Med anledning av Coronaviruset begränsas öppettiderna i Riksarkivets läsesalar. Se öppettider för respektive läsesal
bild
Arkiv

Vaxholms kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1583
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/fFIhsIXgn4Q3yYTR4FwI21
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Vaxholms församling
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/13126

Förteckn. 1583









Förteckning

över

Vaxholms församlings kyrkoarkiv
ArkivhistorikVaxholms kyrkoarkiv 1652-1999


Organisation

Vaxholms församling var en lokal myndighet inom Värmdö kontrakt i Stockholms stift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastorsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och har fr.o.m. 1991-07-01 ansvarat för kyrkobokföringen av sina församlingsmedlemmar.

Kyrkofullmäktige har organisatoriskt sett stått över kyrkorådet, som har varit församlingens styrelse och har haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut.


Historik

Vaxholms församling har geografiskt samma yta som Vaxholms kommun, resultatet av en delning av Vaxholms storkommun i januari 1983. Vaxholms stads uppkomst går tillbaka till ett beslut 1544 vid Västerås riksdag att bygga en fästning på platsen. Därefter följde ett jordbyte med Rydboholm, så Vaxön kom i Kronans ägo. 1652 fick Vaxholm stadsprivilegier och vid samma tid tillkom pastoratet. Stadens första kyrka började byggas 1644. Det var en träkyrka som stod på ungefär samma plats som dagens kyrka står på. Från 1600-talet finns ingen bebyggelse kvar i kommunen, dock finns inslag från 1700-talets bebyggelse bevarad, såsom Vaxholms fästning, Edholma Kvarn och Tullhuset.

Församlingens kyrkor

Vaxholms kyrka
Vaxholms kyrka började uppföras på 1760-talet, men stod inte klar förrän 1803. Det är en enskeppig salkyrka som står i öst-västlig riktning. Troligen fanns det ett kapell i Vaxholm redan på 1500-talet, beläget vid Fästningssundet på nuvarande Strandgatan. På 1640-talet upplevdes kapellet vara för trångt och en kyrka (Petrikyrkan) byggdes mellan åren 1644 och 1646, denna låg till väster om den nuvarande kyrkan. Vid mitten av 1700-talet upplevdes även denna vara för trång och dessutom bristfällig, varpå grunden till en ny kyrka (nuvarande Vaxholms kyrka) lades 1760. Att det dröjde dryga 40 år innan kyrkan stod färdig ska ha berott på stölder och inbördes konflikter och bråk inom församlingen. Ett år efter att kyrkan stod färdig revs Petrikyrkan.

Vaxholms kyrka är i nyklassicistisk stil och är ritad av Olof S Tempelman och Carl Fredrik Adelcrantz. En glasmålning i korfönstret med motivet ”Den gode herden” tjänar som altartavla. Två oljemålningar hänger på varsin sida om altaret. Den vänstra är en kopia av Rubens ”Kristus nedtages från korset” och den högra föreställer ”Den törnekrönte Kristus” och är troligen från 1611, Burchardt Prechts verkstad i Stockholm. I det nordöstra hörnet av koret finns även en träskulptur från 1600-talets början föreställande Kristus. Fasaderna är pustade och mycket enkla.

Invändiga restaureringar har utförts t.ex. 1896, 1967 och 1994-1995. 1896 ersattes tre små runda fönster med rundbågiga fönster i östra gavelväggen och de båda tvärskeppen. De gamla läktarna togs dessutom bort.

Under 1930-talet utvidgades kyrkogården västerut. Det nya området var avsett för urnor och är idag den enda del av kyrkogården som används. Den gamla kyrkogården har av den anledningen fått en parkliknande karaktär med grusgångar och äldre gravvårdar. Söder om kyrkan står socknens gamla fattigbössa. Ett gravkor från 1818 finns även på kyrkogården. Klockstapeln är från 1760. Två av klockorna skänktes av Per Brahe 1670, en tredje är från 1800-talet.

Den nuvarande orgeln och orgelfasaden till kom 1909 och finns fortfarande bevarad. Bland kyrkans inventarier kan t.ex. nattvardskärl tillverkade av Nicklas Hoffberg d.ä. i Stockholm 1717 nämnas, en svart mässhake från 1776, en förgylld kalk med sexdelad fot från 1500-talet, samt två stora malmkronor som hänger över mittgången som inköptes 1982 och 1985.

Bogesunds slottskapell
Bogesund slottskapell ägs av Statens Fastighetsverk men nyttjas av Vaxholms församling. Kapellet är i nygotisk stil och tillkom i samband med att Bogesunds slott genomgick omfattande renoveringar mellan 1864-1867, då slottet förvandlades till en normandisk medeltidsborg. Dessförinnan fanns det dock ett kyrkorum i slottet. Kapellet skjuter ut åt öster från ett av slottets torn och dess tak är försett med en takryttare i vilken det hänger en klocka. I berget under kapellets kor ligger ingången till släkten von Lantingshausens von Höpkens gravkor.

Under nästan hela 1900-talet stod Bogesund obebott och exproprierades sedan av staten 1946 på grund av vanvård. Såväl altare, altarring, predikstol som bänkinredning är original i ek. Kapellet har spetsbågade valv, vitmenade väggar och rött tegelgolv. I kapellets bakre del finns en läktare i ek som var ämnad ägarfamiljen och står i direkt anslutning till matsalen. Hela slottet var under 1930-talet utsatt för en rad inbrott, vilket även drabbade kapellet. Ett antal träskulpturer från ett medeltida altarskåp stals bland annat, varav man idag har lyckats köpa tillbaka tre stycken.

Resarö kapell
Resarö kapell är en monteringsfärdig studiokyrka, eller en vandringskyrka. Kapellet har utvecklats av arkitekt Rolf Bergh i samarbete med Sigtunastiftelsen och Olof Hartman. Boende på ön Resarö hade innan kapellet uppfördes varit tvungna att åka till Vaxholm för att fira gudstjänst. 1958 bildade de därför en kapellstiftelse, i syfte att verka för en egen kyrkobyggnad på ön. Godsägare och fru C.M. Isacson donerade samma år en tomt där en kyrka eller annan gudstjänstlokal skulle kunna uppföras. Resarö kapell hade tillverkats för Världskyrkomötet i Uppsala 1968 och efter dess slut köptes kapellet in av stiftelsen och flyttades till Resarö. Även Vendelsö och Rudboda kyrka är av samma typ

Kapellet är helt kvadratiskt och är byggt i trä som sedan har rödmålats. Taket är format som en pyramid och är i svart, veckad plåt. På dess topp finns ett stiliserat skepp, format som ett kors. I kyrkorummet sträcker sig fönstren från golv till tak och ett av dem har en blå glasmålning. 1994 färgsattes kyrkorummet, under ledning av arkitekten Hilding Lögdberg. Konstnären Astrid Theselius målade bl.a. vatten och ett växande träd runt väggarna. Kyrkorummets inredning är mobil och kan vid behov omdisponeras. Konstnären Tore Bergh har bidragit med kapellets altarprydnad, ett liksidigt kors gjort av två träplankor. 1986 byggdes kapellet till med en församlingsgård. I samband med detta inreddes dessutom det forna vapenhuset i söder till en sakristia.

Kyrkans byggnadstyp är ett tidstypiskt, modernistiskt inslag och präglar hela kyrkan såväl till form som till karaktär. Detta bidrar starkt till kyrkans dokumentvärde, både arkitektoniskt och liturgiskt.

Beskrivning av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess)
I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar:
· Församlingsliggare t.o.m. 1991-06-30.
· Dopböcker fr.o.m. 1699.
· Konfirmationsböcker fr.o.m. 1895.
· Lysnings- och vigselböcker fr.o.m. 1780.
· Död- och begravningsböcker fr.o.m. 1780.
· Kyrkorådsprotokoll fr.o.m. 1725.
· Gravböcker (odaterade).
· Kartor och ritningar.

Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. Allmänt diarium finns fr.o.m. 1967 t.o.m. 1999. Diarium för kyrkobokföringsärenden finns fr.o.m. 1970 t.o.m. 1999. Inventarieförteckning finns t.o.m. 1998. Personalhandlingar finns i serie G II. Gallring har skett enligt Riksarkivets föreskrifter. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagor till ministerialböckerna, som kommer att gallras, ordnas och förtecknas senare. Detta gäller inte äldre H-bilagor som har levererats tidigare till Stadsarkivet, inte heller H X, bilagor fr.o.m. 1991-07-01. Här har gallring redan skett och bilagorna finns med i arkivförteckningen.

Folkbokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt sekretesslagen 7.15. Detta innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som detta gäller.

Arkivet levererades till Stadsarkivet 2006 och har slutförtecknats efter leveransen.

Källor:
Indelningsregistret i Stockholms län
Handlingar från arkivet.
Låt kyrkorna berätta, Stockholms stift
Nilsson, Christina. 2001. Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift. Stockholm.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Vaxholms församling

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Senast ändrad2020-09-16 13:38:35