Torsdag den 19 september kl. 16.30–19.30 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Söktjänsten och bildvisningen kommer inte att vara tillgängliga under tiden som arbetet pågår.

bild
Arkiv

Umeå stadsförsamlings kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1010220
Omfång
70,1 Hyllmeter 
Datering
16221999(Tidsomfång)
17251999(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (koncept): Dnr 23-2005/17739
ArkivinstitutionLandsarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Umeå stadsförsamling (1646)
Alternativa namn:
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll

Inledning (äldre form)Umeå stadsförsamling utbröts 1646 ur Umeå församling (som då ändrade namn till Umeå landsförsamling). Den 1 januari 1971 utbröts Ålidhems församling ur Umeå stadsförsamling. För information om Ålidhems församlings omfattning, se historik till Ålidhems kyrkoarkiv.

Umeå stadsförsamling ingick i gemensamt pastorat med Umeå landsförsamling till och med 1871 för att därefter bilda ett eget pastorat.

I samband med bildandet av Ålidhems församling inrättades en kyrklig samfällighet 1971 mellan stadsförsamlingen och Ålidhem som bildar ett eget arkiv, se Umeå/Ålidhems kyrkliga samfällighets arkiv. Förutom den kyrkliga samfälligheten fanns det även från och med 1969 ett gemensamt kansli för församlingarna i Umeå, Umeå kyrkliga centraladministration. Samfälligheten och centraladministrationen innehåller bland annat protokoll, fastighetshandlingar samt räkenskaper med personal- och lönehandlingar. Samfälligheten och centraladministrationen bildar egna arkiv.

Umeå/Ålidhems kyrkliga samfällighet gick den 1 januari 1995 samman med Umeå sockens kyrkliga samfällighet och bildade en gemensam kyrklig samfällighet, se Umeå kyrkliga samfällighets arkiv.

Församlingarna i Umeå inrättade en gemensam kyrkogårdsförvaltning 1969 för förvaltning av frågor om begravningsverksamheten, se Umeå kyrkliga samfällighet, kyrkogårdsförvaltningens arkiv (-1999). I arkivet ingår protokoll, gravböcker (även innan 1969, den äldsta från 1890) samt andra handlingar rörande begravningsverksamheten. I arkivet ingår handlingar för tiden före 1969.

Umeå stads första donationsbrev utfärdades 1622. Genom detta lades under staden Tavel, Stenbäck och Lövön. Följande områden av Umeå landsförsamling ha därefter donerats eller privilegierats staden.
- Kungsgården, utgörande del av Grisbacka eller Backa (1643)
- Hemmanet Sanda samt Myrängen (Långmyran) (1646)
- Fisket vid Bjurön samt del av Grubbe och Grisbacka (1650)
- Ön och holmarna (1652)
- Tavle by (1680)

Av de nämnda lägenheterna har Stenbäck försvunnit ur jordeboken. Tavle är delat på två byar, Innertavle och Yttertavle. Jordeböckerna visa, att äldsta donationen endast avsett sistnämda by, innefattande fyra hemman, av vilka två egentligen kallats Tavle och två Stenbäck. Det i interimsprivilegierna omtalat fäbostället torde ha tillhört Umeå kungsgård, fastän det legat på Tavle bys område. Av en resolution 1643 framgår att donationen av Lövön inte förverkligats.

Enligt kungligt brev överflyttades ett område, huvudsakligen omfattande Lövön 1:268 och holmen Stormkär 1932 till Umeå stad från Holmsunds socken.

Den 1 januari 1980 överfördes enligt regeringens beslut från Umeå landsförsamling till Umeå stadsförsamling vissa områden i Rödäng, Ersmark och Berttjärns skifteslag samt från landsförsamlingen till Ålidhems församling del av Innertavle. Samtidigt överfördes till landsförsamlingen från Umeå stadsförsamling del av Tvärå. Till Umeå stadsförsamling överfördes från Ålidhems församling del av Ersboda.

För uppgifter om Umeå stadsförsamling se även Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv C:1 (födelser, vigslar), 1725-1735 (dödsfall); L I a:1 1617-1633(sockenstämmobeslut); N I:1 1715-01-14 (uppgift om kyrkoinventarier); samt Nysätra kyrkoarkiv A I:7 och C:4 1833 19-23 januari (födelseuppgift, 1830 5 och 8 juli (dödsuppgifter).

Ämnesord

Ämnesord, ort
Umeå stadsförsamling

Kontroll

Skapad1997-11-26 00:00:00
Senast ändrad2017-12-01 12:48:08