor Simon Peterson som lägerföreståndare och fru Agnes Petersson [Peterson?] som husmor. 1939 kom den största delen flyktingar från Wien och kretsarna kring Svenska Israelmissionen. Majoriteten flyktingar var således av judisk börd, flertalet konvertiter till nyevangelisk kristendom. Senare kom flyktingar från Finland, Estland, Lettland, Danmark och Norge samt andra länder. Flyktingarna fick själva i tur och ordning fungera som ordningsmän. Verksamheten avvecklas efter kriget och 1948 övergår Tostarpsgården till Stiftelsen Matterödshemmen. Intill Tostarpsgården låg ett annat av Axel Anderssons projekt, De Gamlas Hem, samarbeten rådde mellan de två institutionerna, bland annat arbetade många flyktingar med vedhuggning för De Gamlas Hem. De gamlas hem överläts till privatregi i början på 1960-talet. Arkivet överlämnades som gåva till Svenska Missionskyrkan (dåvarande Svenska Missionsförbundet ) genom Tostarpsgårdens föreståndare Lars Axelsson. Enligt skrivelse från Rune W Dahlén 1998 gäller gåvan " alla de gamla handlingar rörande flyktinglägret som fanns på Tostarpsgården 1997: mängder av brev, personuppgifter, arbetsschema, rapporter till myndigheter, räkenskaper etc." Överföringen till arkivet skedde genom Rune W Dahlén. Handlingarna förefaller ha överlämnats samtidigt som en mängd av tidigare missionsföreståndaren Axel Anderssons efterlämnade manuskript. Dessa efterlämnade handlingar rörande Tostarpsgården som helhet finns dels i Axel Anderssons personarkiv, förvarat vid Riksarkivet. Arkivet torde vara av stort intresse för forskare av skilda slag, såväl flyktingarna och deras efterkommande som historiker. Häri återfinns handlingar som beskriver flyktingarnas levnadsöden, ofta med dessas egna ord; såväl gåvor till lägret som ansökningar om främlingspass och kvittenser finns bevarade. Tillgänglighet, sekretess och gallring: Ingen sekretess föreligger. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk reglerar tillgängligheten av arkivmaterialet. Ingen gallring har utförts; ingen är heller planerad. Arkivet har stort forskningsvärde och bör bevaras i sin helhet. Språk: Svenska och tyska. Enstaka handlingar på ungerska, finska och engelska. Sökingångar: Arkivet utgörs av korrespondens, arbetsscheman, kartotek med levnadsteckning för flyktingar (närvarande och avflyttade, cirka 350 namn). Kartotekskortens levnadsteckningar upprättade på svenska eller tyska; register över flyktingar, fotografier, verifikationer, ansökningar om främlingspass och korrespondens rörande desamma. Enstaka personfotografier finns bifogade registerkorten. Ett fåtal bilder av livet på Tostarp finns i Svenska Missionskyrkans fotoarkiv. NB! Se även Svenska missionsförbundets Flyktingkommitté Se även missionsföreståndare Axel Anderssons efterlämnade handlingar Se även Svenska Missionskyrkans huvudarkiv, F11aa Sociala Kommittén. Se även Svenska Missionskyrkans huvudarkiv, F8g Missionssekreterare Gösta Hedbergs handlingar volym F8g:20 Se även arkivet efter Stiftelsen Matterödshemmen Litteratur: Titta vad vi har! Nedslag i de enskilda arkiven. Redaktörer: Yvonne Bergman, Barbro Eriksson och Bo E J Fransson. Örebro, Folkrörelsernas arkivförbund 2008. Missionsförbundet 1939 sid. 455, Svensk Veckotidning nr 6 1944, sid. 1, nr 27 1947 sid. 1, nr 46 1949 sid. 9, nr 18 1950, sid. 7; nr 26 1950, sid. 1. Enstaka bilder av flyktingar finns i Svenska Missionskyrkans fotoarkiv. Uppgifter rörande ordnings- och förteckningsarbetet: Arkivet levererades till Svenska Missionskyrkans - dåvarande Svenska Missionsförbundets- arkiv 1998 genom Rune W Dahlén. Visst ordningsarbete förefaller ha utförts av tidigare arkivarien vid Svenska Missionskyrkan, Kjell Ström. Vid ordnings- och förteckningsarbete i mars och april månad 2009 har den ursprungliga ordningen lämnats orörd med undantag av de fall där handlingar varit uppenbart felplacerade, exempelvis kartotekskorten. Arkivet har under 2009 ordnats och förtecknats av arkivassistenten vid Svenska Missionskyrkan Laura Neill. Arkivet levereras till Riksarkivet under 2009. I april 2009 utgjorde arkivet 0,54 hyllmeter och bestod av 8 volymer. I samband med arkivprojekt på Riksarkivet 2010 kunde konstateras att Svenska Missionsförbundets flyktingkommitté finns som eget delarkiv, vilket behållits som delarkiv, men flyktingkommitténs arkiv förvaras fysiskt i Riksarkivet Arninge tillsammans med flyktinglägrets handlingar. Komplettering räkenskaper volym 2:3 2010-04-08 1 volym. Källor: SMF:s årsberättelse 1939, sid 88-89 Kartoteksregister vid Svenska Missionskyrkans arkiv, Inre missionen - socialt arbete. Tostarp. Flyktingläger, Tostarp. Svenska Missionskyrkans fotoarkiv (exempelvis bild Soc. 217, sökord Tostarp: fotografi taget i snickeriverkstaden). Dahlén, Rune W: Handlingar rörande överförandet av Tostarpsgårdens arkiv till Svenska Missionsförbundet, se volym 1:1. Tillägg 2016-09-21: Ett renskrivet register över flyktingar på Tostarp finns som bilaga till arkivförteckningen på papper samt ingår även i volymerna 3:1 samt 3:2.
Gallringsförordning	Bevaras i sin helhet

Ämnesord

Ämnesord, ort

Matteröds kommun (Tostarp)

Ämnesord, sak

Flyktingläger (Svenska ämnesord)

Tillgänglighet

Deposition

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se även: Andersson, Axel (SE/RA/730284/6/9)

Se även: Svenska missionsförbundets kommitté för De Gamlas Hem (SE/RA/730284/9/8)

Se även: Svenska Missionsförbundets flyktingkommitté (SE/RA/730284/4/5)

Se även: Stiftelsen Matterödshemmen (SE/RA/730284/9/9)

Se även: Huvudarkivet (SE/RA/730284/1)

Reproducerat

Repro. anm.

Nej

Kontroll

Skapad	2011-01-04 00:00:00
Senast ändrad	2017-10-26 12:09:50

Historik
Tostarpsgårdens flyktinglägers arkiv, Flyktinglägret i Tostarp, Svenska Missionskyrkan (dåvarande Svenska Missionsförbundet)

Historik:
Tostarpsgårdens flyktingläger var beläget 13 kilometer utanför Hässleholm. Flyktinglägret upprättades år 1939 på mark ägd av missionsföreståndare Axel Andersson; de första skyddslingarna emottogs den 30 maj samma år. Lägret utgjordes av två boningshus , ett hus för personalen, samt en ekonomibyggnad som uppfördes för ändamålet. Flyktinglägret och snickerifabriken som då byggdes utgör idag Tostarpsgården, och ägs sedan 1946 av stiftelsen Matterödshemmen. Vid tidpunkten för flyktinghemmets upprättande tillsattes en flyktingkommitté (jmf Svenska Missionsförbundets flyktingkommitté bestående av missionsföreståndare Axel Andersson, ordf. missionssekreterare Georg Palmaer, lantbrukare Karl Larsson och ungdomssekreterare Richard Larsson. Lägerledningen bestod av missionär Sigfrid Moen, lägerföreståndare, pastor Harald Lundgren, studieledare, och fru Ester Moen, husmor. Efter de första sex månaderna tillträdde sjömanspastor Simon Peterson som lägerföreståndare och fru Agnes Petersson [Peterson?] som husmor. 1939 kom den största delen flyktingar från Wien och kretsarna kring Svenska Israelmissionen. Majoriteten flyktingar var således av judisk börd, flertalet konvertiter till nyevangelisk kristendom. Senare kom flyktingar från Finland, Estland, Lettland, Danmark och Norge samt andra länder. Flyktingarna fick själva i tur och ordning fungera som ordningsmän.

Verksamheten avvecklas efter kriget och 1948 övergår Tostarpsgården till Stiftelsen Matterödshemmen. Intill Tostarpsgården låg ett annat av Axel Anderssons projekt, De Gamlas Hem, samarbeten rådde mellan de två institutionerna, bland annat arbetade många flyktingar med vedhuggning för De Gamlas Hem. De gamlas hem överläts till privatregi i början på 1960-talet.

Arkivet överlämnades som gåva till Svenska Missionskyrkan (dåvarande Svenska Missionsförbundet ) genom Tostarpsgårdens föreståndare Lars Axelsson. Enligt skrivelse från Rune W Dahlén 1998 gäller gåvan " alla de gamla handlingar rörande flyktinglägret som fanns på Tostarpsgården 1997: mängder av brev, personuppgifter, arbetsschema, rapporter till myndigheter, räkenskaper etc." Överföringen till arkivet skedde genom Rune W Dahlén. Handlingarna förefaller ha överlämnats samtidigt som en mängd av tidigare missionsföreståndaren Axel Anderssons efterlämnade manuskript.

Dessa efterlämnade handlingar rörande Tostarpsgården som helhet finns dels i Axel Anderssons personarkiv, förvarat vid Riksarkivet. Arkivet torde vara av stort intresse för forskare av skilda slag, såväl flyktingarna och deras
efterkommande som historiker. Häri återfinns handlingar som beskriver flyktingarnas levnadsöden, ofta med dessas egna ord; såväl gåvor till lägret som ansökningar om främlingspass och kvittenser finns bevarade.

Tillgänglighet, sekretess och gallring:
Ingen sekretess föreligger. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk reglerar tillgängligheten av
arkivmaterialet. Ingen gallring har utförts; ingen är heller planerad. Arkivet har stort forskningsvärde och bör bevaras i sin helhet.

Språk:
Svenska och tyska. Enstaka handlingar på ungerska, finska och engelska.

Sökingångar:
Arkivet utgörs av korrespondens, arbetsscheman, kartotek med levnadsteckning för flyktingar (närvarande och avflyttade, cirka 350 namn). Kartotekskortens levnadsteckningar upprättade på svenska eller tyska; register över flyktingar, fotografier, verifikationer, ansökningar om främlingspass och korrespondens rörande desamma. Enstaka
personfotografier finns bifogade registerkorten. Ett fåtal bilder av livet på Tostarp finns i Svenska Missionskyrkans fotoarkiv. NB!

Se även Svenska missionsförbundets Flyktingkommitté
Se även missionsföreståndare Axel Anderssons efterlämnade handlingar
Se även Svenska Missionskyrkans huvudarkiv, F11aa Sociala Kommittén.
Se även Svenska Missionskyrkans huvudarkiv, F8g Missionssekreterare Gösta Hedbergs handlingar volym F8g:20
Se även arkivet efter Stiftelsen Matterödshemmen

Litteratur:
Titta vad vi har! Nedslag i de enskilda arkiven. Redaktörer: Yvonne Bergman, Barbro Eriksson och Bo E J Fransson. Örebro, Folkrörelsernas arkivförbund 2008.
Missionsförbundet 1939 sid. 455, Svensk Veckotidning nr 6 1944, sid. 1, nr 27 1947 sid. 1, nr 46 1949 sid. 9, nr 18 1950, sid. 7; nr 26 1950, sid. 1.
Enstaka bilder av flyktingar finns i Svenska Missionskyrkans
fotoarkiv.

Uppgifter rörande ordnings- och förteckningsarbetet:
Arkivet levererades till Svenska Missionskyrkans - dåvarande Svenska Missionsförbundets- arkiv 1998 genom Rune W Dahlén. Visst ordningsarbete förefaller ha utförts av tidigare arkivarien vid Svenska Missionskyrkan, Kjell Ström. Vid ordnings- och förteckningsarbete i mars och april månad 2009 har den ursprungliga ordningen lämnats orörd med undantag av de fall där handlingar varit uppenbart felplacerade, exempelvis kartotekskorten. Arkivet har under 2009 ordnats och förtecknats av arkivassistenten vid Svenska Missionskyrkan Laura Neill. Arkivet levereras till Riksarkivet under 2009. I april 2009 utgjorde arkivet 0,54 hyllmeter och bestod av 8 volymer. I samband med arkivprojekt på Riksarkivet 2010 kunde konstateras att Svenska Missionsförbundets flyktingkommitté finns som eget delarkiv, vilket behållits som delarkiv, men flyktingkommitténs arkiv förvaras fysiskt i Riksarkivet Arninge tillsammans med flyktinglägrets handlingar. Komplettering räkenskaper volym 2:3 2010-04-08 1 volym.

Källor:
SMF:s årsberättelse 1939, sid 88-89
Kartoteksregister vid Svenska Missionskyrkans arkiv, Inre missionen - socialt arbete. Tostarp. Flyktingläger, Tostarp.
Svenska Missionskyrkans fotoarkiv (exempelvis bild Soc. 217, sökord Tostarp: fotografi taget i snickeriverkstaden). Dahlén, Rune W: Handlingar rörande överförandet av Tostarpsgårdens arkiv till Svenska Missionsförbundet, se volym 1:1.

Tillägg 2016-09-21:

Ett renskrivet register över flyktingar på Tostarp finns som bilaga till arkivförteckningen på papper samt ingår även i volymerna 3:1 samt 3:2.

Arkiv (2 st)

Referenskod	Titel
Se även: SE/RA/730284/6/9	Andersson, Axel
Se även: SE/RA/730284/4/5	Svenska Missionsförbundets flyktingkommitté

Serier (3 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
1	Handlingar rörande Tostarpsgårdens verksamhet	Serien i arkivkartong.
2	Räkenskaper	Serien i arkivkartong av folioformat.
3	Register	Serien i arkivkartong. Folio. Ett renskrivet register över flyktingar på Tostarp finns som bilaga till arkivförteckningen på papper samt ingår även i volymerna 3:1 samt 3:2.