Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

Industri- och handelsregister m fl

Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost

Registren har använts vid kodsättningen av näringsgrenen för företag o.d.
Uppgifter rörande registren finns tryckta i redogörelsen för folk- och bostadsräkningens uppläggning och utförande, bilagorna 12-16.

INDUSTRIREGISTRET.
Industriregistret bygger på uppgifter från arbetsmarknadsstyrelsens beredskapsregister och kommerskollegiums industristatistik (1960). De upptager näringsgrenskoden för ett stort antal företag (I regel med minst tre anställda men i en del fall med färre anställda) inom gruvdrift och mineralbrytning, tillverkningsindustri, byggnads- och anläggningsverksamhet samt el-, gas- och vattenverk. Dessutom ingår vissa företag inom andra näringsgrenar, t.ex. tandtekniska laboratorier, tvätterier, fotografiateljéer, fristående lagerrörelse m.m.
Som företag räknas varje arbetsställe; i vissa fall har dock ett arbetsställe med två eller flera mycket väsensskilda verksamhetsgrenar räknats som flera företag och erhållit skilda näringsgrenskoder. Registret består av 25 band, ett för varje län. Inom länen har företagen ordnats kommunvis och inom varje kommun alfabetiskt efter företagets eller ägarens namn.

HANDELSREGISTRET
Handelsregistret bygger på socialstyrelsens löneregister (1960) och upptager näringsgrenskoden för ett antal parti- och detaljhandelsföretag. Företagen har delvis utvalts slumpmässigt eller efter speciella grunder ( t.ex. anslutning till vissa organisationer), varför registret representerar endast en del av handelsföretagen.
Företagen är ordnade alfabetiskt inom varje län. För varje företag anges firmanamn, i många fall ägare eller föreståndare, samt postadress. I regel finns dessutom upplysning om om bransch samt om företaget driver parti- eller detaljhandel eller bådadera.

SAMHÄLLSREGISTRET
Samhällsregistret upptager ett antal statliga, kommunala, halvofficiella och liknande verk, institutioner, anstalter m.m. För varje i registret medtaget verk, anstalt etc. anges förutom nominativa uppgifter den 3-siffriga kod som betecknar anställningens art (1= statlig anställning, 2=kommunal anställning, 3= övrig anställning).

SJÖFARTSREGISTRET
Sjöfartsregistret, som användes vid klassificeringen av inom sjöfarten sysselsatta personer efter fjärr- eller närsjöfart, består av (a) fartygsförteckning och (b) rederiförteckning. Dessutom har en alfabetisk ordlista till rederiförteckningen upprättats.
I fartygsbeteckningen lämnas en alfabetisk förteckning över fartyg, som i början av oktober 1960 tillhörde svenska handelsflottan och som hade en bruttodräktighet av minst 400 registerton. För varje fartyg anges, förutom namn och hemort, om fartyget användes i fjärr- eller närsjöfart. Med fjärrsjöfart avses sjöfart som helt eller delvis regelbundet sker utanför en linje i Atlanten, som från Trondheimsfjorden går västerut till Shetlandsöarna och sedan följer Irlands västkust (11 grader V) och går vidare österut till Brest i Frankrike (48 grader N). Som närsjöfart räknas all sjöfart i svenska insjöar, floder och kanaler, i Östersjön och Nordsjön samt övriga områden innanför ovannämnda linje.

FISKEREGISTRET
Registret upptar alla landsförsamlingar och städer, som är belägna vid havskusten. Vid näringsgrensklassificeringen har vid uppdelningen på saltsjö- och insjöfiske hänsyn tagits till den i fiskerinäringen sysselsatta personens bostadsort (=mantalsskrivningsort). Sålunda har fiskare, för vilka uppgift om huruvida de bedriver saltsjö- eller insjöfiske saknats på folkräkningsblanketten, förts till saltsjöfiske om de varit bosatta i de i fiskeregistret medtagna områden.

 Volymer (4 st)

ReferenskodTidAnmärkning 
11960Industriregistret, län 1-9.
Läsesal
 
21960Industriregistret, län 10-25 jämte supplement till industriregistret.
Läsesal
 
31960Handelsregistret, samhällsregistret, sjöfartsregistret, fiskeregistret.
Läsesal
 
41960Kodschema för arbetsplatser inom Stockholms stad.
Läsesal