Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

Handskriftsamlingen

Swabs Manuskript

Serien inbunden.

 Volymer (7 st)

ReferenskodTidAnmärkning 
1-Titelsida: "Kort Relation Om Stora Kopparbergs Grufvas Ålder och Första Upptagande men Besynnerligt om Dess nu för tiden ägande Djup och Widd, Större och Mindre Grufvors, Schachters, Stållars, Rum och Orters Namn, Grufwe Delningen, Malm Brytningen,

Uppfordringen och Låttningen; Med mera som till henne hörer. Sammanskrefven Ao 1729 in Junio."
Sid 1-71. Relation.
Sid 72-89. /Alfabetiskt/ "Register öfwer föregående Relation". Avskrift av Lars Schultzes Kort relation 1729. Originalet = Berghauptman Anders Pihls samling vol 20. Om denna relation se Lindroth, Gruvbrytning och kopparhantering I s 362, 525.
Sid 90-138. "Kort Relation om Stora Kopparbergs Grufwas Ålder, och första uptagande, men besynnerliga om dess nu för tiden ägande widd och djup, Större och mindre Grufwors, Schachters, Stållars, Rum och ortens namn, samt Repartition eller Grufwo delningen, Malmbrytningen, opfordningen (!), låttandes, och Smältprocessen i hastighet sammanfattad 1726 in Julio."
Lindroth a a II s 16 skriver om denna relation: "den traktat om Falu gruva, som uppsattes 1726 och tillskrives en av bröderna SWAB; i de bevarade avskrifterna tillerkännes denna relation såväl bergmästaren Anders som halvbrodern Anton Swab". I not 6 härtill fortsätter han: "Jag har här begagnat Kortt berättelse om Fahlu grufwa och Avesta bruk 1726, KB, X 301, s 43-49; den tillskrives Anton (von) Swab. I en andra, tydligen äldre avskrift i KBA, vol. Åtskillige relationer om Stora Kopparberget finnes däremot en anteckning av Tilas' hand, enligt vilken traktaten uppsatts av Anders Swab "eller på des anstalt". Till vem den bör attribueras, har ej stått att utröna; Tilas' notis utesluter strängt taget inte, att Anton S. är författaren." - Den av Lindroth åberopade volymen i KBA (=Stora Kopparbergs centralarkiv) = Berghauptman Anders Pihls samling vol 47 s 245 ff.
Sid 139-164. "Berättelse om Stora Kopparbergs Grufvas första uphof och fordna beskaffenhet, i Synnerhet om the Sednare Grufvor och Schärpningar deromkring belägne, huru de på åtskillige tider varit i gång, jemte beskaffenheten af dem, och ordsaken til deras ödelämnande, Korteligen Sammandragen af the till Höglof. Kong. Bergs Collegio inkomne Relationer" 1663-1697.
Finns också i Berghauptman Anders Pihls samling vol 48 s 111 ff, fortsatt till 1709 och med alfabetiskt register.
Sid 165-252. "Beskrifning öfwer Stora Kopparbergs grufwa samt thess så wäl fordom som nu för tiden uptäckte och bearbetade malmgångar, jemte oförgripeliga tankar om bem:ta gångars upsökande i the ännu orörda fält" av Ingel Fallstedt april 1753.
Sid 253-282. "Allerödmjukaste memorial och betänkande om förhållandet af Stora Kopparbergs grufwas gångar" av Lars Schultze 1753-03-14.
Sid 283-346. "Till Kongl. Bergs Collegium om Stora Kopparbergs Grufva till des gångar och malmfält" av Erik Geisler 1753-10-06.
Kommentar till s 165-346: Om dessa betänkanden se Lindroth aa I s 439 med not 3! Anton Swab d y (1763-1809) skrev 1798 en mycket utförlig beskrivning över Stora Kopparbergs malmfält; se Lindroth aa I s 454 f med not 6!
Sid 347-394. "Korta Anmärckningar öfver Nu varande Smält Process vid Stora Kopparberget confererade med Bergsmästarens Ädel och Högacktad Herr Nathanael Ekmans År 1704 uti Kongl. BergsCollegio ingifne Relation öfver berörde Koppar-Smältning. Jemte en utförlig Calculation på den Avance och Förlust som Bergsmännen hafva av Bruksförande denne tiden, Sammanskrefne År 1733 af Lars Th. Schultze."
Om dessa anmärkningar Lindroth aa II s 16: "Från 1730-talet föreligga därefter flera berättelser av betydelse i detta sammanhang /d ä kopparprocessen/. Det gäller i synnerhet en i flera avskrifter föreliggande traktat med titeln Korta anmärckningar öfwer nu warande smältprocess wid Stora Kopparbärget, författad 1733 av LARS SCHULTZE, auskultant i Bergskollegium och senare geschworner i Falun. Dessa förträffliga anmärkningar utgå, såsom klart säges, från Natanael Ekmans relation 1704, vilken de komplettera under angivande av sedan den tiden införda förändringar." A st not 8: "Här har begagnats Korta anmärckningar 1733 i ex UUB, D 1432. Det synes vara originalet, är i varje fall skrivet med Lars Schultzes egen hand. Författarnamn har funnits men är bortklippt; sedermera tillskrevs dock denna skrift alltid Schultze."
Opag. "Uträkning förslagsvis öfver Omkostnad och Avance på et 18 Dygns Sulu Bruk, för År 1759."		 
2-Maskinpaginerad på sidornas nederkant. Kommentar till volymen efter innehållsredogörelsen.

Sid 1. Innehållsförteckning (utan sidhänvisningar!)
Sid 3-86. Indberetning Om Udfaldet, af de i det saa kaldede Gamle Stads Pukverk anstillede Forsög till ved Amalgamation at udbringe Sölvet af Hytte-Kobber, samt Sammenligning mellem de Omkostninger, samme vil foraarsage, og den Som Seigringen forvolder, naar Sölvet skulle giennem den Vei af Kobberen udbringes, og hernaest om nogle andre i Hensigt til Amalgamationen udförte Forsög.
Sid 87-149. Indberetning Om de paa Kongsberg anstillede Amalgamations Forsög 2dra Deel.
Sid 151-159. Diverse statistik om och från Kongsberg (Röros?).
Sid 161-230. §§ 96-221 av anonym mineralhistoria på norska. Ursprunglig paginering 55-124.
Sid 233-249. Om Fyrsetning fornemmelig saaledes som den anvaendes ved Kongsberg.
Sid 251-428. Berättelse om Bergwärken uti Norrige Författad År 1768 af Samuel Gustaf Hermelin.
Sid 429. Extract Öfwer Smältningen wid Dragås Hytta, från första Smältningen 1728 til 1765 Års utgång.
Sid 431-483. Utdrag af förordning om Skogarne (i Norge).
Sid 485-488. Utdrag af Instruc. för Skog Inspectoren vid Röros och Fredriksgaves Kopparverk gifven i Köpenhamn i Rentekammaren d. 12 april 1755.
Sid 489-491. Utdrag af Rentekammarens Instruction för Holtz Forsten uti Hierdalens ock Sillefiords Prestegielde i Öfre Tellemarkens Fogderi under Brattsbergs Amt given i Köpenhamn d. 15 mars 1760.
Hierdalen väl = Hjartdal (Hjartdal, Sauland og Tuddal i Aust-Telemark prosti), Sillefiord väl = Seljord (Seljord, Flatdal med Mandal kapell og Åmotsdal i Nedre Telemark prosti).
Sid 492-508. General Forst Amtets Instruction gifven i Köpenhamn d. 15 Nov. 1760 af Fredrik R.
Sid 509-516. Interims Instruct. för holzförstarne gif. af Generalforstamtet i Kongsberg 1761.
Sid 517. Uppgift på "Confisquerat timmer".
Sid 519-529. Opsats på det optelgde ock merkte hugst i Tönsbergs ock Holmestrands Tull districter för år 1763.
Sid 553-534. Designation öfver Sågtimmerhugst...
Sid 535. Tabell öfver de för ForstBetienterne indelte Districter.
Sid 537-560. Berättelse om Eidsvolds guld- och kopparverk av Carl Fredr. Schulzen.
Sid 561. Plan öfver Guldkis Grufvan i Edsvolds sokn d 23 Dec. 1765.
Sid 563-572. En Kort beskrifning om Kopparwärcken i Norige, Nordanfields belägne och aldraförst om Röros KopparWerck.
Sid 573-584. Skogshushållningen (i Norge).
Sid 585-591. Om Skogarne (i Norge).

Kommentar: Samuel Gustaf Hermelin (1744-1820) studerade 1768 under en resa Norges geologi, bergverk och andra industrier samt satte sig grundligt in i processerna vid kopparverket i Röros. Carl Fredrik Schulzen var förvaltare vid Eidsvoldsverken i Norge 1794-1797. Hermelins berättelse om bergverken i Norge 1768 ingår i denna volym på s 251-428, Schulzens berättelse om Eidsvolds guld- och kopparverk s 537-560. Även övriga ingående handskrifter behandlar norska förhållanden; de torde stå i samband med Hermelins resa.
Om berättelsen om amalgationsförsöken på Kongsberg skrev Bergverksmuseet, Sölvverket-Kongsberg, 1973-11-26 till centralarkivet: "Inberetningen er skrevet av Assessor O. Hencket med anmerkninger av berghauptmand Brunnich."		 
3-Handpaginerad (övre ytterhörn) 1-720 + opag, maskinpaginerad (på sidornas nederkant) 1-810. Hänvisningarna nedan avse maskinpagineringen.

Sid 1. Innehållsförteckning (hänvisar till handpagineringen!)
Sid 3-88. Handskrift innehållande:
Sid 3-13. "Berättelse om Högbergs Magnet grufwa i Gagnäfs Socken och Stora Kopparbergs höfdinge döme grundad på rön, som giorde och samlade blifwit, wid thet tilfället, då på Kongl. Maijts och Riksens Höglofl. Bergs Collegii befallning ock Kostnad, samt Assessorens wälborne Herr Eric Esbergs anmodan, försöknings arbeten theri af undertecknad geschworner anställtes uti Augusti månad År 1749." Undertecknad sid 13 av Axel Fredric Cronstedt. Med (sid 11) kolorerad karta "Högbergs Magnetbrott i Plan", betecknad "Tab. 16".
Berättelsen torde vara ett av resultaten av de talrika resor och omfattande undersökningar, som Cronstedt f o m 1748 företog såsom geschworner i Öster- och Västerbergslagen. Om Hökberget (!) se Dalarnas hembygdsbok 1968-1969 s 271! Berättelsen är sammanskriven med och åberopas (på sid 39) i efterföljande malmletarberättelse.
Sid 14-88. (obs att mellan s 76 och 77 förefaller vara brott i framställningen): "Berättelse om Hwad som till underdån ödmjukaste följe af Höglofl. Kongl. Bergs Collegii utdrag af Protocollet under den 3 Martii Nästledne samt till wördsammaste efterlefnad af then mig nådgunstigt meddelte malmletare Fullmakt och Istruction (!) af den 5te April 1759 wid malmers och mineraliers efter spanande för innewarande år 1761 i anledning af Herr Directeuren Sven Rinman mig gifne anwisning blefwit i akttagit och anmärkt."
Berättelsens författare torde vara Olof Helsing; se RA till centralarkivet 1973-11-08 (i centralarkivets korrespondens) och Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna s 218!
Sid 89-221. "Andra Afdelningen om Wästerbottns belägenhet, Mineralier och JernBruk."
Anton Swab (1763-1809) tillhörde den stab av yngre tjänstemän i bergsstaten, vilka anlitades av friherre S G Hermelin för dennes geografiska och kartografiska arbeten över Sverige samt kolonisationsföretag i Norrbotten. Swab företog sommaren 1795 tillsammans med markscheider Clas Wallman en resa till Västerbotten (källa: Svenska män och kvinnor). Detta torde vara en redogörelse för denna resa; på sid 119 åberopas en vägning, anställd 1795-09-12.
Sid 223-234. "Anmärckningar vid 21 § af Reflexionerne öfver Torneå orten."
Torde ha samband med föregående.
Sid 235-243. Berättelse om en resa i juli 1785 från Falun till Boda kapell i Rättvik ("1785 Julii 24 Reste jag från Fahlun till Boda Capell uti Rättviks sockn och Österdahlarne för att bese de därvarande berg och samla mineralier").
Författaren ej identifierad.
Sid 245-275. "DAG-BOK för Åren 1756 och 1757."
Består nästan helt av en beskrivning av Tunabergs koppargruva i Södermanlands län med två kartor. Författaren ej identifierad.
Sid 277-279. Om Dylta svavelbruk 1759.
Sid 280. Om Högfors bruk i Karbennings socken, Västmanlands län. Odat.
Sid 283-301. "Dagbok, hållen öfwer mätningarne wid Gull-Grufvorne. År 1747."
Avser Ädelfors gruvor (Gamla Krongruvan nämns s 283). Författaren ej angiven, kan möjligen vara Johan Hising, som blev auskultant i Bergskollegium 1747 (se Hallgren, Tomas, Om Klefva och Ädelfors grufvor, i: Meddelanden från norra Smålands fornminnesförening, Jönköping 1910, s 53).
Sid 303-344. "Dag-Bok för Månad:rne Juni, Juli, Augusti, September, October, November; År 1757."
Skildrar författarens resa från Falun till Roslagen, Trollhättan och Göteborg. Slutet saknas (går t o m 22 sep). Författaren är troligen Johan Erik Munktell (1739-1773, se om honom Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna s 245!).
Belägg: Dagboksförfattaren beskriver hur han 1757 biträdde konstmästaren Samuel Sohlberg vid arbeten på Trollhätte kanal. Samuel E Bring, Trollhätte kanals historia till 1844, Stockholm 1911, skriver s 132: "I juli 1757 infunno sig Thunberg, Sohlberg, som var åtföljd af trenne medhjälpare..." och i den härtill anslutande not 4: "Två af dessa /d v s Sohlbergs medhjälpare/ voro auskultanterna i Bergskollegium och eleverna i mekaniken Pehr Dahl och Johan Erik Muncktell." I dagboken s 332 nämns Dahl i tredje person, alltså återstår Munktell och den tredje. Av dessa är M den trolige författaren. Han nämner Sohlberg "morbror" S; Samuel Sohlberg var morbror till M:s mor. Till s 344 i denna dagbok hänvisas från s 432 (= dagbok från en resa i England troligen 1760). Munktell gjorde en utrikes resa 1760 (Almquist a st).
Sid 345-363. "Dag-Bok. 1758."
Omfattar tiden 18-29 juli och skildrar författarens resa till Avesta bruk. Författaren är anonym men torde vara ovannämnde Johan Erik Munktell. Han var son till Fredrik Munktell, som 1753-1761 ägde Rankhyttan i Vika socken (Slott och herresäten i Sverige. Dalarna, Norrland. Av Hans Beskow. Malmö 1969. s 120). Dagboksförfattaren reste "ifrån Rankhyttan" (s 345) och slutade sin resa där (s 363).
Sid 365-396. "Dag-Bok." Omfattar tiden 1758-09-16--1758-11-30.
Skildrar författarens resa till järnbruk i Roslagen. Författaren är anonym men torde vara ovannämnde Johan Erik Munktell; på s 365 nämner han som resällskap "Morbror Sohlberg".
Sid 397-464. Dagbok över en resa från Köpenhamn till trakten av Oldenburg vid tyska Nordsjökusten (397-408), i England, över Kanalen på sträckan Harwich-Hellevoetsluis, över kontinenten, genom Danmark och Sverige till närheten av Linköping (409-463). Brott i framställningen mellan sidorna 408 och 409.
Datering: Året torde vara 1760; på sid 458 nämnes "Jubilaeum öfver Soverainiteten som nu i Danmark jämte 100 år warit etablerad". Den förra delen saknar månadsbeteckningar, den senare omfattar tiden medio september-4 november.
Författare torde vara ovan fleromnämnde Johan Erik Munktell, som 1760 gjorde en utrikes resa (Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna s 245). Från s 432 hänvisas till sid 344 (i ovannämnda dagbok över M:s resa till Roslagen etc). "Någon relation av J E Munktell har inte påträffats i Bergskollegiets arkiv eller i riksarkivets och kammararkivets ämnessamlingar rörande bergsbruk. I bergskollegiets diarier för åren 1760-1762 finns inte heller någon anteckning om att en reseberättelse har insänts till kollegiet" (RA till centralarkivet 1973-08-30).
Sid 465-466. Om en kolgruva vid Hendelsgreen, England.
Sid 467. Om en kolgruva vid Wadgsbury, England.
Sid 469-472. Dagbok 25-28 augusti u å över resa i England. Hör troligen till Johan Erik Munktell ovannämnda (s 397-464) dagbok.
Sid 473-526. Handskrift innehållande:
Sid 473-488. "Anmärkningar wid Ankar-Smidet uti Amsterdam."
Sid 489-493. "Anmärkningar wid Mr Zeels Witriolwärk i Bleckwald (?) 3 mil från London."
Sid 495-499. "Anmärkning vid ylletygs fabriqver."
Sid 501-502. "Anmärk:r om Ankarsmidet wid Wappingen i London."
Sid 503. "Anmärkn. wid Åkerbruket i England."
Sid 505-506. "Observ. vid Gipsaftryck."
Sid 507-509. "Anmärkn:gr wid Barnhusen uti Amsterdam."
Sid 511. "Chrystallglas-composition i London."
Sid 513-514. "Anmärkning:r om Stärkelse."
Sid 517-519. "Anmärk. vid Hwitings Fabriqven uti Wauxhall vid London." ("Hwiting kallas en sort hvit färg...")
Sid 521-526. "Mr Zimmermans aut. (?) how Sassre (?) or the bleu colour is made from Cobolt in Saxonie."
Sid 527-566. "Pro memoria Om Kopparens Smält Process."
Författare och tillkomstomständigheter ej fastställda.
Sid 567-585. "Kort berättelse huru Kopparmalmen Kallråstas, Sulusmältes till Skiärsten, Skiärsteen wändes, det sulwände wärcket uppsättes, och till rå Koppar smältes."
Synes vara ett ex av den handskrift Lindroth omnämner i del II s 15: "Från omkring 1710 föreligger en kortfattad men kompetent, anonym Kort berättelse huru kopparmalmen kallråstas (etc.) vid Stora Kopparberget..." L har använt UUB, L 78, L 64 h och 66.
Sid 587-614. "Utdrag af B F J Hermans Mineralogische Reisen in Siberien. Tr. i Pettersburg 1798."
Benedict Franz Johann Hermann, Mineralogische Reisen in Sibirien. 1-3. St Petersburg 1797-1801. (Meddelande från UUB.).
Sid 615-634. Handskrift innehållande:
Sid 615-623. "Engelska Laqveringen på Jern, Förtent Jernbleck, Koppar, Mässing, Läder, Tråd och Papier Maché &c, Communicerat af Hr Direct. Joh. Alströmer Febr. 1783."
Sid 625-627. "Mr Tasseirs Fabriqve af Intaglier och Cameer uti Pasto efter antiqver &c."
Sid 628-632. "Tackjerns Gjuteri i Birmingham. Nubb- och Tennlick-Gjuteri."
Sid 633-634. "Mr Jasons Gjuteri för Kokkärl, Gångjern, Nycklar &c&c."
Sid 635-650. Anton von Swabs Berättelse om Skånska Stenkolsverket och de därtill hörande inrättningar 1749-02-16 (till intressenterna). Avskrift.
Sid 651-689. Anton von Swabs Berättelse om Konung Adolf Fredriks stenkolsverk samt de därå grundade inrättningar 1751-10-14 (till manufakturkontoret). Avskrift.
Sid 691-692. Missivbrev till föregående.
Sid 693-725. Anton von Swabs Berättelse om Skånska Stenkolsverket, samt därpå beroende inrättningar, som intressenterna gått in uti 1748-10-20 (till intressenterna). Avskrift.
Sid 727-764. Anton von Swabs Berättelse om Boserups kolgruva ... samt därå beroende verk och inrättningar 1749-09-30 (till intressenterna). Avskrift.
Sid 765-816. Bilagor till föregående: "litt A" (även betecknad "No 1"), No 2-5, Lit L, No 7.		 
4-Handpaginerad (övre ytterhörn) 1-416, maskinpaginerad (på sidornas nederkant) 1-591. Hänvisningarna nedan avser maskinpagineringen.

Sid 1-2. Innehållsförteckning (hänvisar till handpagineringen!)
Sid 3-24. "Anmärkningar om Wattendragen, Belägenhet och Hällearterne vid Sjökusten af VesterNorrland och Westerbottens Höfdingedömen."
Anton Swab (1763-1809) tillhörde den stab av yngre tjänstemän i bergsstaten, vilka anlitades av friherre S G Hermelin för dennes geografiska och kartografiska arbeten över Sverige samt kolonisationsföretag i Norrbotten. Sålunda företog S. sommaren 1795 tills. med markscheider Clas Wallman en resa till Västerbotten... Under dessa resor upprättades geografisk-mineralogiska beskrivningar... (Svenska män och kvinnor). (Se även sid 57-67.)
Sid 25-42. Koncept till memorial till Vetenskapsakademien om ett skifferbrott på Hastaskäret i Nederkalix' skärgård. 1795, 1796 samt u å. (Se även sid 47-48).
Sid 43-46. "Kungörelse, om Nya Täflings-ämnen, Til De af ... Nicol. Sahlgren, Stiftade Premier." Dat Stockholm 1785-08-10. Tryck.
Sid 47-48. Koncept till memorial till Vetenskapsakademien om ett skifferbrott på Hastaskäret i Nederkalix' skärgård. 1795, 1796 samt u å. (Se även sid 25-42.)
Sid 49-56. Koncept till missivskrivelse, ställd till Bergskollegium. Avser "Anmärkningar om Wattendragen...", sid 3-24 och 57-67.
Sid 57-67. "Anmärkningar om Wattendragen, Belägenhet och Hällearterne vid Sjökusten af VesterNorrland och Westerbottens Höfdingedömen."
Anton Swab (1763-1809) tillhörde den stab av yngre tjänstemän i bergsstaten, vilka anlitades av friherre S G Hermelin för dennes geografiska och kartografiska arbeten över Sverige samt kolonisationsföretag i Norrbotten. Sålunda företog S. sommaren 1795 tills. med markscheider Clas Wallman en resa till Västerbotten... Under dessa resor upprättades geografisk-mineralogiska beskrivningar... (Svenska män och kvinnor). (Se även sid 3-24).
Sid 71-79. Redogörelse för besiktning vid Dannemora gruvor. U å. Terminus post quem: i ingressen nämns markscheider Wallman; Claes Wallman fick undermarkscheiders titel 1794-07-21.
Sid 81-128. Handskrift innehållande:
Sid 81-123. "Berättelse om Kohlnings Sättet i Westmanland och Fällingsbro Socken...", på sid 123 daterad Knutsberg 1777-12-10 och undertecknad Erik Bergensköld. Se om honom Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna s 169!
Sid 125-127. "Utdrag af ÖfverIntendenten m m Edelcrantz underdåniga Berättelse om dess Utrikes Resa."
Abraham Niklas Edelcrantz (1754-1821) företog 1802-1804 en utrikes resa för statsverkets räkning för att ... studera järnmanufakturer och fabriker i allmänhet (Nordisk familjebok 1907). I "Ekonomiska annaler" (utg av Vetenskapsakademien 1807) införde han sina iakttagelser från denna resa.
Sid 129-146. "Underrättelse om STÅL BRÄNNINGEN vid Carl Gustafs Stads Manufactorie."
Sid 147-149. "Om Ståhlbrännerie."
Sid 153-157. "Anmerckningar vid Marmorpolituren etc."
Har möjligen samband med att Samuel Sohlberg 1734 erhöll bergskollegiets uppdrag att göra sig underrättad om slipning av agat på det sätt, som brukades i Hessen, Zweibrücken och flerstädes, enär ett agatbrott påträffats i Sverige (Stenkol och lera. 3. s 155; kopia i biogr cupr fasc Sohlberg).
Sid 159-171. "Blyfriskning med Rå-Sten."
Sid 173. Ritning till föregående.
Sid 175-178. "Kort berättelse om Åfwansiö Koppargrufwa, in Majo 1719."
Torde vara identisk med den av Tegengren, Sveriges ädlare malmer och bergverk s 139 nämnda Västerbergs eller Bunsås koppargruva i Ovansjö socken, Gävleborgs län.
Sid 179-182. Utdrag ur bergmästarrelationerna om Öster- och Västerbergslagen 1699-1701 och 1737. Om Nisshyttans kopparbruk, Säters socken, och Skyttgruvan (i Stora Kopparbergs socken?).
Sid 183-286. Handlingar och kartor om Svartviks gruvor, Svärdsjö socken:
Sid 183-194. Utdraf ur bergmästarens och geschworners relationer 1750-1770 spr år.
Sid 195-204. Kartbeskrivning (av Anders Lundströms på Lönnemåssa hand).
Sid 205-230. Diverse anteckningar om schakt och orter, u å.
Sid 231-244. Gruvkarta.
Sid 245-252. Diverse anteckningar om schakt och orter, u å.
Sid 253-261. "Berettelse om Nya Swartwiks Kopparwerk" 1753-02-01 (av Anders Lundströms på Lönnemåssa hand).
Sid 263-277. Gruvkartblad med återgivning i två och tre dimensioner.
Sid 279-281. Skiktbild med förklaring.
Sid 283-286. Brev, daterat Westersölfberget 1753-11-26, undertecknat Axel Fr. Cronstedt och ställt till Eric Geisler i Falun.
Westersölfberget torde avse Stollberget i Norrbärke socken.
Sid 287-288. Avskrift av mutsedel 1784-09-13 på Skyttgruvan (i Stora Kopparbergs socken) och omkringliggande silver- och kopparmalmsskärpningar.
Sid 289. Avskrift av mutsedel 1785-10-25 på "varpen vid Högsmyrs och Grufkis eller Silfbergs SilfverGrufvor i Boda Capell" (= Boda silver- bly- zinkgruvor, Tegengren sid 199).
Sid 291-292. Anteckningar om stångjärnssmide.
Sid 293-300. "Försök med en sort tegel att nyttia till masugnspipors murning."
Sid 301. "Beskrifning på Hvitvernissa" (ur: "Inrikes Tidningen d. 7 Mars 1787"?).
Sid 303-308. "Bolags Reglor För Deltagarne uti Fredrichsbergs Kopparwerck", dat. 1766-08-25 (tryck).
Om Fredriksbergs gruvor se Tegengren s 345!
Sid 313-316. Bergskollegii brev (i avskrift) 1786-04-26 till bergmästaren i Skåne Anders Albrekt Lundström om smärgels eftersökande.
Sid 317. Omräkning av ryska viktmått till svenska.
Sid 319-323. Ritningar (detaljer) av eld- och luftmaskinen vid ankarsmedjan i Köpenhamn.
Sid 325-326. Matematisk behandling av en bäljs blåskraft.
Sid 327-342. "Försök huruvida Geometrien kan lämpas till Grufvebyggnaden och hvad nytta man vid Ädelfors haft af åtskilliga sådana försök."
Sid 343. Fig 1 och 2 till oidentifierad uppsats.
Sid 345-348. Om vinkelns praktiska tredelning.
Sid 349-354. Brev, daterat Stockholm 1750-06-05, undertecknat Herm. Olofsson och ställt till "Wälborne Herr Directeur" (troligen = Anders Svab d y, föreståndare vid Ädelfors guldverk 1749-1770).
Sid 355-358. Matematiskt teorem om trianglar, som har en vinkel dubbelt så stor som en annan.
Sid 359-370. Handskrift, innehållande:
Sid 359-362. Anteckningar om fiske (början saknas).
Sid 363-370. Berättelse om Solsta koppargruvor.
Om Solstads kopparmalmsgruva se Tegengren s 332!
Sid 370-393. Om Mårtanbergs gruvor, Rättviks socken.
Sid 393-409. "Hr Anders Robert Bellanders Memorial om Sahla Grufwa d. 31 aug. 1752." Slutet saknas.
Sid 410. "Sammandrag utur Dag-Journalerne öfwer Malmbrytningen å Stigeriet Gyllenborgen /i Falu gruva/ ifrå (!) 1779 års början till 1781 års slut."
Sid 412. "Utdrag utur Dagboken hållen öfver Malmbrytningen och BergsSprängningen å Vte Stigeriet /i Falu gruva/ och therpå anvende Materialier och Arbetslöner." utan år.
Sid 414. Tabell "Lundins Grufva" (i Mårtanberg).
Sid 418. "Utkast som wisar Belägenheten af Jernmalms Anwisningarne på Biörckemåsa och Ekeflods egor uti Virserums Sokn, Aspelands Härad och Calmare Lähn d 21 Novembr. 1761."
Sid 420-443. Handskrift innehållande:
Sid 420-430. "Underrättelser wid svavel- och vitriol Tillvärckningen" (svavel och vitriol skrivet med äldre kemiska tecken).
Sid 432-443. "Victriol".
Sid 444-457. Memorial (avskrift) 1777-10-22 från Herman Odelberg till Bergskollegium om kopparsmältningarna vid Åtvidaberg.
Jfr Lindroth II 207 f!
Sid 458-469. Ugnsritningar (ugnen ej identifierad).
Sid 470-477. Ritningar till "Svafvelugn, inrättad vid Stora Kopparberget år 1767".
Sid 478-480. "Om JärnVictriolTillverkningen vid Stora Kopparberget."
Sid 482-484. "PM London November 1784" om "Victriol Verket när London vid Blackwall".
Sid 486-497. Diverse ritningar.
Sid 498-513. Handskrift innehållande:
Sid 498-503. "KopparGrufvorne vid Sangerhausen".
Sid 504-509. "KopparSmältning vid Sangerhausen".
Sid 514-553. Handskrift innehållande:
Sid 514-521. "Svafvel-Ugn och Beredning uti Johan Georgenstadt".
Sid 522-524. "Victriol olje (?) Destilation uti Johan Georgenstadt."
Sid 525. "Sked vatten (?) Destillation."
Sid 528-533. "Koppar Grufvorne vid Sangerhausen."
Sid 534-540. "Koppar Smältning vid Sangerhasen (!)."
Sid 542-548. "Eisleben."
Sid 554-555. "Wed ahlun Kokungen måste man observera följande."
Sid 556-557. Transportsedel (avskrift) på del i Äsprilla eller Matthiebergs koppargruva, Fröryds socken, Jönköpings län, dat 1768-03-15.
Sid 558. Betyg (ofullständig avskrift) för Christopher Malmström junior över tjänst vid Andrarums alunbruk.
Sid 560-567. "Annotations Bok öf:r Raffineringen, Packningen och Panneomstöpningen wid P. Nr 17 & 18 i Norra samt Södrahusets 8 Pannor."
Sid 568-590. "Kort berettelse, huruledes Ahlun Materien i första början genom arbetas skall innan deraf sig Kastar någon Kraft, och på hwad sätt dermed än widare fortfaras måste, intill sielfwa Ahlunen deraf warder tilwerckad eller tillredd."		 
5-Handpaginerad (övre ytterhörn) 1-548, maskinpaginerad (på sidornas nederkant) 1-744. Hänvisningarna nedan avse maskinpagineringen.

Sid 1. Innehållsförteckning (hänvisar till handpagineringen!)
Sid 3-628. Anmärkningar om gruv- och försöksarbeten vid Ädelfors guldverk 1750-1792 spr år. Häri insprängt:
Sid 303. Om kolning.
Sid 369. Om en silveranvisning i Lenhovda socken.
Sid 437. Om Fredriksbergs koppargruva.
Sid 620-688. "Historisk Beskrifning öfver de i Alsheda Pastorat Belägne Grufvor och Malm-anvisningar."
Sid 689-692. "Räkning öfver Kol samt Tack- och Stång Jern under Motprofsmidet vid Norra Edsvalla Hammar" 1751.
Sid 693-706. "Material Bok till Malm anvisning uti Germunderyds Lillehage Ao 1780."
Germunderyd är en by i Alseda socken.
Sid 707-728. Koncept till skrivelser i bergstingmål. Odat och utan underskrift.
Sid 729. Intyg 1764-05-09 om till Ädelfors levererad kronotiondespannmål.
Sid 731-732. Koncept till ansökan av Anders Svab d y att bli överdirektör vid kontrollverket.
Sid 733-742. Skrivelse (avskrift och odat) från bergskollegium till bergmästaren Anders Albrekt Lundström om Ädelfors.
Sid 743-744. "Utdrag af Kongl. BergsColligii (!) Bref under d. 31 Mars 1786 till Herr Berghauptman Lundström."		 
6-Handpaginerad (övre ytterhörn) 1-565, maskinpaginerad (på sidornas nederkant) 1-676. Hänvisningarna nedan avse maskinpagineringen.

Sid 1. Innehållsförteckning (hänvisar till handpagineringen!)
Sid 5-213. Beskrifning tillhörande Situations Chartan öfver Ädelfors Gyldiska Mallmfält, afmätt år 1786. Daterad (sid 213) Ädelfors 1786-12-22 och undertecknad Ant. Swab.
Kartans förvaringsplats obekant.
Sid 215-262. Om Smältningen (tidigare, överstruken rubrik: Om Smält-Processen wid Ädelforss Gullwärck).
Sid 263-270. Koncept till brev "Till Herr BergsRådet Charpentier å Freijberg".
Charpentier, Johann Friedrich Wilhelm Toussaint von, tysk metallurg, f. 1738, d. 1805 som bergshauptman i Freiberg. Han inlade stora förtjänster om bergsbrukets vetenskapliga bedrivande och anlade amalgameringsverket i Freiberg, som länge var ett av de mest ansedda i Europa (Nordisk familjebok 1906).
Sid 271-310. Afhandling Om Amalgamations Inrättningen vid Ädelfors Guldwerk.
Sid 311-344. Berättelse om de Försöker, som wid Ädelfors Guldwerk år 1789 blifwit gjorde med där befintelige Malmers Amalgamation, efter Herr von Borns förbättrade method. Daterad Ädelfors 1789-12-08 och undertecknad Ant. Swab och Gustaf Rinman. Ingiven till Bergskollegium 1790-02-24.
Sid 345-378. Utdrag af Geschvoren Anton Swabs Berättelse till Kl. Bergs Collegium om Ädelfors Guldverk för År 1791.
Sid 379-392. Berättelse om Amalgamation vid Ädelfors år 1792. Undertecknad C A Hjort af Ornäs. "Ingif. d. 11. Febr. 1793."
Sid 393-397. Berättelse om Amalgamation vid Ädelfors Guldverk år 1793. Daterad Ädelfors 1793-11-24 och undertecknad C A Hjort af Ornäs.
Sid 399-676. Diverse handlingar om och (mest) från Ädelfors guldverk. Här märkes:
Sid 403-410. Probermetoder. Att sid 416 har sin fortsättning på sid 433.
Sid 485-486 Ritningar från Kibbe "Gullwaskwärk".
Om Kibbe se Tegengren s 349, 353.
Sid 499. Ritning "Profil af ett Gasteiner BokVerck".
Sid 501. Ritning, troligen av samma bokverk.
Sid 503. Ritning, "Perspectiv af en Stoss Härd vid Böck uti Gastein i Saltzburg".		 
7-Material-, dagsverks- och borrningsräkningar för Ädelfors guldverk 1786-1792.