Med anledning av Coronaviruset begränsas öppettiderna i Riksarkivets läsesalar. Se öppettider för respektive läsesal
bild
Arkiv

Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/13200
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ykPzChEhFX4kRVxeB2NaHE
Omfång
75,8 Hyllmeter 
60 Kartor och ritningar  (Nya leveransen 2016.)
Datering
16882003(Tidsomfång)
16881999(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmLängst 70 års sekretess för folkbokföringshandlingar enligt OSL 22:1. Sekretess kan även förekomma i kyrkokommunala handlingar, t ex i handlingar angående personaladministrativ verksamhet i enlighet med OSL 39:1-3.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
Arkivförteckning (godkänd), Tobias Bjernehed
Arkivförteckning (godkänd): Oförtecknade bilagor till folkbokföringen - obs, arbetsmaterial! (pdf)
Arkivförteckning (godkänd), Tobias Bjernehed
ArkivinstitutionLandsarkivet i Lund (depå: Magasin B (LLA), Magasin A (LLA))
Arkivbildare/upphov
Karlskrona amiralitetsförsamling
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll

Inledning (äldre form)Karskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv

HISTORIK

Beslutet om bildandet av Kungl. Karlskrona amiralitetsförsamling synes ha fattats av Karl XI under hans vistelse på Avelsgärde i Lyckeby år 1681. Gudstjänster hölls i amiralitetshuset men snart nog uppfördes en träkyrka på Trossös sydöstra udde. Kyrkan invigdes 1685, fick namn efter Karl XI:s gemål, Ulrika Pia och var ämnad som ett provisorium i väntan på att senare ersättas av en mera monumental kyrka av sten. Flera förslag till ny kyrka har lagts fram - det sista år 1904 men alltjämt står Ulrika Pia kvar.

Förhållandet kyrka - flotta reglerades av Karl XI:s sjöartiklar från 1685. Amiralitetsförsamlingen kom att bli en icketerritoriell församling, som omfattade alla vid flottan och varv anställda manskap och deras husfolk. Även anställda vid öarnas kastell och vid kustartilleriet hörde fr o m 1800-talets början till amiralitetsförsamlingen. Personal och själavårdare i församlingen underställdes från början ett amiralitetskonsistorium under ledning av amiralitetssuperintendenten. En viss självständighet uppstod härigenom gentemot stiftelseledningen. Men sambandet med militär myndighet var fast. Ordförande i kyrkorådet var intill 1864 en högre marin representant, i regel örlogsstationens chef. Amiralitetssuperintendent utnämdes första gången av Karl XI år 1682. Han skulle tillika vara kyrkoherde i Karlskrona storkyrkoförsamling med Ramdala och Jämjö som prebenden. Superintendenten kallas stundom för pastor primarius. Amiralitetskonsistorium
upphörde år 1826 och dess åligganden överflyttades då till Lunds domkapitel. Amiralitetssuperintendenten ersattes fr o m 1837 med amiralitetspastor.

I början av 1800-talet uppkom förslag att sammanslå amiralitetsförsamlingen med storkyrkoförsamlingen (stadsförsamlingen). Lunds domkapitel och landshövdingeämbetet i Blekinge län förordade detta. Men örlogsstationens personal protesterade kraftigt mot en sådan anordning och 1837 tillförsäkrades församlingen sina samtliga rättigheter, vilka år 1849 bekräftades av Kungl. Maj:t och ånyo reglerades år 1864. År 1925 upphörde de gamla militärförsamlingarna. Amiralitetsförsamlingen fick tills vidare fortleva. Men i början av 1950-talet ansågs tiden vara mogen att avskaffa även Karlskrona Amiralitetsförsamling. Denna stred under åren 1957-1969 ihärdigt för sitt liv och erhöll den 29 maj 1969 Kungl. Maj:ts beslut på att fortfarande få existera som icke territoriell församling.

Sedan 1821 tillsattes präst genom elektorsval. Församlingen representerades då av befälhavande amiralen, kyrkorådet samt ett antal elektorer valda av olika kategorier av örlogsstationens personal. Efter deras förslag och befälhavande amiralens förord låg sedan utnämningsrätten hos Kungl. Maj:t. Denna anordning uphörde först 1974.

Amiralitetsförsamlingen placerade i stor utsträckning sina döda i gravvalv eller i jorden under kyrkan. Även runt omkring kyrkan fanns en begravningsplats. Norr om sjökastellet Drottningskär på Aspö ligger en gammal kyrkogård, avsedd för den på sjökastellet samt på Kungsholmen förlagda garnisonen. Från 1700-talets början och i synnerhet under peståren 1710-1711 samt intill 1800-talets senare hälft tycks denna begravningplats har använts för begravningar inom Karlskrona amiralitetsförsamling.

Sedan början av 1850-talet har amiralitetsförsamlingen och stadsförsamlingen haft gemensamma begravningsplatser (Jmf. Karlskrona stadsförsamlings arkiv). I en resolution av den 6 oktober 1950 förordnade Kungl. Maj:t om bildandet av samfällighet fr o m den 1 januari 1951 rörande anskaffande och ordnande av begravningsplats samt avgifter för gravplatser.

Kyrkobyggnad samt byggnader för pastorsexpedition och kyrkosal tillhandahålles av de marina myndigheterna, vilka genom fortifikationsförvaltningen och Karlskrona örlogsstations byggnadsstyrelse ansvarar för representationer och nybyggnad samt beslutar därom. Församlingen underhåller, anskaffar och ansvarar för inventarier.

Protokoll, förteckningar, handlingar , räkenskaper och verifikationer rörande skolväsendet är fr o m år 1916 överfört till Karlskrona kommunala arkiv.

Området Gullberna överfördes 1904 från Lösen till Karlskrona stadsförsamling och Karlskrona amiralitetsförsamling. Området Ekholmen överfördes 1906 och Saltö och Dragsö överfördes 1915 från Nättraby till Karlskrona stadsförsamling och Karlskrona amiralitetsförsamling. Långö municipalsamhälle och Hästö överfördes från Augerum till Karlskrona stadsförsamling och Karlskrona amiralitetsförsamling 1934-01-02.


LITTERATUR: J.Bromé, Karlskrona stads historia I - III.

Övrig litteratur: "Karlskrona Kungliga Amiralitetsförsamling" av Ernst Holmberg 1914 och "Kungl. Karlskrona Amiralitetsförsamling 1680-1980" av Carl-Axel Malmberg 1980. Böckerna ingår i Landsarkivets bibliotek.

Leveranser

Nytt material har inkommit till arkivet
Datering
1999
Omfång
16,6 Hyllmeter 
1680 Fotografier 
60 Kartor och ritningar 
Leveransdatum2016-05-19

Ämnesord

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Om postens upprättandeArkivnr LLA/13200. Förteckningen upprättad i december 1960 av fil.mag. Hans Pleijel samt kompletterad och delvis omarbetad 1977 av herr Laszlo Mikoczy under ledning av arkivarie Anna-Brita Lövgren.
Senast ändrad2020-07-06 11:58:17